Klimatförändringarna drabbar utsatta befolkningar hårdast

Klimatförändringar är en verklighet som hotar livet för de mest utsatta befolkningarna, inklusive framtida generationer. Fortsätt läsa för att ta reda på hur du kan minimera dess påverkan.
Klimatförändringarna drabbar utsatta befolkningar hårdast
Leidy Mora Molina

Granskad och godkänd av sjuksköterskan Leidy Mora Molina.

Senaste uppdateringen: 03 oktober, 2022

Utsatta befolkningsgrupper är ofta offer för många orättvisor. De pågående klimatförändringarna drabbar utsatta befolkningar hårdast.

Klimatförändringar avser en process av variationer i atmosfäriska och miljömässiga förhållanden i allmänhet, vilket leder till olika konsekvenser relaterade till kvaliteten på luften, vattnet och marken.

I det aktuella sammanhanget påskyndar en rad faktorer, inklusive ökningen av växthusgaser på grund av fortsatt användning av fossila bränslen, processen. Detta utgör ett allvarligt hot mot mångfalden av livsformer på planeten.

Vad innebär klimatförändringar?

Ett klimat är ett system som påverkas av vissa faktorer: latitud, luftfuktighet, vind, höjd, havsströmmar. Vissa av dessa faktorer kan variera medan andra är mer konstanta.

Naturen reglerar klimatet så att det håller sig inom vissa parametrar. Men när förutsättningarna över tid blir förändrade börjar det leda till förändringar eller variationer i klimatet.

Klimatförändringar en variation i det genomsnittliga klimatet i en region på medellång eller lång sikt. Det kan bero på naturliga processer (som solens eller vulkanisk aktivitet) och konstgjorda faktorer, dvs. förorenande mänskliga handlingar.

Klimatförändringar har alltid ägt rum på planeten genom historien, men de har varit långsamma och gradvisa. Idag är dock specialister oroliga eftersom dessa förändringar går väldigt snabbt och varken ekosystem eller människor är beredda att hantera det.

Bland orsakerna till detta är utsläpp av växthusgaser. Transporter med fossila bränslen och jordbruks- och industriverksamhet släpper ut dessa gaser.

Hälsokonsekvenser av klimatförändringarna för utsatta befolkningar

Vi kan redan observera klimatförändringarna. Det pågår en global uppvärmning och vi kan se att polarisen smälter, vilket påverkar havsytan och havsströmmarna. Vi ser också förändringar i nederbörden (extrem nederbörd och sedan svår torka).

Å andra sidan är klimatförändringarnas inverkan på människors hälsa olika. Dessa inkluderar följande:

kvinna tar puffer
Luftföroreningar förvärrar sjukdomar i luftvägarna, vilket resulterar i en högre förekomst av bland annat astmaattacker.

Utsatta befolkningar som är mest sårbara för klimatförändringarna

Klimatförändringarna har effekter på våra ekonomiska och produktiva system och påverkar elförsörjningen, kommunikationsvägar, bostäder, industrier och institutioner. Det begränsar människors tillgång till varor och tjänster.

Detta kan skada alla, men inte lika mycket. Vi måste inse att det finns befolkningar som är mer sårbara för klimatförändringar, som ofta är de första att känna av konsekvenserna.

Enligt dokumentet med titeln Climate Change and Social Inequality, publicerat av FN, finns det tre aspekter där denna sårbarhet har blivit identifierad, uppfattad som en benägenhet, disposition eller risk att bli negativt påverkad av klimatförändringens effekter:

  1. Större exponering.
  2. Större känslighet för skador.
  3. Sämre förmåga att återhämta sig.

Etniska minoriteter är ofta utsatta befolkningar som drabbas hårdast av klimatförändringarna

Etniska minoriteter lever inte sällan i utkanten av stora städer eller i förorterna, även i utvecklade länder. Vissa är invandrargrupper eller de som är på flykt undan konflikter.

Dessa grupper är redan offer för ojämlikheter i tillgång till hälso- och sjukvård. Och klimatförändringar kan intensifiera eller lyfta fram sådana ojämlikheter.

Relaterat till detta visade forskning publicerad 2015 att dödligheten hos barn i afroamerikanska familjer var högre under värmeböljorna i Kalifornien (USA).

Utsatta befolkningar och klimatförändringarna: Människor i fattigdom

Oavsett om de tillhör etniska minoriteter eller inte, lever de flesta människor i låglänta kustområden eller på bergssluttningar i fattigdom. Dessa områden är billigare men samtidigt osäkra, instabila och ständigt utsatta för översvämningar eller jordskred.

Folk på landsbygden

Majoriteten av landsbygdsbefolkningen är beroende av jordbruk för sin försörjning. Sådant jordbruk är mer osäkert och sårbart för klimatförändringar.

Dessutom tenderar dessa familjer som bor i fattiga landsbygdsområden att vara hänvisade till den minst produktiva marken som med största sannolikhet kommer att bli offer för översvämningar eller torka. De är utan skydd och har inga bevattningssystem.

Ursprungsbefolkning

Även om deras livsstil har liten inverkan på miljön, har ursprungsbefolkningar också känt av effekter av klimatförändringarna. De tenderar att leva i djungeln eller avlägsna områden utan kommunikationsvägar. Inte sällan blir de isolerade av väderfenomen och katastrofer.

Behovet av att begränsa klimatförändringarna

Det är mer än nödvändigt att stoppa klimatförändringarna. Det är oundvikligt och vi kan inte skjuta upp det. Vi måste ha i åtanke att precis som det finns sårbara populationer finns det också känsliga ekosystem – till och med hela länder. Planeten är i fara.

Klimatförändringarna påverkar människor, produktionsapparaten och ekosystemen. Människoliv, flora och fauna har en relation med klimatet eftersom de är beroende av det.

För att göra framsteg när det gäller att minska effekterna av klimatförändringarna måste vi först ta hänsyn till befolkningens och ekosystemens sårbarhet, med hänsyn till de viktigaste faktorerna:

  • Sätt att minska deras utsatthet och känslighet: Vissa grupper och system är mer känsliga för effekterna av klimatförändringar. Att hålla dem friska gör dem mindre sårbara.
  • Förbättrad anpassningsförmåga: Detta hjälper också till att minska sårbarheten och tillhandahåller mekanismer för att motstå alla störningar.
  • Ökat motstånd: Detta är förmågan hos en kropp eller ett system att återgå till sitt ursprungliga tillstånd efter en störning. I det här fallet menar vi en populations eller ett ekosystems förmåga att återhämta sig från en katastrofal händelse.
Klimatförändringarna utsatta befolkningar
De plötsliga klimatförändringarna påverkar utsatta befolkningar i större utsträckning, eftersom de är sårbara och mindre skyddade.

Hur kan vi mildra klimatförändringarna och dess effekter för utsatta befolkningar?

De främsta bovarna i klimatförändringarna är växthusgaser. Ekvationen är enkel: ju högre utsläpp desto högre uppvärmning och vice versa.

Och i det här fallet kan vi inte säga att vi inte kan agera. Låt oss börja med att använda våra bilar så lite som möjligt. Vi kan samåka med grannar eller kollegor eller promenera, ta bussen, tunnelbanan eller cykla.

Det är också viktigt att förhindra avskogning eftersom vegetationsskiktet tar upp koldioxid och producerar syre, vilket hjälper till att hålla temperaturen och bevara jorden.

Nästan alla mänskliga aktiviteter påverkar uppvärmningen av vår planet. Även om de inte kan förhindra det, är det möjligt att minska deras påverkan. Till exempel inom jordbruket, som ä en del av problemet eftersom det släpper ut växthusgaser (bland annat med maskiner).

Men vi kan också vara en del av lösningen om vi genomför effektiva åtgärder inom ramen för en hållbar vision. När det gäller jord kan vi uppnå detta till exempel genom att diversifiera grödor eller undvika användning av bekämpningsmedel.

Det finns väldigt många andra små, dagliga, men avgörande åtgärder, som att återvinna, använda tygpåsar istället för plast, släcka lampor och utrustning som vi inte använder eller helt enkelt inte slösa med vatten.

Det ligger i dina händer att hjälpa utsatta befolkningar med effekterna av klimatförändringarna

De mest utsatta är de första som upplever effekterna av klimatförändringarna, men vi får inte för en sekund tro att vi själva är befriade från att bli påverkade av dem. Vi bor alla på samma planet. Allt som påverkar den kommer att skada oss förr eller senare.

Vi kommer att fortsätta känna av den globala uppvärmningen och klimatförändringarnas olika konsekvenser en tid framöver, även om vi sätter stopp för utsläppen av växthusgaser. De kommer att finnas kvar i atmosfären under lång tid framöver.

Det betyder inte att vi inte kan eller bör göra någonting. Om vi ​​alla arbetar för att minska vårt CO2-avtryck kommer vi att lämna det bästa arvet för framtiden… för det kommer då att finnas en framtid.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Arnell N, Gosling S. The impacts of climate change on river flow regimes at the global scale. J. Hydrol. 2013; 486: 351-364.
  • CEPAL. Istmo centroamericano: efectos del cambio climático sobre la agricultura. Mexico D.F.: CEPAL, 2009.
  • Denton F. Climate change vulnerability, impacts, and adaptation: why does gender matter? Gend. Dev. 2002; 10(2):10–20.
  • Food and Agriculture Organization of the United Nations. The state of food security and nutrition in the world. Safeguarding against economic slowdowns and downturns Roma: FAO, 2019.
  • Gregory PJ, Ingram JSI, Brklacich M. Climate change and food security. Philos. Trans. R. Soc. Biol. Sci. 2005; 360: 2139- 2148.
  • Haines A, Kovats RS, Campbell-Lendrum D, Corvalan C. Climate change and human health: impacts, vulnerability and public health. Public Health. 2006; 120: 585- 596
  • Harvey CA, Chacón M, Donatti CI, Garen E, Hannah L, et al. Climate-smart landscapes: opportunities and challenges for integrating adaptation and mitigation in tropical agriculture. Conserv. Lett. 2014; 7(2): 77–90.
  • Imbach P, Molina L, Locatelli B, Roupsard O, Mahé G, et al. Modeling potential equilibrium states of vegetation and terrestrial water cycle of mesoamerica under climate change scenarios. J. Hydrometeorol. 2012; 13(2): 665 – 80.
  • Kelly P, Adger W. Theory and practice in assessing vulnerability to climate change and facilitating adaptation. Clim. Chang. 2000; 47: 325 – 352.
  • Morton JF.. The impact of climate change on smallholder and subsistence agriculture. Proc. Natl. Acad. Sci. 2007; 104(50): 19680–85.
  • Smit B, Wandel J. Adaptation, adaptive capacity and vulnerability. Glob. Environ. Chang. 2006; 16(3): 282–92.
  • Viguera B, Martínez-Rodríguez M, Donatti C, Harvey C y Alpízar F. El clima, el cambio climático, la vulnerabilidad y acciones contra el cambio climático. Costa Rica, Proyecto Cascada, 2017.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.