Tillståndet oliguri: orsaker, symtom och behandling

Symtomen som uppstår vid oliguri är i själva verket symtom på ett underliggande tillstånd. För oliguri är inte i sig en sjukdom. Lär dig mer i denna artikel!
Tillståndet oliguri: orsaker, symtom och behandling

Senaste uppdateringen: 16 november, 2021

Kronisk njursvikt, eller njurinsufficiens, innebär en successiv, permanent och irreversibel nedsättning av njurarnas glomerulära filtrationshastighet under en varierande tidsperiod. Oliguri är ett av de symtom som uppkommer vid kronisk njursvikt och idag ska vi berätta mer om tillståndet oliguri och dess orsaker, symtom och behandling.

Enligt epidemiologiska uppgifter är detta ett tillstånd som kan beröra 17,8 % av den vuxna befolkningen. Men denna siffra uppgår till 45 % hos äldre personer. Den normala definitionen av oliguri är en minskad urinutsöndring (diures).

Förutom kronisk njursvikt kan det också vara ett tecken på akut njursjukdom, vätskebrist, akut tubulär nekros (ATN) och många andra etiologiska faktorer.

I denna artikel ska vi ta en närmare titt på detta kliniska tillstånd.

Vad menas med tillståndet oliguri?

En person som dricker 2 liter vatten om dagen bör i genomsnitt gå på toaletten var fjärde timme för att tömma urinblåsan. Njurarna arbetar kontinuerligt med att filtrera blodet, och kroppen producerar mellan 800 och 2 000 ml urin per dag.

Enligt universitetskliniken i Navarra uppkommer oliguri då urinmängden understiger en nödvändig volym. Experter brukar tala om klinisk oliguri när kroppen bara producerar 0,3 ml per minut, eller mindre än 400 ml per dygn.

Dessa gränsvärden (800- 2 000 ml urin) avser emellertid en “genomsnittlig” person. Med andra ord gäller de för en person som väger runt 70 kg och som har normalt blodtryck och optimal njurfunktion.

Som framgår av webbportalen MSDmanuals indelar experterna oliguri i tre olika grupper:

  1. Prerenal: som är kopplad till blodflödet
  2. Renal: orsakad av tillstånd som hör samman med glomerulus och andra njursktrukturer.
  3. Postrenal: obstruktion i de strukturer som ansvarar för urintömningen.

Det finns även ett stadium som följer på oliguri och det kallas anuri. I detta skede förekommer det ingen urinproduktion över huvud taget. Läkare bedömer att anuri föreligger då en patient utsöndrar mindre än 90 ml urin per dygn. Detta är den mest allvarliga formen av detta tillstånd. 

Allmänna riktlinjer för tillståndet oliguri

På grundval av parametrarna i denna elektroniska publikation av medicinska portaler, liksom andra uppgifter som experter har samlat in, kan man klassificera de kliniska stadierna av urinrelaterade problem enligt följande:

  • Normal urinproduktion: 800 till 2 000 ml per dag.
  • Oliguri: mellan 90 och 400 ml per dag.
  • Anuri: mindre än 90 ml per dag.
  • Absolut anuri: ingen urinproduktion. Om inte motsatsen kan bevisas bör man utgå från att urinvägarna är blockerade.

Symtom vid oliguri

Ett vanligt symtom vid oliguri är bröstsmärtor

Som vi redan nämnt är oliguri inte en sjukdom i sig. Istället är det ett kliniskt tecken på ett annat tillstånd. Symtomen vid oliguri kan vara mycket varierande och de beror på den underliggande sjukdomen. Nedan ska vi diskutera symtom som utmärker akut njursvikt:

  • Oliguri: kroppen utsöndrar mindre urinmängd. Dock kan urinproduktionen förbli stabil i vissa fall.
  • Den otillräckliga urinproduktionen ger upphov till vätskeretention, vilket får ben, vrister och fötter att svälla.
  • Andnöd, trötthet och förvirring.
  • Illamående och kraftlöshet.
  • Oregelbundna hjärtslag.
  • Smärta eller trängningar i bröstet.
  • Koma och medvetslöshet i värsta fall.

Alla dessa symtom tyder på något fel på njurarna. När dessa organ inte fungerar på rätt sätt ansamlas giftiga och skadliga ämnen i blodomloppet. Dessutom leder det till en obalans i blodsammansättningen. Följden blir en rubbad homeostas hos patienten.

Tänkbara komplikationer

Om njurarna inte filtrerar som de ska kan vätska börja anhopas i alveolerna (lungblåsorna). Detta kan framkalla en kvävningsupplevelse och orsaka andfåddhet. Det finns även risk att patienten dör, om inte denne agerar i tid.

Vidare kan de underliggande processerna leda till uppkomsten av hjärtsäcksinflammation (perikardit). Detta kan resultera i bröstsmärtor eller en ändring i hjärtfrekvensen. Alla dessa tillstånd medför risk för död. Därför är det viktigt att man uppsöker en läkare om man får några känningar av njursvikt.

Det främsta orsakerna till oliguri

Som vi redan påpekat kan oliguri vara prerenal, renal eller postrenal. Vidare finns det olika orsaker till detta tillstånd, beroende på vilka organ och strukturer som berörs.

Vätskebrist

Utan vätska kan njurarna inte producera urin. Långvarig diarré och upprepade kräkningar till följd av en infektionssjukdom kan göra att kroppen förlorar vätska och elektrolyter. Oliguri är därför ett tydligt tecken på vätskebrist.

Blockering i urinvägarna

I detta fall handlar det sannolikt om en postrenal etiologisk agent. Av webbportalen MSDmanuals framgår att blockering i urinvägarna hos vuxna vanligen uppstår på grund av njursten, godartad prostataförstoring (benign prostatahyperplasi, BPH) och i mer allvarliga fall prostatacancer.

Njursjukdom

Om njurarna inte filtrerar blodet tillräckligt kan man utveckla oligurisymtom. Kronisk njursvikt, akut njursvikt, glomerulonefrit och hemolytiskt uremiskt syndrom är kliniska tillstånd som kan medföra kraftig nedsättning av urinproduktionen.

Låg hjärtminutvolym

Hjärtminutvolym är den mängd blod som hjärtkammaren för ut i kroppen under en minut. Om hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod blir resultatet att njurarna filtrerar mindre och producerar mindre urin. Dessutom kan anemi, blödningar och hypertoni leda till prerenal oliguri.

Diagnostisering av oliguri

Oliguri är inte en sjukdom, så vid diagnostiseringen försöker man klargöra vad som har orsakat tillståndet. Första steget är därför att ställa frågor om patientens sjukdomshistoria. Om patienten känner ett akut behov av att urinera utan att lyckas beror detta troligtvis på en oliguri som uppstått på grund av blockering av urinvägarna.

Om patienten däremot är mycket törstig men inte känner något behov av att urinera, så är vätskebrist den sannolika förklaringen. En gradvis minskning av urinproduktionen, som äger rum under loppet av flera dagar (eller månader), kan också tyda på akut tubulär nekros eller en prerenal orsak.

När dessa distinktioner är fastställda kommer läkaren att besluta vilka prover som bör utföras. Självklart handlar prostatacancer om något helt annat än minskad hjärtminutvolym orsakad av hypertoni. Varje kliniska tillstånd erfordrar en rad specifika diagnostiska tester.

När bör man söka läkarvård för oliguri?

Ibland är det helt normalt att urinera mindre än man brukar. Kanske har du inte druckit tillräckligt med vatten under arbetsdagen. Men om den minskade urineringen åtföljs av några av nedanstående symtom bör du uppsöka läkare:

1. Du urinerar inte tillräckligt och dina ben är svullna.

2. Du känner dig matt, förvirrad och har svårt att andas.

3. Du känner dig illamående och upplever smärtor/tryck över bröstet.

Behandling

Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever symtom förenade med oliguri

Enligt den medicinska portal vi nämnde ovan beror behandlingen helt på oligurins orsak. Innan läkarteamet sätter in någon behandling bör det ställa följande frågor:

1. Har patienten normalt blodtryck?

2. Kan eventuell njursjukdom vara orsaken?

3. Finns det tecken på att urinvägarna är blockerade?

Utifrån dessa 3 frågor och de svar som ges kommer läkaren att föreslå olika behandlingsalternativ. Följande är några av de vanligaste tillvägagångssätten beroende på vilken typ av oliguri det rör sig om:

1. Om orsaken är prerenal

Om oligurin beror på dysfunktion i blodtrycket (och därigenom hjärtminutvolym) kan tillståndet vara reversibelt. Detta kräver rätt behandling och tidig diagnos av tillståndet. I detta fall använder man först intravenös vätsketerapi, åtföljt av läkemedel som behövs för att stabilisera situationen.

2. Om orsaken är renal

Amerikanska njurfonden framhåller att behandlingen av njurproblem är avhängig av problemets uppkomst. För att stabilisera patienten kan läkaren genomföra hemodialys (bloddialys) och administrera läkemedel för att kontrollera halten av vitaminer och mineraler i blodet. Läkaren kan även använda medicinering för att stabilisera vätskemängden i kroppen.

3. Om orsaken är postrenal

Om blockeringen av urinvägarna beror på njursten brukar behandlingen i regel bestå i stötvågslitotripsi. Dessa vågor bryter sönder stenarna i mindre bitar så att patienten lättare kan bli av med dem. Med andra ord försvinner “proppen” som hindrar urinen från att passera.

Symtomen vid oliguri är i själva verket tecken på en underliggande sjukdom

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att oliguri inte är en sjukdom i sig, utan snarare ett kliniskt tillstånd. Det är ett tecken på att den drabbade lider av något problem på vaskulär, renal och urinvägsrelaterad nivå.

Därför är det den underliggande orsaken som avgör vilken behandling som väljs. För man behandlar inte en njurskada på samma sätt som en prostatacancer. Om du märker att du urinerar mindre än vanligt rekommenderar vi att du rådfrågar din läkare.

Detta kanske intresserar dig
Lär dig allt om avvikelser i urinen
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Lär dig allt om avvikelser i urinen

Tänk om man upptäcker avvikelser i urinen? Vad kan det signalera? Idag talar vi om vad förändringar i färg och volym kan signalera.