Behandlingarna för godartad prostataförstoring

Godartad prostataförstoring är ett väldigt vanligt tillstånd hos medelålders män. Det involverar en onormal ökning hos storleken hos prostatan.
Behandlingarna för godartad prostataförstoring

Senaste uppdateringen: 22 september, 2019

Godartad prostataförstoring, eller benign prostatahyperplasi, är precis som namnet antyder en onormal förstoring av prostatan. Idag vill vi tala om de tillgängliga behandlingarna för godartad prostataförstoring.

Först och främst är det viktigt att slå fast om det rör sig om en elakartad eller godartad prostataförstoring. Den elakartade varianten involverar trots allt tillväxt av carcinogena celler.

Patientens ålder är dessutom en nyckelfaktor eftersom storleken hos prostatan inte alltid är densamma. Vanligtvis ökar den i storlek efter 40 års ålder.

Av denna anledning bör alla män över denna ålder uppsöka en läkare om de upplever symptom på prostatakompression, så att man kan slå fast om det rör sig om prostataförstoring.

Tecknen och symptomen på godartad prostataförstoring

Problem med urineringen

Det finns ett antal vanliga tecken och symptom på detta tillstånd. När det kommer till elakartade patologier, som prostatacancer, finns det finns egenheter som kan hjälpa till att ställa en tidig diagnos.

På kliniken är det inte möjligt att slå fast huruvida sjukdomen är god- eller elakartad baserat på patientens historik och fysiska undersökning. Ytterligare tester krävs för att bekräfta förstoringens natur.

De vanligaste symptomen är som följer:

  • Smärta när man urinerar.
  • Oförmåga att urinera.
  • Närvaron av blod i urinen (detta kallas för hematuri).
  • Frekvent behov av att urinera i små mängder (främst på kvällen).
  • En känsla av att man inte riktigt lyckats tömma blåsan efter att man urinerat.
  • Oregelbundet urinflöde med avbrott eller droppande.

Dessa symptom kan dock blandas ihop med tecknen en urinvägsinfektion. Det är därför det är så viktigt att gå till läkaren för rådgivning, oavsett vad man tror att problemet är.

Vilka är symptomen på detta problem?

Man måste ta hänsyn till patientens symptom och medicinska historik. Hos medelålders män är det nödvändigt att utföra generella tester för att upptäcka prostatacancer.

Detta är speciellt relevant om det finns en personlig eller familjemässig historik med prostatacancer eller andra former av cancer. En komplett fysisk undersökning bör sedan utföras, inklusive en rektal undersökning.

Det finns ett enkelt test för att slå fast diagnosen: en prostataspecifik antigen (även känd som PSA). Denna substans är en markör som kan upptäckas i blodprover.

På så sätt kan man undvika att utsätta patienten för obehagliga eller dyra tester. Vidare kan läkare även använda avbildningstester, där ultraljud alltid är det första alternativet.

Andra avbildningstester må ge bättre upplösning, men strålning kan påverka mäns fertilitet. Därför är ultraljud vanligtvis det föredragna alternativet.

Behandlingarna för godartad prostataförstoring

Man hos läkare

Behandlingarna för detta tillstånd beror på förstoringens natur. När det gäller en godartad process så måste trycket som prostatan utövar på andra strukturer korrigeras eftersom symptomen ofta påverkar patientens psykologiska tillstånd.

Urininkontinens hos medelålders män är av de vanligaste anledningarna till att man söker hjälp från urologin. Detta kan korrigeras med läkemedel i de tidiga skedena.

Om storleken hos denna körtel dock är avsevärd så kan kirurgi vara nödvändigt för att ta bort överflödig vävnad. Ett annat alternativ är att breda urinröret för att underlätta urinering, eller laserkirurgi.

Resektionskirurgi är dock det vanligaste alternativet eftersom den är lätt att utföra och ger goda resultat.

När det kommer till elakartad prostataförstoring så måste patienten undersökas genomgående för att ta biopsier, se vilken typ av cancer det är, vilket skede den är i samt söka efter metastas i andra områden (vanligtvis i benen inledningsvis).

Det är ofta nödvändigt att remittera patienten till en onkolog.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Briolat, G. M. (2016). Benign prostatic hyperplasia. In The Nurse Practitioner in Urology. https://doi.org/10.1007/978-3-319-28743-0_5
  • National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. (2014). Prostate Enlargement : Benign Prostatic Hyperplasia. NIH Publication.
  • Barry, M. J., Fowler, F. J., O’leary, M. P., Bruskewitz, R. C., Holtgrewe, H. L., Mebust, W. K., & Cockett, A. T. K. (2017). The American Urological Association Symptom Index for Benign Prostatic Hyperplasia. Journal of Urology. https://doi.org/10.1016/j.juro.2016.10.071
  • Pinheiro, L. C., & Martins Pisco, J. (2012). Treatment of Benign Prostatic Hyperplasia. Techniques in Vascular and Interventional Radiology. https://doi.org/10.1053/j.tvir.2012.09.004

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.