Att operera in en perifer venkanyl

29 januari, 2020
Att operera in en perifer venkanyl är något som måste göras om kanylen inte kan föras in på vanligt sätt.
 

Att operera in en perifer venkanyl är något som görs genom att blotta venen i en lem eller nacken så att en kortare typ av kanyl kan föras in eller om den kan nå hålvenerna eller höger förmak.

Detta resulterar i en implanterad port till venen som ger patienten säker och permanent åtkomst till den.

Experter rekommenderar denna procedur hos patienter som behöver en venkanyl men där den inte kan fästas på vanligt sätt. Man använder det ofta hos patienter som behöver kontinuerlig administrering av läkemedel, såsom vid kemoterapi.

Fördelar med att operera in en perifer venkanyl

Att operera in en perifer venkanyl är en öppen kirurgisk procedur där läkaren får åtkomst till den cefaliska venen.

Det kan vara väldigt fördelaktigt för patienten av följande anledningar:

  • Man kan introducera långa katetrar med direkt visualisering av venen.
  • Administrering av kemoterapi, total parentenal nutrition och även hypertoniska lösningar.
  • Man kan placera spetsen hos katetern i mitten av venen.
  • Med hjälp av katetern kan läkarna kontrollera det centrala ventrycket.
  • Katetrar kan sitta på plats under längre perioder, till och med år.

Det är även viktigt att nämna att eftersom experter kan placera spetsen i en större ven eller höger förmak, kan de även förebygga utvecklingen av skleros eller flebit.

Båda tillstånden kan utvecklas när dessa behandlingar passerar genom blodinjektioner i en perifer ven med korta katetrar.

Du bör även läsa: Hur slangen till en gastronomikateter byts ut

Teknik för att operera in en perifer venkanyl

Kanyl förs in
 

Det första man måste tänka på när denna operation ska utföras är patientens position. Det kommer bero på platsen man väljer att sätta katetern på.

När det kommer till vuxna väljer man ofta området ovanför armbågen för proceduren. Andra vanliga platser inkluderar:

  • Externa halsvener.
  • Den cefaliska venen strax under axeln.
  • Den sapenösa venen i låret.

Om patienten är ett barn så fokuserar processen på den sapenösa venen. Det innebär runt en centimeter ovanför och framför den inre eller mediala fotknölen i ankeln.

Det är viktigt att notera att kirurgen alltid bör förklara proceduren innan vederbörande sätter igång.

Efter att ha valt plats för proceduren kan man placera patienten i rätt ställning. Om man valt armen kommer dess position att säkras.

Komplikationer

Sköterska tar blodprov

Generellt är komplikationerna som associeras med denna teknik baserade på de påföljande kirurgiska procedurerna. De kirurgiska riskerna är kopplade till katetern eller postoperativa risker.

Först och främst är dessa de vanligaste kirurgiska komplikationerna.

  • Oförmåga eller svårigheter med identifiering eller kanalisering av en ven.
  • Venös bristning eller arteriella lesioner – i detta fall kan konsekvenserna bli allvarliga.
 
  • Venbristning, blåmärken eller arteriell ligering.
  • Svårigheter att röra katetern.

Vidare baseras postoperativa komplikationer på kateterns placering i venen. Detta kan ske på grund av brist på skötsel eller att den sitter kvar i långa perioder. Riskerna är som följer:

Denna artikel kanske intresserar dig: Bieffekter och användningar för norfloxacin

Det är anledningen till att postoperativ vård är fundamental. Experter rekommenderar till exempel att man hanterar katetern med steril gasbinda.

På så sätt undviker man bakterier och katetern förblir fixerad när patienten förflyttas.

 
  • Selene Aideé, V. F., José Ángel, B. C., Jesús, T. J., José Luis, J. C., Wulfrano, R. A., & Eduardo E, M.-J. (2012). Modelo biológico no vivo para la enseñanza de la técnica de venodisección en alumnos de pregrado de la carrera de medicina. Cir. Gen.
  • Rojas, G., Gerson, R., & Lázaro, M. (1992). Acceso vascular con catéteres Broviac-Hickman. Rev. Inst. Nac. Cancerol. (Méx.).
  • Cabrera, C., Méndez, M., Fierro, F., Molina, I., Niño, J., & Beltrán, J. (2011). Catéteres parcialmente implantables en niños con enfermedades onco-hematológicas. CIRUPED.