Olika typer av dysgrafi, orsaker och behandlingar

Dysgrafi är ett tillstånd som försämrar skrivförmågan. Idag berättar vi om olika typer av dysgrafi, varför detta uppstår samt hur det kan behandlas.

Dysgrafi är en neurologisk störning som försämrar skrivförmågan. Detta inkluderar den allmänna mekaniken för skriftlig transkription, det vill säga handstil, skrivning och stavning. I den här artikeln ska du få lära dig om vilka olika typer av dysgrafi som finns.

Enligt uppskattningar har 5-20% av unga skolbarn någon form av skrivsvårigheter, men den exakta förekomsten av dysgrafi är inte känd. De flesta barn har svårt att skriva, eftersom det är en färdighet som kräver inlärning och övning.

Men om ett barns handstil är mycket slarvig eller deras tankar verkar oorganiserade trots att de anstränger sig, kan de ha denna störning.

Nedan berättar vi mer om de olika typer av dysgrafi som finns samt orsakerna bakom dem och vilka behandlingar som finns tillgängliga.

Vilka är symptomen på olika typer av dysgrafi?

Dysgrafi är ett tillstånd som utgör ett hinder i förmågan att skriva, men det ändrar också sammanhanget i vad personen skriver. Detta beror på att förmågan att uttrycka begrepp och idéer kan bli mer arbetskrävande om barnet måste fokusera all sin uppmärksamhet på transkriptionen. Med andra ord så är detta en störning som gör det svårt att behärska skrivande på ett mer generellt plan.

Understood.org visar oss några av de vanligaste tecknen på dysgrafi. Bland dem hittar vi följande svårigheter; att:

• Forma bokstäver korrekt.
• Placera konsekventa mellanrum mellan bokstäverna på sidan.
• Skriva i en rak linje.
• Hålla storleken på bokstäverna jämn genom hela texten.
• Personen använder sitt suddgummi mycket flitigt när han eller hon skriver.
• Svårigheter att upprätthålla stavningsmönster: Detta inkluderar ofullständiga ord, felstavningar och avsaknad av bokstäver.

Förutom de problem som vi kan observera på papper säger barnets ställning och kroppsspråk också mycket om deras skrivförmåga. Ett barn med dysgrafi håller pennan på ett ovanligt sätt, skriver i konstiga positioner eller orienterar papperet på ett avvikande sätt.

Olika typer av dysgrafi

Som anges på webbplatsen Special Needs finns det flera olika typer av dysgrafi. Vi berättar om dem i följande lista:

• Dyslexisk dysgrafi: När personen formar spontana ord är de oläsliga, men man kan oftast förstå kopierade meningar.
• Motorfunktion: Orsakas av brist på motorik och muskelton. Både kopierade och ursprungliga meningar är vanligtvis oläsliga. Personer med denna nedsatthet kan bilda meningar, men det kräver stor ansträngning och engagemang.
• Avstånd: Som ordet antyder kan barnet inte förstå begreppet avstånd. Därför binder de ihop meningar och har svårigheter att upprätthålla radavstånd och marginaler. Meningarna är emellertid begripliga och bokstäverna följer en sammanhängande ordning.
• Fonologisk: Består av svårigheter att skriva och stava komplexa nya ord. Dessa barn kan inte komma ihåg fonem.
• Lexikal: En mycket sällsynt form av dysgrafi där personen förstår ord som stavas som de låter, men kämpar med avvikande ord. Det är vanligare på bland annat engelska, franska och kinesiska där uttalet av ett ord kan vara svårt att utläsa från dess stavning.

Vad är orsaken?

Att hitta orsaken till dysgrafi hos barn kan vara en utmaning. Men får man denna diagnos i vuxen ålder kan det bero på hjärnskador, tumörer, stroke och andra händelser som berör hjärnan.

Det finns två huvudorsaker till dysgrafi hos barn, vilka är neurologiska och motoriska. Den första orsaken behöver inte nödvändigtvis vara allvarlig, och innebär att vissa små störningar ibland förhindrar att personen kan få rätt på ordningen när de skriver, vilket gör det svårt för honom att kommunicera skriftligt. Experter har associerat vissa sjukdomar med dysgrafi, som ADHD.

Psykomotoriska eller motoriska orsaker kan å andra sidan vara lite mer allvarliga, eftersom det till exempel kan bero på en medfödd sjukdomar som kan orsaka progressiv muskeldystrofi.

Diagnos av olika typer av dysgrafi

Webbplatsen ADDitude, som specialiserar sig på ADHD, visar att diagnosen dysgrafi ställs på ett standardiserat sätt genom utvärdering av specifika inlärningssvårigheter. För att ett barn ska uppfylla kriterierna för diagnosen måste de uppfylla följande fyra pelare:

• Visar minst 6 av de standardiserade symptomen som hindrar inlärning under minst 6 månader.
• Visar avsevärt minskad prestationsförmåga i skolan jämfört med skolkamrater.
• Svårigheterna måste ha börjat i skolmiljön, även om de kan bli tydligare i yrkeslivet.
• Andra möjliga sjukdomar, som exempelvis blindhet, måste uteslutas.

Behandling vid olika typer av dysgrafi

Dysgrafi är ett tillstånd som följer de drabbade under hela livet och det finns inget botemedel. Sättet för hantering, både hemma och i skolan, är att uppmuntra personen att öva och utveckla sin kompetens. Det går dock inte att bota tillståndet med vare sig medicinering eller kirurgi.

Men bara för att det är permanent betyder det inte att tillståndet inte kan bli bättre.

Därför rekommenderar man ofta arbetsterapi i dessa fall, där terapeuter hjälper barnet att skriva bättre och lär ut mer effektiva positioner och ställningar. Skolan bör därtill erbjuda speciella utbildningsstöd enligt barnets behov.

Tips för att förbättra handstilen

Slutligen finns det några tips som man kan använda med ett barn med dysgrafi för att underlätta skrivprocessen för dem. Webbplatsen LDonline.org tipsar om flera alternativ:

• Ge barnet ett linjerat papper så att det är lättare för dem att följa en sammanhängande struktur när de skriver.
• Låt barnet prova olika typer av pennor och skrivdon tills de hittar en typ som de trivs med.
• Börja skrivprocessen med barnet genom att fånga upp deras tankar och idéer i form av ritningar eller genom att spela in dem när de berättar om dem muntligt.
• Lär ditt barn olika skrivtekniker och processer. Barnet kommer att kunna anpassa sig till det som är lättast för dem.
• Minska fokus på att kopiera meningar, eftersom det är bättre att uppmuntra autonomi och övning.

Dysgrafi är ett kroniskt tillstånd, men det kan bli bättre

Att sammanfatta dysgrafins speciella karaktär med några meningar är inte helt lätt, eftersom det har en mycket komplex och varierad klinisk bild. Om du har dysgrafi eller om ditt barn visar tecken på det, rekommenderar vi att du går igenom sidorna som vi citerar i den här artikeln, särskilt när det gäller åtgärder som ni kan använda er av hemma.

Bara för att dysgrafi varar livet ut betyder det inte att det inte kan bli bättre. Därför är terapi och övning de bästa sätten framåt för ett barn med dysgrafi. Med tålamod och engagemang kan en person med detta tillstånd uppnå en hög grad av skriftlig autonomi.