6 övningar för barn med talproblem
Barn som har problem med språket bör få hjälp från en professionell talpedagog och inte minst också från sina föräldrar. Det är det enda sättet för barn med talproblem att kunna utvecklas och förbättras.
Låt inte ett barn i din närhet bli retad för sina språkliga förmågor.
Först och främst är det viktigt att påpeka att en försenad språkutveckling inte innebär problem i andra aspekter av barnets utveckling.
Det faktum att ett barn har svårt att tala gör inte honom eller henne mindre intelligent eller kapabel. Det mest sannolika är också att språkproblem av detta slag endast uppträder under barndomen.
Även om det kan vara svårt att tro kan ungdomar och vuxna med utmärkt talförmåga ha haft språkstörningar som barn. Det har dock bevisligen inte begränsat deras utveckling eller hindrat dem från en helt normal uppväxt.
Nyckeln är att veta hur man hjälper barn med talproblem.
Övningar för barn med talproblem
1. Lek med kort och ljud
En bra övning för barn med talproblem är kort som hänvisar till ljud. Det kan vara en bra hjälp för att barn ska lära sig att uttala varje stavelse korrekt.
Det bästa sättet att göra övningen är att göra den till en lek och ge barnet beröm för varje gång det uttalar ett ljud rätt.
2. Spegelövningar
En annan övning som är bra för barn med talproblem är att tala framför en spegel. Det kan vara mycket hjälpsamt för barn som har problem med att uttala ord och ljud.
Att barnen tittar sig i en spegel medan de pratar hjälper dem att lära sig rätt sätt att röra munnen och göra ljudet för varje ord.
3. Repetition
Att upprepa ord om och om igen är en av de mest effektiva övningarna för att hjälpa barn med talproblem.
- Repetitionerna bör dock ske långsamt.
- På så sätt kan barnet lyssna på dem och få chans att uppfatta alla fonem.
4. Prata mycket med barnet
Föräldrar och andra familjemedlemmar bör kommunicera mycket med barn som har en fördröjning i sin språkutveckling. Det främjar den verbala kommunikationen och ger barnet chansen att få höra nya ord och lära sig dessa för att lära sig att kunna kommunicera på rätt sätt.
5. Se till att de använder språket
En annan övning för att hjälpa små barn att använda språket på rätt sätt är att bara ge dem vad de ber om om de säger rätt ord, och inte om de bara använder kroppsspråket och pekar. Det motiverar dem att komma på hur de kan använda språket för att få vad de vill ha.
6. Läsning
Läsning är också ett mycket bra sätt för att stärka barnens språkkunskaper. Med böcker får de ta del av nya ord och kan utveckla sitt ordförråd. Genom att läsa lär de sig att strukturera fraser och uttala ord som de tycker är svåra.
Berättelser är också bra för att barn ska få stimulans för sin kreativitet och fantasi.
Hur diagnostiseras talproblem?
Det kan vara en stor utmaning för föräldrar att kunna identifiera om deras barn har talproblem och om de behöver hjälp av en specialist. Det är emellertid viktigt att betona att alla barn utvecklas olika snabbt och barn i samma ålder kan ha olika nivå på sin talförmåga. Det är med andra ord helt normalt.
Några situationer att vara uppmärksam på som kan hjälpa till att identifiera om ett barn har talproblem:
- Vid 18 månader har barnet inte sagt ett enda ord, pekar inte på föremål och visar inget intresse av eller avsikt att kommunicera
- Ett 18 månader gammalt barn som inte förstår enkla instruktioner på högst tre ord
- Vid 2 års ålder upprepar barnet bara vad det hör och du kan inte förstå vad det säger
- Om barnet vid 3 års ålder inte kan bilda plural eller använda pronomen
- När en 4-åring uttalar konsonanter felaktigt, gör nasalljud eller inte böjer verb
Rekommendationer för föräldrar till barn med talproblem
Först och främst måste föräldrar tänka på att barn lär sig språk genom imitation och genom att lyssna på människorna omkring dem. Därför är det viktigt att man pratar mycket med dem. Gör det med ett enkelt och tydligt språk.
Under amning är det viktigt att samtidigt ta sig tid att prata med barnet. Tro det eller ej, men det är den bästa tidpunkten för att börja lära dem teckenspråk och att imitera ljud och gester.
Från 6 månader och uppåt bör föräldrar dagligen läsa för sina barn. Berättelser med bilder är perfekta för att stimulera språkutveckling.
Dra nytta av badstunden eller när du byter kläder för att förstärka barnets tal och språk. Det är den perfekta stunden att namnge föremål, kläder och delar av kroppen.
Slutligen får föräldrar och andra människor runt barnen inte skratta åt dem om de inte talar rätt. Det ska inte behöva sägas att om man retar ett barn med talproblem kan det leda till betydande psykoemotionella skador som kan sitta i upp i vuxen ålder.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Blanca, L. G. (2018). Trastorno específico del lenguaje (TEL): concepto y características. Revista Internacional de Apoyo a la Inclusión, Logopedia, Sociedad y Multiculturalidad, 4(4), 166-174. https://revistaselectronicas.ujaen.es/index.php/riai/article/view/4372
- Borja, X. (2018). Lo maravilloso del canto y movimiento, aplicado como estrategias para la estimulación del habla en problemas y trastornos de lenguaje y comunicación. [Tesis de pregrado, Pontificia Universidad Católica del Ecuador]. Repositorio Institucional. https://repositorio.puce.edu.ec/items/163ad98f-1bd7-4a1f-adb8-a79bba998dd6
- Casanova, M. B. L., & García, I. N. (2018). La estimulación auditiva a través de la música en el desarrollo del lenguaje en Educación Infantil. Revista Electrónica de Investigación y Docencia (REID), (20), 107-124. https://revistaselectronicas.ujaen.es/index.php/reid/article/view/3729/3253
- Cerdas Núñez, J., & Murillo Rojas, M. (2017). El desarrollo del lenguaje en los primeros cuatro años de vida: cómo favorecerlo desde la cotidianidad del espacio educativo. Revista Electrónica Leer, Escribir y Descubrir, 1(2), 29-58. https://digitalcommons.fiu.edu/led/vol1/iss2/3/
- Fernández Martín, F. (2013). Escuchemos el lenguaje del niño: normalidad versus signos de alerta. Pediatría Atención Primaria, 15(23), 117-126. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1139-76322013000300014
- Fürgang, R. (2001). La terapia del lenguaje en el síndrome X frágil. Revista de Neurología, 33(1), 82-87. https://www.neurologia.com/33/Suplemento%201/10.33588/rn.33S1.2001395
- Herrero Gómez, M., & Pérez Eizaguirre, M. (2017). Musicoterapia y trastorno específico del lenguaje / Music therapy and specific language disorder. Revista de Investigación en Musicoterapia, 1, 48-67. https://revistas.uam.es/rim/article/view/7723
- Medina Alva, M. D. P., Kahn, I. C., Muñoz Huerta, P., Leyva Sánchez, J., Moreno Calixto, J., & Vega Sánchez, S. M. (2015). Neurodesarrollo infantil: características normales y signos de alarma en el niño menor de cinco años. Revista Peruana de Medicina Experimental y Salud Pública, 32, 565-573. https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=36342789022
- Sarmiento-Genovez, A., Lorenzo-Ruiz, A., Rondon-Acosta, Y., & Valdés-Santiago, D. (2021). La influencia del entorno familiar y el tipo de familia en el desarrollo de lenguaje en niños de 3 a 5 años. Psicología UNEMI, 5(9), 21-35. https://ojs.unemi.edu.ec/index.php/faso-unemi/article/view/1245