Psykiska sjukdomar hos barn och dess symptom

februari 6, 2020
Symptomen på psykiska sjukdomar hos barn är inte lätta att känna igen. Ibland tror vi till och med att dessa beteenden är temporära eller bara något barnet gör med flit. Om du har frågor ska du alltid tala med en terapeut.

Psykiska sjukdomar finns inte bara hos vuxna, utan även hos barn. Symptomen kan dock vara annorlunda hos barn, och därför är det viktigt att känna till dem.

Idag har vi sammanställt lite information så att du kan lära dig mer om ämnet psykiska sjukdomar hos barn. Läs vidare så att du kan identifiera symptomen själv.

Vad du bör veta om psykiska sjukdomar hos barn

Uttråkad pojke i skolan

Att upptäcka psykiska sjukdomar hos vuxna är förhållandevis okomplicerat, men vi kan inte säga samma sak om barn. Barn uppvisar faktiskt symptom som ofta går obemärkt förbi för vuxna i omgivningen.

Detta leder till att värdefull tid går förlorad innan behandlingen påbörjas. Lägg därtill det faktum att barn fortfarande bygger sitt vokabulär så blir förmågan att förmedla symptomen ännu svårare.

De vuxna som har hand om dem måste därför veta hur psykiska sjukdomar visar sig hos barn så att de kan upptäcka det och kontakta vården så snart som möjligt.

Nedan ska vi berätta i detalj vilka de vanligaste psykiska sjukdomarna hos barn är och vilka deras symptom är.

De vanligaste psykiska sjukdomarna hos barn

Barn kan drabbas av samma sjukdomar som vuxna, men vissa är vanligare än andra, som:

  • Ångeststörningar som tvångsbeteenden, social fobi, generaliserat ångestsyndrom och selektiv stumhet, bland andra.
  • Uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitet.
  • Autism.
  • Ätstörningar som anorexi och bulimi.
  • Humörstörningar som depression, bipolär störning, etc.
  • Schizofreni, vilket vanligtvis visar sig i slutet av ungdomsåren.

Symptomen hos barn

Som vi förklarade ovan kan psykiska sjukdomar ofta gå föräldrarna obemärkt förbi. Man kan tro att de inledande symptomen är normala och bara en del av barns vanliga beteende.

Men om ett specifikt tecken är närvarande över lång tid eller blir mer intensivt, ska du söka hjälp från en terapeut. Det kan vara en indikator på att ditt barn behöver extra hjälp.

Föräldrar saknar ofta tillräcklig information för att upptäcka dessa symptom, och därför söker de inte hjälp. Dessvärre influeras de flesta av oss av negativiteten och stigmatiseringen kring psykiska sjukdomar.

Med det sagt är det första steget att lämna tabun och förutfattade meningar bakom sig. På så sätt kan du inspirera självförtroende hos barnet och hjälpa till att få slut på detta sociala stigma.

Så vilka symptom bör man hålla utkik efter?

1. Förändringar i beteende

Beteendeförändringar är ett tecken på Psykiska sjukdomar hos barn

Var uppmärksam på drastiska och radikala förändringar i ditt barns beteende. Det kan till exempel börja agera irritabelt eller våldsamt, eller anamma farligt eller aggressivt beteende. Det kan även börja hota eller bråka konstant.

Vad du ska hålla utkik efter är ovanlig eller oproportionerlig irritabilitet och aggression. Dessa kan indikera existensen av någon form av psykiskt sjukdom.

Se på alla betydande förändringar i ditt barns beteende som ett varningstecken, speciellt om de är intensiva eller varar under lång tid.

2. Tjurighet

När vi säger ”håll utkik efter symptom” så menar vi förändringar som påverkar barnets dagliga liv.

Var därför speciellt uppmärksam på ledsamhet som varar i mer än två veckor eller att barnet verkar isolerat och självabsorberat (tänk dock på att vissa barn är mer introverta än andra).

Lägg märke till nya beteenden som hindrar dem att göra saker som de brukade gilla eller om det påverkar deras prestationsförmågan i skolan. Om så är fallet kan det t.ex. röra sig om barndomsdepression.

3. Koncentrationssvårigheter

Flicka i skolan

Det är normalt för barn att ha vissa svårigheter att koncentrera sig, speciellt om de sitter långa perioder i klassrummet.

Men om denna svårighet är oproportionerlig jämfört med andra barn eller om det påverkar minst två områden i livet, kan det vara ett symptom på en psykisk sjukdom.

Var speciellt uppmärksam på symptom som minnesförlust eller ändringar i barnets förmåga att tänka klart.

4. Stor viktnedgång

Var även uppmärksam på stor viktnedgång, kräkningar eller aptitbrist eftersom det kan indikera en ätstörning.

Det är viktigt att vara på sin vikt och söka hjälp snabbt i dessa fall så att behandlingen kan påbörjas. Anorexi och bulimi kan leda till allvarliga konsekvenser om de inte behandlas.

Vi rekommenderar att läsa: Vad är egentligen nattätande syndrom?

5. Psykiska sjukdomar hos barn kan visa sig genom självskada

I många fall kan psykiska sjukdomar hos barn leda till självskadebeteende. Därför måste du vara mycket uppmärksam på eventuella skador ditt barn får.

Märker du av detta symptom måste du söka omedelbar hjälp. Många barn med psykiska sjukdomar drabbas av självmordstankar, och det är viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt.

Var medveten om märkbara förändringar i dina barns beteenden. Var medveten om att självskada, självmordstankar och koncentrationssvårigheter är tydliga tecken på att terapeutisk hjälp behövs.

6. Intensiva känslor

Det är normalt för barn och ungdomar att uppleva intensiva känslor. Men om det saknas grund för det – t.ex om barnet har en överdriven, kraftfull och irrationell rädsla för något – så kan fobin vara ett tecken på sjukdom.

Här talar vi om fobier och rädslor som stör barnets dagliga aktiviteter.

7. Huvudvärk och magont

Vuxna tenderar att uppvisa symptom som ångest och sorg, men barn kan uttrycka psykiska sjukdomar på andra sätt. Till exempel kan ovanlig eller kontant huvudvärk eller magont vara ett symptom på ångest eller oro.

På samma sätt måste du även vara medveten om sömnstörningar som saknar förklaring. Det första steget är att utesluta fysiska problem som kan orsaka smärta eller sömnsvårigheter.

8. Substansmissbruk

Detta är framförallt ett orosmoln under ungdomsåren. Ett barn med problem kan vända sig till substanser som alkohol eller droger som ett sätt att ”tackla” eller ”undvika” den smärtsamma verkligheten.

Det är av denna anledning du måste vara medveten om tecken på substansmissbruk.

Vi rekommenderar att du läser: Fakta om ADHD (attention deficit hyperactivity disorder)

9. Perceptuella ändringar

Barnet kan hävda att det ser eller hör personer och saker som inte existerar. Var dock väldigt försiktig med detta, för som du säkert vet saknar barns fantasi gränser.

Om detta symptom pågår i många år och upp i ungdomsåren eller om det påverkar barnets livskvalitet, sök hjälp.

10. Svårigheter att socialisera

Många barn är blyga, och det är helt normalt. Extrem tillbakadragning kan dock orsakas av en psykisk sjukdom som hindrar dem från att interagera med omgivningen.

Var även uppmärksam på svårigheter att relatera till andra eller om de vägrar ha kontakt med andra barn eller personer. Detta kan vara ett tecken på ångeststörningar eller social fobi.

Vad ska man göra om man upptäcker psykiska sjukdomar hos barn?

Pojke talar med psykolog

Psykologisk hjälp är nyckeln för att hantera psykiska sjukdomar hos barn. Därför är det viktigt att söka hjälp efter att man upptäckt dessa symptom.

Det är viktigt att utvärdera styrkan och varaktigheten hos tecknen ifråga och därefter tala med en läkare. Man kan även prata med barnets lärare eftersom denna kan berätta hur barnet beter sig i skolan.

Om en diagnos bekräftas kan en effektiv psykologisk behandling startas. Givetvis måste man alltid ge ovillkorligt stöd och kärlek så att barnet vet att det inte är ensamt, att obehaget har en lösning och att du alltid kommer finnas där.

  • Kathleen Ries Merikangas, “Epidemiology of mental disorders in children and adolescents”, Dialogues Clin Neurosci. 2009 Mar; 11(1): 7–20.
  • Barbara J. Burns et al. “Effective Treatment for Mental Disorders in Children and Adolescents”, Clinical Child and Family Psychology Review, December 1999, Volume 2, Issue 4, pp 199–254
  • Charlotte Johnston, Eric J. Mash, “Families of Children With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Review and Recommendations for Future Research”, Clinical Child and Family Psychology ReviewSeptember 2001, Volume 4, Issue 3, pp 183–207