Kan vår utbildningsnivå påverka vår kosthållning?

Människor med lägre utbildningsnivå eller låg köpkraft tenderar enligt statistiken att konsumera fler bearbetade livsmedel och ha en sämre kosthållning än andra grupper. Läs mer i följande artikel.
Kan vår utbildningsnivå påverka vår kosthållning?
Saúl Sánchez Arias

Skriven och verifierad av nutritionist Saúl Sánchez Arias.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Vår utbildningsnivå har stor inverkan när det kommer till vår kosthållning. I den här artikeln ska vi titta närmare på hur den socioekonomiska nivån och utbildningsnivån påverkar kvaliteten på maten vi äter.

Bristande kunskap och låg köpkraft, som ibland går hand i hand, kan få individer att bortse från riskerna med en överkonsumtion av vissa typer av livsmedel.

De rika konsumerar mer supermat

En studie publicerad i The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity fann att rika individer är mer benägna att konsumera så kallade superlivsmedel. Detta kan bero på två olika anledningar:

  1. För det första kan de finnas ett socialt tryck.
  2. En annan anledning är att de är mer medvetna om att näringsrika livsmedel är avgörande för att säkerställa en god hälsa.

Individer med hög utbildningsnivå och gynnsamma ekonomiska förhållanden tenderar att köpa livsmedel som är ekologiska, färska och med lägre andel socker och transfetter. Dessa människor är mer försiktiga när det kommer till mat och tenderar att vara mer omsorgsfulla om sin kost.

Utbildningsnivå påverkar kosthållning

Utbildningsnivå och socioekonomisk nivå kan påverka kvaliteten på maten som människor konsumerar och deras kosthållning generellt. Detta påvisar en artikel publicerad i tidskriften Nutrients. I denna forskning är tillhörighet till ett samhälle med lägre utbildningsnivå relaterat till en högre konsumtion av mat som är rik på socker och transfetter samt med en generellt sett undermålig kosthållning.

Därmed har både utbildningsnivå och socioekonomisk nivå en påvisbar inverkan på vår kosthållning. De flesta av våra kostvanor ingjuts under tonåren. Att förmedla vikten av att äta ordentligt är därför en del av uppfostran och utbildningsprocessen.

Rutiner är mycket svårare att tillgodogöra sig i vuxen ålder, särskilt de som har med mat att göra. Av denna anledning är det till exempel svårt för en person som aldrig ätit fisk i sitt liv att börja göra det efter en viss ålder.

Matutbildning är grundläggande och även om alla individer är mottagliga för att få det, så är det lättare att införa goda vanor under barndomen.

En hälsosam middag med kycklingbröst, avokado, quinoa och körsbärstomater.

Vikten av en hälsosam kost

Att bibehålla korrekta matvanor påverkar hälsan på ett mycket avgörande sätt, särskilt på medellång och lång sikt. Av denna anledning rekommenderar experter att vi ska minska intaget av ultrabearbetade livsmedel eftersom dessa är rika på transfetter och socker.

Det är också viktigt att prioritera konsumtionen av färska produkter med lägre kaloritäthet och högre näringsvärde. Denna typ av mat innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter som är nödvändiga för att kroppen ska fungera korrekt. Att inkludera dem i din kost regelbundet fördröjer åldrandet och minskar risken för att utveckla komplexa sjukdomar.

Det finns människor som är väl medvetna om de skadliga effekterna av överkonsumtion av bearbetade livsmedel, men de har inte råd att köpa färskt kött, frukt och grönt på grund av det ofta höga priset som sätts på dessa livsmedel.

En mage full av hälsosam mat jämfört med en större mage full av skräpmat.

    Du kanske också är intresserad av: Ultrabearbetade livsmedel ökar cellulärt åldrande

Vår utbildningsnivå är kopplad till kosthållning, mat och hälsa

Som vi har sett är en persons utbildningsnivå nära relaterad till kvaliteten på maten den konsumerar.

Människor från högre socioekonomiska skikt tenderar att äta bättre. Vid många tillfällen har de tillgång till hälsosammare livsmedel eftersom de har nödvändig kunskap och ekonomiska förutsättningar. Andra gånger sker det enbart som ett sätt att utmärka sig socialt.

Hur som helst är det viktigt att ingjuta goda kostvanor i hela befolkningen. Detta är särskilt viktigt för barn och ungdomar, eftersom det som regel är lättare för dem att förvärva dem under denna period än i vuxen ålder.

Kom ihåg att en hälsosam och balanserad kost kan minska risken att bli sjuk avsevärt. Det är avgörande att vi minskar konsumtionen av ultrabearbetade produkter. Dessutom bör vi öka intaget av färska livsmedel för att behålla hälsan på lång sikt.

Färska livsmedel har ofta en lägre kaloritäthet men ett högre näringsinnehåll. Tillgången på vitaminer, mineraler och antioxidanter minskar risken för fetma och att utveckla komplexa sjukdomar på medellång och lång sikt.

Tyvärr är bra näring inte alltid billigt. Av denna anledning har inte alla tillgång till denna möjlighet. Att rådfråga en dietist kan vara ett sätt att optimera din kost så att den är så balanserad och tillräcklig som möjligt inom dina ekonomiska möjligheter.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Livingstone KM., Olstad DL., Leech RM., Ball K., et al., Socioeconomic inequities in diet quality and nutrient intakes among australian adults: findings from a nationally representative cross sectional study. Nutrients, 2017.
  • Groeniger JO., Van Lenthe FJ., Beenackers MA., et al., Does social distinction contribute to socioeconomic inequalities in diet: the case of ‘superfoods’ consumption. Int J Behav Nutr Phys Act, 2017.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.