Behöver vi äta socker? Ta reda på sanningen

Det diskuteras mycket om vi verkligen behöver äta socker eller om det helt enkelt inte är bra för oss. Ta reda på sanningen i den här artikeln!
Behöver vi äta socker? Ta reda på sanningen
Saúl Sánchez Arias

Skriven och verifierad av nutritionist Saúl Sánchez Arias.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

I och med att populariteten av ketogena dieter har ökat är det nu många människor som funderar på om vi verkligen behöver äta socker för att hålla kroppen i funktion. Sanningen är att experter har erbjudit olika åsikter på detta ämne under de senaste åren. I den här artikeln ska vi fokusera på vad vetenskapen har att säga om ämnet.

Innan vi börjar är det viktigt att notera att dagens befolkning tenderar att konsumera socker i stora mängder. Detta beror främst på ett ökat intag av ultrabearbetade industriprodukter. Dessa har ofta ett högt innehåll av enkla sockerarter och transfetter för att förbättra de organoleptiska egenskaperna hos slutprodukten.

Vad är socker?

Sockerbitar på en sked.
Socker är en enkel kolhydrat vars huvudkomponent är glukos.

När vi pratar om socker hänvisar vi till en typ av enkel kolhydrat som huvudsakligen består av sammanfogade glukosenheter. Även om dessa enheter kan bilda mer komplexa strukturer har de i allmänhet en hög absorptionshastighet i tarmen. Av denna anledning ökar dessa strukturer mängden insulin som kroppen producerar, vilket på medellång sikt har visat sig vara skadligt. Socker kan innehålla följande näringsämnen:

Monosackarider

Dessa är enkla sockerarter. Normalt består de av en serie glukosmolekyler som är sammanfogade genom enkla bindningar. Ett regelbundet intag bidrar till sämre hälsa, eftersom de kan påverka den metaboliska hälsan och risken för övervikt. En studie publicerad i Frontiers in Bioscience backar upp dessa påståenden.

Disackarider

Disackarider består av föreningen av monosackarider genom en O-glykosidbindning. Dessa har en något lägre absorptionshastighet än de nyss nämnda, även om de fortfarande anses vara enkla sockerarter. Av denna anledning är det viktigt att begränsa intaget av dessa så mycket som möjligt.

Du kanske också är intresserad av: Effekterna av en lågkolhydratdiet på din kropp

Polysackarider

Polysackarider är kolhydrater som huvudsakligen består av glukos, men dessa bildar ett nätverk av bindningar som avsevärt ökar deras molekylvikt. Av denna anledning faller de också i kategorin komplexa sockerarter. Absorptionshastigheten av dem är därför mindre och som ett led varierar effekterna de orsakar i kroppen. Dessa föreningar kan generera lägre toppar i blodsockernivån.

Hur metaboliserar kroppen socker och behöver vi äta det?

När kolhydraterna når tunntarmen bryter enzymer ner dem till enkla enheter innan de blir absorberade. De passerar sedan in i blodet, vilket ökar blodsockret, vilket i sin tur stimulerar utsöndringen av insulin. Insulin är det anabola hormonet som möjliggör transport av näringsämnet till cellerna eller levern.

Brunt socker i bitar.
När kroppen är i vila så lagrar den det socker du ätit, som den då kan omvandla till fett om konsumtionen är mycket hög.

Om du är fysiskt aktiv når sockret muskelvävnaderna, där din kropp omvandlar det till färdig energi. Men om du vilar kommer din kropp att lagra sockret i form av lever- eller muskelglykogen. Det är värt att notera att dessa depåer är begränsade. När de är mättade, börjar kroppen förvandla socker till fett på levernivå så att det senare ansamlas i fettvävnaden.

Det är också viktigt att notera att denna ökning av lipidreserver har visat sig vara skadlig för hälsan, särskilt när den överstiger vissa nivåer. I den meningen bidrar denna ökning till främjandet av inflammatoriska processer som i många fall är kopplade till utvecklingen av komplexa sjukdomar.

Vad använder kroppen glukos till när vi äter mycket socker?

Som vi nämnde är kroppens huvudsakliga användning av glukos att producera energi. Det är det föredragna bränslet för de anaeroba metabolismvägarna och det kan också införas i de av aerob karaktär. Men de senare accepterar också fettsyror, eller även glukos som inte kommer från socker. Det senare bildas genom fysiologiska processer som involverar fettsyror och proteiner.

Det är viktigt att notera att glukos fungerar som hjärnbränsle. Men i motsats till den allmänna uppfattningen fram till ganska nyligen så kan andra föreningar utföra denna funktion perfekt. Ett exempel på dessa är de ketonkroppar som vi producerar under ketos.

Behöver vi då äta socker?

Sanningen är att allt verkar tyda på att det inte är nödvändigt att inkludera socker i kosten om man spenderar en stor del av sin tid stillasittandes. Även när det gäller idrottsmän och kvinnor är intag av socker diskutabelt. Kroppen kan fungera perfekt i situationer med lågt kolhydratintag. I själva verket kan en kost låg på socker vara hälsosam för kroppen.

Barnflingor med mycket tillsatt socker.

Man kan dock även äta en kost med låg sockerhalt som inkluderar komplexa kolhydrater. Detta skulle kräva en betydande minskning av konsumtionen av godis och ultrabearbetade livsmedel, samt en ökning av konsumtionen av färska livsmedel. Detta alternativ faller inom teorin om medelvägen, och kan vara väldigt fördelaktig för kroppens funktioner.

Behöver vi äta socker? Inte det bästa näringsämnet

Som vi har upptäckt är socker ett näringsämne som ger föga värde för kosten. Faktum är att de flesta experter förespråkar behovet av att minska konsumtionen, speciellt när det kommer till stillasittande individer. Även många idrottare undviker att äta socker. Detta kan öka den metaboliska flexibiliteten och prestandan på medellång sikt.

Något som är tydligt är att ett minskat sockerintag genom kosten ger en positiv hälsoeffekt. Men betyder det att man måste ta bort kolhydrater helt? Självklart inte! De kolhydrater med ett lågt glykemiskt index, dvs. de som är komplexa, kan vi gärna äta. Dessa inkluderar främst knöl- och baljväxter.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Stanhope KL., Sugar consumption, metabolic disease and obesity: the state of the controversy. Crit Rev Clin Lab Sci, 2016. 53 (1): 52-67.
  • Freeman CR., Zehra A., Ramirez V., Wiers CE., et al., Impact of sugar on the body, brain, and behavior. Front Biosci, 2018. 23: 2255-2266.
  • Ortega FB., Lavie CJ., Blair SN., Obesity and cardiovascular disease. Circ Res, 2016. 118 (11): 1752-70.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.