Glukos som energikälla: hur assimileras det i kroppen?

Din ämnesomsättning kan använda fett och protein som energikälla, dock med mindre effektivitet. Det är därför glukos är den bästa energikällan för dina celler.
Glukos som energikälla: hur assimileras det i kroppen?
Anna Vilarrasa

Skriven och verifierad av nutritionist Anna Vilarrasa.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Även om glukos är mycket viktigt för att din kropp ska fungera normalt, bör du få i dig det med måtta. När dina glukosnivåer är för höga, eller utom kontroll, kan det orsaka allvarliga hälsoproblem. Glukos är en monosackarid som innehåller 6 kolatomer. Det är en form av socker och är en av jordens vanligaste organiska föreningar. Så, hur använder då din kropp glukos som energikälla?

En av glukosens huvudfunktioner för människor är som en energikälla för alla celler i kroppen. Många av dina organ behöver glukos, såsom hjärnan och andra vävnader. Tillsammans med lipider är glukos en av de viktigaste energisubstanserna.

Glukos och socker är inte samma sak

Det här är två föreningar som du inte bör blanda ihop. Socker (sackaros) är en annan kemisk förening som består av glukosmolekyler och fruktosmolekyler. Även om din kropp tar upp glukos efter att ha brutit ner den, är socker i din kost inte nödvändigt. Det är glukos som kroppen behöver som energikälla för att fungera, inte socker. Som vi kommer att se nedan kan vi få glukos från andra källor än socker.

Huvudkällor för glukos

Socker på en sked.
Vi ska inte förväxla socker med glukos. Din kropp behöver den sistnämnda, inte nödvändigtvis den första.

Normalt får vi i oss glukos genom kolhydrater och socker. De vanligaste livsmedlen för detta är bröd, pasta, ris, grönsaker, frukt och mejeriprodukter. I slutändan bidrar alla kolhydrater till glukos i kroppen när de bryts ner.

Det enda undantaget är fiber. Eftersom din kropp inte har rätt enzymer för att bryta ner fiber, passerar det intakt genom matsmältningskanalen tills det når tjocktarmen. Där har dina tarmbakterier ansvaret för att bryta ned det.

Vi bör dock notera att kroppen också har andra vägar för att få energi i frånvaro av kolhydrater. Andra metaboliska vägar tar hand om fett och protein, och kroppen kan också assimilera glukos på det sättet.

Hur använder kroppen glukos som energikälla?

När du äter mat som är rik på kolhydrater börjar din kropp bryta ned dem. På vägen från munnen till tunntarmen, och tack vare enzymer, magsaft och matsmältningssystemets rörelser bryter din kropp ner komplexa kolhydrater för att få i sig glukos. Glukosmolekylerna passerar in i tunntarmen. Dock kan de därifrån fortfarande inte användas av dina celler.

När de väl är i tunntarmen passerar de ut i blodet. Vid denna läge kommer bukspottkörteln och insulin in i bilden. När hjärnan upptäcker närvaron av glukos i blodet skickar den en signal till endokrina körteln att utsöndra insulin. I normala situationer utsöndrar bukspottkörteln automatiskt nödvändig mängd insulin hela tiden.

Vi kan säga att insulin är nyckeln som öppnar dörren till cellerna så att glukos kan komma in. Väl inne i cellen är glukosen tillgänglig för dina celler att använda som en energikälla.

Skillnader i absorption beroende på källan

Även om både socker och kolhydrater i slutändan ger kroppen energi, ändras processen via vilken din kropp assimilerar glukos beroende på vad du äter.

Vissa livsmedel är i grunden rika på enkelt socker: honung, bordssocker, sirap, läsk eller fruktjuicer. Eftersom dessa livsmedel bryts ned snabbt, når glukos också blodet snabbare och skapar toppar i blodsockernivån. Som svar utsöndrar bukspottkörteln också mer insulin, som därigenom blir rikligare i blodet. En av konsekvenserna av detta insulinsvar är att det leder till att blodsockret snabbt minskar, vilket kan leda till hypoglykemi. Detta kan göra att du känner dig hungrig, yr, får dubbel- eller suddig syn och också har huvudvärk.

När du å andra sidan äter mat som är rik på komplexa kolhydrater (till exempel fullkorn och fiberrika livsmedel), assimilerar din kropp glukos annorlunda: det är en långsammare och mer progressiv process. Som en följd av detta utsöndras insulin också mer konstant. Mängden glukos i blodet förblir konstant och varar längre, vilket gör att du undviker plötsliga blodsockerhöjningar och brist på energi.

Fruktjuice i glas
Juicer är en källa till enkla sockerarter.

Du kanske också är intresserad av: Vilka är symptomen för hypoglykemi?

Hälsokonsekvenser av intag av enkla sockerarter

Vi har redan sett att ett intag av mat rik på enkla sockerarter orsakar toppar i både insulin och blodsocker. Om det sker kontinuerligt genererar detta en större risk att man får sjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och metaboliskt syndrom.

Dessutom finns det en risk att bukspottkörteln inte fungerar normalt, eller att dina celler genererar insulinresistens. Om detta händer kommer ditt blodsocker att kontinuerligt ligga kvar på en hög nivå – vilket vi kallar diabetes.

Kroppen behöver bra glukos som energikälla

Som vi har sett kan en snabb assimilering av glukos få din energi att skjuta i toppen och falla under hela dagen. På lång sikt kan detta leda till problem med insulinresistens eller typ 2-diabetes. Det bästa sättet att undvika detta är att äta färsk mat rik på komplexa kolhydrater: frukt och grönsaker, fullkorn, rotfrukter och mejeriprodukter.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Beilby J. (review). Definition of Metabolic Syndrome: Report of the National Heart, Lung, and Blood Institute/American Heart Association Conference on Scientific Issues Related to Definition. The Clinical Biochemist Reviews. 2004. 109:433-8.
  • Berg, JM et al. Biochemistry. New York. WH Freeman 2002. Section 30.2.
  • Delli Bovi AP, et al. Obesity and Obesity Related Diseases, Sugar Consumption and Bad Oral Health: A Fatal Epidemic Mixtures. Transnational Medecine. Enero 2017. 16:11-16.
  • Lennerz BS, et al. Effects of dietary glycemic index on brain regions related to reward and craving in men. The American Journal of Clinical Nutrition. Setiembre 2013; 98(3):641-7.
  • Lustig RH, et al. The toxic truth about sugar. Nature. Febrero 2012. 482;27-29.
  • Vasanti S, et al. Sugar-Sweetened Beverages and Risk of Metabolic Syndrome and Type 2 Diabetes. Diabetes Care. Noviembre 2010. 33(11):2477-2483.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.