Herpetisk stomatit hos barn: Vad det är och vad man ska göra åt det

Uppkomsten av flertalet munsår hos barn kan bero på herpetisk stomatit. Herpetisk stomatit är ett irriterande och smärtsamt tillstånd. Vi berättar vad det är och hur man behandlar det.
Herpetisk stomatit hos barn: Vad det är och vad man ska göra åt det
Vanesa Evangelina Buffa

Skriven och verifierad av tandläkaren Vanesa Evangelina Buffa.

Senaste uppdateringen: 10 oktober, 2022

Slemhinnorna i munnen kan emellanåt drabbas av sår och blåsor som kan bero på olika orsaker. Det kan drabba både vuxna och barn. I den här artikeln berättar vi om herpetisk stomatit hos barn, en infektion som orsakar mycket obehag i munnen hos små barn.

Detta är ett ganska vanligt tillstånd i barndomen som ett resultat av en virus- eller bakterieinfektion. Den vanligaste typen orsakas av herpes simplex-viruset.

Munsår och blåsor kan ge upphov till det obehag som kännetecknar tillståndet. Detta gör ofta föräldrar oroliga. Utöver obehaget kan barn dregla överdrivet, ha feber och vägra äta och dricka.

Vad är herpetisk stomatit hos barn?

Herpetisk stomatit hos barn är ett tillstånd som kännetecknas av uppkomsten av ett flertal smärtsamma och besvärande lesioner på munslemhinnan. Det uppstår oftast när herpes simplex-virus typ 1 (HSV-1) infekterar munnen för första gången på små barn.

Denna kliniska bild av inflammerade slemhinnor och sår kan dock också komma sig av andra infektioner. Coxsackieviruset och bakterierna Streptococcus och Actinomyces kan ligga bakom liknande munsår, dock förekommer detta mycket mer sällan.

Herpetisk stomatit är en sjukdom som förekommer hos spädbarn och barn, vanligtvis före 6 års ålder. Det infekterande viruset når munnen genom saliv. I ett skede när barnet stoppar allt i munnen kan allt från leksaker, koppar, nappar och flaskor till något förorenat föremål vara smittvägen.

Hur det sedan utvecklar och manifesterar sig beror på många faktorer:

I fallet med herpetisk herpetisk stomatit stannar viruset vanligtvis kvar i barnets kropp efter att infektionen har läkt ut. Det finns då i ett latent tillstånd. När situationer som gynnar dess reaktivering inträffar kan det orsaka uppblossande skov igen, men dessa är ofta mildare än första gången.

Minskat immunförsvar, stressiga situationer, exponering för sol eller kyla, trauma och andra tillstånd som leder till immunsuppression predisponerar återaktivering av viruset. Lesionerna uppträder vanligtvis på läpparna eller inne i munnen. I många fall känner man av en karakteristisk klåda innan såren blir synliga. De första visuella tecknen är sedan ett kluster av små blåsor.

Immunsuppression predisponerar återaktivering av viruset

Symptomen på herpetisk stomatit hos barn

Herpetisk stomatit hos barn visar sig med inflammation och flera smärtsamma sår i munnen. De kan vara belägna på tandköttet, kinderna, på tungan, gommen och inre läpparna. Men de kan också uppstå på slemhinnan i halsen.

Lesionerna ser ut som små röda blåsor med vätskeinnehåll när processen börjar. När de går sönder ger de upphov till stora sår som är täckta av en gråaktig eller gulaktig hinna och inringade av ett rött inflammerat område.

Dessa sår är mycket smärtsamma. Det är detta som genererar barnets ständiga obehag och irritabilitet.

Barn med herpetisk stomatit kan dessutom uppvisa följande symptom:

  • Dålig andedräkt
  • Huvudvärk
  • Överdrivet dreglande
  • Trötthet och allmän sjukdomskänsla
  • Ont i halsen, särskilt när barnet sväljer
  • Ihållande feber över 38 °C
  • Barnet kan vägra mat och dryck och känna sig aptitlöst
  • Förstorade och smärtsamma halslymfkörtlar
  • Rött, svullet, inflammerat, irriterat tandkött som lätt börjar blöda

Hur diagnostiserar man det?

I allmänhet, för att komma fram till diagnosen herpetisk stomatit hos barn, räcker det vanligtvis med klinisk undersökning av munnen. Karaktäristiken hos lesionerna och associeringen av andra symptom är allt som läkaren behöver se.

Om läkaren anser att det är påkallat eller ser att processen ännu är pågående, kan denna välja att låta utföra vissa specifika tester. Att ta ett prov av lesionen och begära en odling är ett sätt att fastställa vad det är som orsakar processen. Detta ger svar på om det är en bakterie, som vid halsfluss, eller något viralt.

Läkaren kan också utföra en biopsi genom att ta bort en del av slemhinnan från lesionen. Detta är dock inte det vanligaste alternativet och man använder det oftast bara i gränsfall för att utesluta andra typer av munsår.

Du kanske också skulle vara intresserad av att läsa den här artikeln: Förebygg och behandla munsår naturligt

Hur behandlar man herpetisk stomatit hos barn?

Lesioner och obehag av herpetisk stomatit hos barn varar vanligtvis mellan 10 och 18 dagar. De läker i allmänhet ut på egen hand utan någon behandling.

Men med tanke på hur stort obehag det kan medföra, barnets irritabilitet och föräldrarnas gemensamma oro, kan det dock vara nödvändigt att sätta in vissa terapeutiska åtgärder för att lindra symptomen. På detta sätt kan medicinering och huskurer komma att ge en lättnad som hjälper barnet att må bättre tills processen läker ut helt.

För att behandla dessa munsår hos barn är det viktigt att gå till barnläkaren för att undersöka barnets mun och ställa en korrekt diagnos. Många tillstånd kan ha liknande symptom, men kräver andra åtgärder.

När diagnosen är bekräftad kan specialisten indikera farmakologiska behandlingar. Detta kan handla om läkemedel för att dämpa smärta, feber och inflammation, som ibuprofen. Dessutom, om det är bakterier som ligger bakom processen, kan antibiotika vara nödvändigt.

Kom ihåg att barnet aldrig ska medicineras utan läkares ordination.

Barnläkaren kan föreslå att man använder lokala smärtstillande medel som man placerar direkt på slemhinnorna. Dessa kan vara särskilt effektiva för att förhindra smärta vid måltiderna. Användningen av dem är dock inte lika säker hos barn. På grund av detta brukar man reservera dem för särskilt allvarliga fall när läkaren anser att det är lämpligt.

Slutligen är det också viktigt att se till att barnet äter och dricker tillräckligt medan infektionen fortskrider. Besvären i munnen leder ofta till att barnet vägrar att äta och dricka, vilket ökar risken för uttorkning.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också gillar att läsa den här: Det nya utbrottet av hepatit hos barn: Orsaker, symtom, prevention och behandling

Hur man tar hand om ett barn med herpetisk stomatit hemma

Bortsett från den behandling som läkaren föreslagit, finns det vissa huskurer som kan lindra obehaget. Det här är tips som kan hjälpa ditt barn att må bättre:

  • Ta hand om hans eller hennes kost: Att erbjuda barnet kall och mjuk mat som vaniljsås, gelé, glass eller äppelmos hjälper till att minska smärtan. Hård, krispig, sur, mycket salt eller kryddig mat bör undvikas.
  • Undvik uttorkning: Att dricka mycket vatten hjälper till att förhindra komplikationer.
  • Vila: Det är viktigt att hjälpa barnet att vila. Tupplurar kommer att bidra till att återhämtningen går snabbare.
  • Munhygien: Munnen ska hållas ren och barnet ska borsta tänderna och tungan, även om det måste göras mycket försiktigt.
  • Förebygg smitta: Både barnet och dess vårdgivare bör tvätta sina händer och de föremål och redskap som barnet stoppar i munnen. Korrekt och frekvent handtvätt är helt nödvändigt. Om barnet går på förskola bör han eller hon stanna hemma dessa dagar.

Möjliga komplikationer

Vi har redan berättat att herpetisk stomatit hos barn vanligtvis varar cirka 2 veckor. Efter den tiden försvinner lesionerna utan att lämna följdsjukdomar.

Men du bör veta att, även om det inte är det vanligaste, kan tillståndet bli komplicerat. En av riskerna är uttorkning. Om barnet vägrar att äta och dricka på grund av besvär från sina munsår kan detta leda till att barnet inte ersätter den vätska hon eller han gör sig av med.

När processen beror på HSV-1-viruset finns det en risk att det kan sprida sig till andra delar av kroppen. Om ögonen blir infekterade, till exempel, kan barnet utveckla ett tillstånd som kallas herpeskeratit.

En nagelbandsinfektion, eller paronychia, är en infektion runt naglarna. Denna kan dock även uppstå genom oavsiktlig självympning av viruset från munsår. Esofagit, epiglottit, encefalit eller pneumonit är mycket sällsynta komplikationer. De förekommer vanligtvis hos barn som lider av någon brist i immunförsvaret till att börja med.

Föräldrar bör vara medvetna om vissa varningstecken

När man ska uppsöka en läkare

När barn har herpetisk stomatit bör föräldrar vara medvetna om vissa varningstecken som kan tyda på att processen inte fortskrider väl. Dessa inkluderar:

  • Yrsel
  • Kramper
  • Torr mun och hud
  • Frånvaron av tårar
  • Accelererad andningsrytm
  • En vägran att äta och dricka vätska
  • Magsmärtor, diarré eller utslag
  • Överdriven trötthet, dåsighet och sömnighet
  • Mycket hög och ihållande feber som inte går ner med medicin
  • Att såren inte läker ut eller blir värre efter 2 veckor
  • Torra blöjor, förstoppning eller minskad daglig urinering

Hur man förebygger herpetisk stomatit hos barn

Att ta hand om barns tänder och tandkött med korrekt munhygien hjälper till att minska risken att drabbas av denna sjukdom. Vidare gäller det att vara noga med kosten och erbjuda en varierad och näringsrik mat som garanterar tillräcklig tillgång på vitaminer och mineraler.

Att undvika fysisk kontakt med personer som lider av en infektion är också nyckeln för att undvika smitta. Det är också viktigt att insistera på handtvätt av patienten och vårdgivare. Förutom att rengöra leksaker ska redskap och andra föremål som barnet stoppar i munnen rengöras noggrant och regelbundet.

Med god hygien och matvanor minskar risken att drabbas av denna typ av infektion. Och samtidigt lär man barn att ta ansvar för sin hälsa.

Att ta hand om detta tillstånd

Herpetisk stomatit hos barn är ett mycket irriterande och smärtsamt tillstånd. Munsår hindrar barn från att leva sitt vanliga liv. Dessutom lider deras föräldrar med dem eftersom de inte vet hur de ska lindra besvären.

Det bästa är att ta barnet till en läkare, eftersom hon eller han vet vad ni ska göra och hur ni bäst kan hjälpa barnet.

Denna infektion kommer att försvinna efter några veckor utan att lämna efterverkningar. Men så länge den är pågående kommer tålamod och omsorg att spela en nyckelroll för att barnet ska må så bra som möjligt.

Detta kanske intresserar dig
Herpes simplex-virus och deras egenskaper
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Herpes simplex-virus och deras egenskaper

Nästan alla har hört talas om olika typer av herpes simplex-virus, eftersom de är ganska vanliga infektioner. Läs mer om dem här.



  • Muñoz Hiraldo, E., & Morillo Gutiérrez, B. (2017). Infecciones por virus herpes simple. Asoc Española Pediatría Atención Primaria1(5), 1-33.
  • Acebo Choez, A. Y. (2021). Manejo clínico y farmacológico en pacientes con estomatitis (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
  • Crespo Echeverría, B. M., Toledo Pimentel, B. F., Martínez Frometa, M., Machado Rodríguez, M. D. C., Rodríguez Díaz, A. M., & Guevara Martín, H. (2020). Gingivoestomatitis estreptocócica. Revista Cubana de Medicina Militar49(2).
  • Gleidis, Y., & García, M. (2021, October). GINGIVOESTOMATITIS HERPÉTICA RECURRENTE MÁS HERPES FACIAL. ASOCIACIÓN POCO FRECUENTE. In X Simposio Visión Salud Bucal y IX Taller sobre el Cáncer Bucal 2021.
  • González, R. G., Molina, R. B., Rascón, A. N., & Burciaga, R. G. C. (2011). Lesiones frecuentes de la mucosa bucal en niños y adolescentes: Revisión literaria. Revista de la Asociación Dental Mexicana68(1), 17-24.
  • Ramírez, E. Y. C., Baque, A. V. M., Acosta, A. A. A., & Cevallos, G. B. C. (2021). PREVALENCIA DE PATOLOGÍAS BUCALES EN NIÑOS. Revista Científica Especialidades Odontológicas UG4(2).
  • Salinas M, Y. J., & Millán I, R. E. (2008). Gingivoestomatitis herpética primaria: Conducta odontológica. Acta odontol. venez, 219-226.
  • Proaño Añazco, V. S. (2020). Patologías de mucosa oral en niños de 4 a 12 años (Bachelor’s thesis, Quito: UCE).
  • Mojica Lobo, N. D., & Moreno Peña, I. D. (2021). Manifestaciones bucales en pacientes pediátricos bajo terapia oncológica y su protocolo de higiene oral. Revisión de la literatura.
  • Daoud, Z., Ramos Amador, J. T., Morillo Gutiérrez, B., & Muñoz Hiraldo, E. (2018). Infecciones por virus del herpes simple 1 y 2. Guía-ABE. Tratamiento de las infecciones en Pediatría. Guía rápida para la selección del tratamiento antimicrobiano empírico. Madrid: Guía-ABE.
  • Gayretli Aydin, Z. G., Tanir, G., Genc Sel, C., Tasci Yıldız, Y., Aydin Teke, T., & Kaman, A. (2019). Encefalitis por herpes simple resistente al aciclovir en un niño tratado satisfactoriamente con el agregado de foscarnet: A propósito de un caso. Archivos argentinos de pediatría117(1), e47-e51.