Det nya utbrottet av hepatit hos barn: orsaker, symtom, prevention och behandling

Akut hepatit är en inflammatorisk process i levern som kan komma av många olika orsaker. Man har rapporterat en ökning av antalet allvarliga fall i en del länder, vilket har fått varningsklockor att ringa.
Det nya utbrottet av hepatit hos barn: orsaker, symtom, prevention och behandling
Maryel Alvarado Nieto

Skriven och verifierad av läkare Maryel Alvarado Nieto.

Senaste uppdateringen: 25 augusti, 2022

Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) meddelade i sin rapport för vecka 14, daterad den 8 april 2022, att man har konstaterat en ökning av antalet akuta hepatitfall hos barn i Storbritannien. Dock har man inte ännu inte funnit någon förklaring till det nya utbrottet av hepatit hos barn.

Hepatit, vilket är en sjukdom som berör levern och leder till en inflammation av detta organ, kan ha olika ursprung. Bland dessa märker man virusinfektioner och förgiftningar orsakade av såväl läkemedel som miljögifter.

Utbrottet av hepatit hos barn: Vad är den vanligaste orsaken till hepatit bland barn?

Det finns flera virus som kan rubba leverfunktionen. Därför går de under det gemensamma namnet hepatitvirus eller hepatotropiska virus. Dessa inkluderar virusen A, B, C, D (eller delta) och E.

Faktum är emellertid att de kommer från olika virusfamiljer. Och även om de alla inverkar på levervävnaden så har de inte alla samma effekt.

Vidare finns det patogener som trots att de söker sig till levervävnader inte gör det på ett lika påtagligt sätt och som därför anses vara icke-hepatotropiska. De används som differentialdiagnos vid akut hepatit hos barn:

Andra orsaker till leversjukdomar

Utöver dessa finns det andra situationer som kan leda till förändringar i levern. Här är några exempel:

Hepatit ger upphov till inflammation i levern.
Levern är ett organ som tar emot mycket blod och som fyller viktiga metabola funktioner. Därför är den nästan ständigt utsatt för olika typer av virus.

Vad är symtomen på akut hepatit hos barn?

Ett av de mest slående tecknen på akut hepatit är gulsot (ikterus), dvs en gulnad av hud och slemhinnor. Men detta är inte det första symtomet som uppträder, även om det oftast är det mest uppenbara.

I de tidiga stadierna är symtomen triviala och ospecifika, vilket gör det svårt att ställa en diagnos. Tidiga kliniska yttringar inkluderar följande:

  • Bristande aptit
  • Feber
  • Trötthet
  • Muskel- och buksmärtor
  • Illamående och kräkningar
  • Diarré

Den ikteriska fasen

Efter några dagar uppkommer den för hepatit karaktäristiska gulaktiga färgtonen som berör hud och slemhinnor. Gulnaden beror på närvaron av ett pigment, bilirubin.

Denna molekyl kräver leverns inverkan för att kunna omvandlas till ämnen som är lättare att avsöndra. På grund av dessa förändringar kan bilirubin passera in i tarmarna, där det färgar avföringen.

Det omvandlade bilirubinet kan därutöver via blodcirkulationen föras till njurarna, där det filtreras i urinen. Vid akut hepatit hämmas transporten till tarmarna till följd av inflammation i levervävnaden. Av den anledningen ansamlas bilirubinet i blodet, vilket gör att huden får en gulaktig färg.

Om det inte finns tillräckligt med pigment i tarmarna kan avföringen inte färgas normalt och den ser därför blek ut. Detta tillstånd kallas akoli. Och eftersom bilirubin har ansamlats i blodet kan det lättare filtreras i urinen, vilket kallas koluri.

Hur diagnostiserar man akut hepatit hos barn?

Experter bör alltid genomföra noggranna undersökningar för att finna den troliga orsaken. Trots att bilirubinhalten kan vara förhöjd så bygger testningen för akut hepatit typiskt på en bestämning av transaminasnivåerna.

Ibland kan man uppmäta mer än en tiofaldig ökning av dessa leverenzymer. Men det är viktigt att notera att sjukdomens gravhet inte är kopplad till hur stor ökningen är. Med andra ord ger ett högt värde bara en bekräftelse på sjukdomens förekomst, men inte på dess svårighetsgrad.

Även andra test kan vara nödvändiga för att utvärdera en patient med akut hepatit. Exempel på sådana är:

  • Alkaliskt fosfatas
  • Protrombintid
  • Totalt, direkt och indirekt bilirubin
  • Gamma-glutamyltransferas (gamma-GT)

För att bekräfta olika sjukdomsfaktorer kan man påvisa befintligheten av specifika antigener och antikroppar för var och en av dem. Dessa serologiska tester kan vara påkallade vid misstanke av sjukdom och mot bakgrund av sjukdomens utveckling.

Med hjälp av blodprov kan man ställa diagnos för hepatit.
Ett blodprov kan tillhandahålla nödvändig information för att ställa en hepatitdiagnos

Går det att förebygga hepatit hos barn?

Eftersom sjukdomen förvärvas på olika sätt beroende på orsaken har man indelat överföringsmekanismen i två grupper:

På så sätt kan man formulera rekommendationer för att försöka hindra smittspridning. Tilläggas bör att vaccinering mot hepatitvirusen A och B ingår som en del i immuniseringsprogrammet för barn.

Fekal-oral överföring

Detta är den klassiska smittvägen för akut hepatit av typen A och E. Hepatit A är den som är vanligast bland barn.

Barn och vuxna som inte tvättar händerna ordentligt vid toalettbesök efter tarmtömning kan förorsaka smitta. De kan lätt kontaminera olika ytor och livsmedel som delas med andra personer.

Rekommendationer för att förhindra sådan smittspridning inkluderar följande:

  • Drick enbart vatten avsett som dricksvatten
  • Tvätta händerna ordentligt efter toalettbesök
  • Följ hygienreglerna vid hantering och förtäring av livsmedel
  • Undvik sexuellt umgänge med en hepatitsmittad person

Andra former av överföring

I motsats till hepatit A och E sker överföringen av hepatitvirusen B, C och D inte via mag-tarmkanalen. Dessutom är dessa varianter vanligen kroniska.

Mekanismen i dessa fall involverar sexuellt umgänge och kontakt via hud eller slemhinnor med kroppsvätskorna hos en infekterad individ.

Behandling

Eftersom akut hepatit ofta har en viral orsak består behandlingen generellt sett av allmän omsorg med sängvila, en lätt kost och lindring av patientens symtom.

Dock kan inläggning på sjukhus vara nödvändig i allvarligare fall. Det finns ingen specifik behandling som gäller för alla typer av akut hepatit hos barn.

Varför har man inte kunnat fastställa orsaken till det nya utbrottet av hepatit hos barn?

Alltsedan Storbritannien rapporterade om det nya utbrottet av hepatit hos barn har man strävat för att finna en förklaring. Det har varit speciellt svårt eftersom man inte har kunnat peka på någon gemensam nämnare.

Emellertid har man uteslutit att hepatotropiska virus skulle ligga bakom utbrottet. De pågående undersökningarna fokuserar på att upptäcka eventuella beröringspunkter mellan de drabbade barnen, så att forskningen kan bli mer målinriktad.

Analysen kompliceras ytterligare på grund av att utbrottet har spridits till andra länder utan att något klart mönster kan urskiljas. Det innebär att fler barns liv står på spel. Utvecklingen har varit allvarlig: Flera barn har varit tvungna att genomgå levertransplantationer och man har även konstaterat ett dödsfall.

Omständigheterna kring det nya hepatitutbrottet har gjort att undersökningarna hamnat i rampljuset. I dagsläget har man, förutom att utesluta de traditionella hepatitvirusen, noterat närvaron av ett adenovirus i en del av fallen. Somliga barn har också testat positivt för SARS-CoV-2.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Cruz-Hernández, M.; Jiménez, R.; Tratado de Pediatría; Volumen 1; Editorial Océano; Barcelona, España; 2007
  • Aguilera, A.; Romero, S.; Regueiro, B.; Epidemiología y Manifestaciones Clínicas de las Hepatitis Virales; Enfermedades Infecciosas y Microbiología Clínica; 24 (4): 264 – 276; 2006
  • Costa, L.; Monsalve, F.; Callejas, D.; Porto, L.; Estévez, J.; Castellanos, M.; Mindiola, R.; Diagnóstico Diferencial de Virus Hepatotropos y no-Hepatotropos en Pacientes Atendidos en el Laboratorio Regional de Referencia Virológica. Kasmera 38 (1): 60 – 68; 2010
  • Gálvez, R.; Rosales, J.;García. M.; Afectación Hepática de Origen Infeccioso no Relacionado con Virus Hepatotropos; RAPD Online; 43 (1); 2020
  • Pérez, J.; Aguilar, J.; Estudio Diagnóstico del Paciente con Hepatitis Aguda; GH Continuada; 5 (2); 2006.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.