Finns det något som heter "positiv avundsjuka"? Detta säger psykologer

För många psykologer borde god avundsjuka ersättas med uttryck som "lust att briljera" eller "beundran". Finns denna känsla?
Finns det något som heter "positiv avundsjuka"? Detta säger psykologer
Maria Fatima Seppi Vinuales

Skriven och verifierad av psykolog Maria Fatima Seppi Vinuales.

Senaste uppdateringen: 12 april, 2023

“Grattis! Jag är så avundsjuk – men på ett bra sätt!” är kanske en av de vanligaste reaktionerna inför lyckliga händelser du kan få av vänner och familj. Men finns det verkligen något sådant som bra eller positiv avundsjuka?

När vi hänvisar till avundsjuka, talar vi om en känsla där både frustration och en jämförelse finns. Vi känner oss frustrerade och irriterade i förhållande till någon. Det kan till exempel uppstå för att en arbetskamrat fått ett mycket viktigt projekt eller för att någon annan fick bättre betyg i skolan.

Vad menar vi när vi pratar om avund?

Avund har också att göra med hur vi känner för oss själva. Det påverkar självkänslan, det faktum att känna sig validerad, värdefull och uppskattad.

När vi inte har en sund självkänsla är det möjligt att avundsjuka blir negativ. Inför en prekär självuppfattning känner vi oss hotade och kan inte tolerera att andra mår bra.

Osund avund leder till att vi blir besatta av andras prestationer, av deras resultat och vad de gör och inte gör. Det är också så band och mellanmänskliga relationer börjar urholkas. Denna känsla hindrar oss från att vara självkritiska.

En avundsjuk person kännetecknas av att vara självcentrerad. Dessa personer kan inte acceptera att det går bättre för andra än det gör för dem själva.

Detta är då alltså dålig avundsjuka – den typ som vi skulle kunna förknippa med vår mörkare sida. Men vad är då positiv avundsjuka, som sägs vara god, positiv och hälsosam? Säger inte detta emot sig själv?

Finns det något som heter "god avundsjuka"? Detta är vad psykologer säger
Självkänsla är nära kopplat till avund. Vår självuppfattning avgör hur vi ser på oss själva och andra.

Vi tror att du också kan vilja läsa den här artikeln: Brottas du med svartsjuka i förhållandet?

Finns det verkligen något som “positiv avundsjuka”?

Vi kan inte bekräfta att det finns en konsensus om vad god avundsjuka skulle vara inom psykologiområdet. I denna mening finns det de som föredrar att kalla det för något annat, särskilt på grund av de känslor vi associerar med ordet.

Ett par ersättningstermer är beundran och självförbättring.

Men om vi då accepterar att det finns, skulle positiv avundsjuka motsvara det som skapar glädje och entusiasm för det som händer med den andra personen vi jämför oss med eller pratar med. Samtidigt tjänar det till att uppmuntra oss att ställa vissa frågor till oss själva. Det vill säga, det fungerar som en uppmaning till handling genom att stimulera motivationen att komma igång själva för att nå våra mål.

Å andra sidan verkar negativ avundsjuka i motsatt riktning. Istället för att relatera till den andra med empati och entusiasm tar vi dessa händelser och vänder dem som en attack mot oss själva.

“Varför den här personen och inte jag? Vad har han/hon som jag inte har?” Detta leder oss till att älta känslor inom oss som drivs av hat, orättvisa och ilska.

Vi kanske också önskar att personen ska misslyckas eller intalar oss att han/hon inte riktigt förtjänar det han/hon har uppnått. I mer extrema fall finns det de som förtalar och hittar på historier för att sänka den andra personens anseende. Det är så vi samlar på oss ilska. Det kan också leda till skam- och skuldkänslor.

Den som avundas en annan kan gå igenom episoder av ilska och skuld för sina känslor.
Den som avundas en annan person kan uppleva ilska och därpå skuld för sina känslor.

Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Hur du identifierar och undviker giftiga vänner

Avund: En känsla med både ljus och skugga

Känslor fungerar som ledstjärnor som vägleder oss om hur vi mår i vissa situationer. Därför är de väldigt nyanserade. Avund, i båda versionerna, har något att berätta för oss och som hjälper oss att lära oss att hantera vad som händer med oss.

Positiv eller bra avundsjuka kan hjälpa oss att agera ödmjukt och följa andra människors exempel. Att till exempel be om råd från en kollega som fått jobb är ett bra sätt att använda avund till vår fördel.

Det kan också hjälpa oss att göra en självanalys och fråga oss själva om vilka som är våra styrkor och vilka saker vi skulle kunna förbättra. Det kan även bidra till att göra oss mer proaktiva.

Fokusera på rätt sak

När det kommer till dålig avundsjuka måste vi lära oss att vara mer uppmärksamma på de fördomar vi har. Vi kan inte bara fokusera på det vi saknar, utan också lära oss att sätta värde på det vi har.

Det är samtidigt viktigt att validera andra, erkänna deras ansträngningar och undvika att minimera deras prestationer. Det är också viktigt att inte personifiera och undvika att tro att människor vill trycka ner oss med sina glädjeämnen.

Alla strävar efter att göra sitt bästa och har sina egna strider och önskningar. Ju mer vi fokuserar på andras vinster och triumfer, desto mindre aktiva är vi gällande oss själva, och frånkopplade från våra egna önskningar.

Avund borde vara en kick för att återskapa kontakt med vårt inre och våga språnget. Att hantera våra känslor på ett hälsosamt sätt är utgångspunkten för att förbättra vår livskvalitet och ge vårt bästa.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Marín-Cortés, A., Palacio, D., Medina, J., & Carmona, A. (2021). Compasión, celos y envidia: emociones sociales y Cyberbullying entre adolescentes. Revista Colombiana de Ciencias Sociales,12(2), 494-515. https://doi.org/10.21501/22161201.3459
  • Zea Jiménez, Marcela , & Cano Murcia, Sandra Rocío (2012). Manejar las emociones, factor importante en el mejoramiento de la calidad de vida. Revista Logos, Ciencia & Tecnología, 4(1),58-67.[fecha de Consulta 6 de Julio de 2022]. ISSN: 2145-549X. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=517751763003

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.