Orsaker till och behandling av artros

Artros orsakar smärta och inflammation, och gör det svårt att utföra normala rörelser.
Orsaker till och behandling av artros
Alejandro Duarte

Granskad och godkänd av bioteknolog Alejandro Duarte.

Skriven av Equipo Editorial

Senaste uppdateringen: 04 januari, 2023

Artros inkluderar tillstånd som påverkar hyalint brosk och subkondrala ben. Det orsakar smärta, inflammation och nedsatt rörelseförmåga. Men vad är orsakerna och hur ser behandling av artros ut?

Brosket är den vävnad som ansvarar för att täcka ändarna av benen och är vitala för korrekt funktion i leden.

Artros är en sjukdom som leder till försämring av ledbrosket. Benen börjar därefter att slitas och göra ont. I takt med att brosket försvinner reagerar benet och benvävnad bildas runt sidorna, vilket påverkar leden.

Orsaker till artros

Smärta i lederna

Artros är ett vanligt förekommande tillstånd som miljontals personer världen över lider av. Det är vanligare bland kvinnor än bland män.

Den ökade väntade livslängden och den åldrande befolkningen har lett till att artros är den fjärde vanligaste orsaken till handikapp 2020. Ingen vet den exakta orsaken, men det finns riskfaktorer som spelar roll.

  • Ålder: artros blir vanligare efter 50 års ålder.
  • Kön: det är i huvudsak kvinnor mellan 50 och 55 år som drabbas.
  • Genetik: den genetiska risken att drabbas av artros kan vara upp till 65% om ens föräldrar led av det.
  • Arbete: repetitiva uppgifter som involverar leder gör att lederna kan överbelastas i det långa loppet.
  • Extrem fysisk aktivitet: idrottare löper högre risk att drabbas.
  • Klimakteriet: de minskade östrogennivåer som är typiska för klimakteriet är en högriskfaktor för detta tillstånds utveckling.
  • Övervikt: detta verkar inte vara en stor bidragande faktor för utvecklingen av artros, men den extra vikten kan försämra tillståndet hos lederna, speciellt i knäna.
  • Skador: frakturer och skador är utlösande faktorer för artros.

Symptom

Artros börjar gradvis och drabbar en eller flera leder som utvecklar stelhet på morgonen som vanligtvis blir bättre när man börjar röra sig.

När tillståndet utvecklas blir rörligheten i lederna sämre, vilket uttrycker sig som känslighet eller smärta samt en “knäckande” känsla. Ibland kan mekaniska blockeringar inträffar på grund av fria föremål inuti den skadade leden.

Symptomen på artros är många och progressiva. De vanligaste är dock ledsmärta, begränsad rörelseförmåga, friktion och i vissa fall läckage av ledvätska.

Ledsmärta och inflammation kan också dyka upp efter långa perioder av fysisk inaktivitet under dagen. Överflödig vävnadstillväxt i benändarna kan leda till deformering.

Smärta är symptomet som är mest oroväckande för personer med artros. Den minskar dock vanligtvis med vila. I takt med att tillståndet utvecklas kan det dock börja göra ont både när man vilar och är aktiv.

Behandling av artros

Apotekare pratar med patient

Det huvudsakliga målet med behandling av artros är att lindra smärtan och rörelseoförmågan utan att orsaka bieffekter.

Det första steget för att behandla detta tillstånd är att undvika allt som bidrar till att skada lederna. Varje patient måste få skräddarsydda övningar som är anpassade efter personens förutsättningar.

Smärtan ökar på grund av inflammation i det drabbade området, och när detta sker behövs antiinflammatoriska och/eller smärtlindrande medel för att minska svullnaden och lindra smärtan.

Din läkare kommer skriva ut de läkemedel som behövs.

Kondroprotektiva läkemedel

Dessa typer av läkemedel är de enda som tagits fram speciellt för behandling av artros, och de agerar direkt på de drabbade lederna.

De lindrar inte bara smärtan och förbättrar rörligheten, utan kan även attackera roten till tillståndet. De har beståndsdelar som kondroitinsulfat, glukosaminsulfat och hyaluronsyra.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Schinca, N., & Alvarez, J. (2012). artropatía neuropática o Pie de Charcot. TraumaTología Revista Biomedicina |Traumatología.

  • Paz Jiménez, J.; González-Busto Mújica, I.; Paz Aparicio, J. (2002). Artrosis : patogenia y desarrollo. Rev Ortop Traumatol.

  • Wainstein, E. (2014). Patogénesis de la artrosis. Revista Médica Clínica Las Condes. https://doi.org/10.1016/S0716-8640(14)70098-7


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.