Yrsel när man ställer sig upp: Vad beror det på?
Yrsel när man ställer sig upp ett problem som många har och som nästan aldrig leder till några större konsekvenser. Men om episoderna är mycket frekventa, varar länge eller är särskilt intensiva bör du konsultera en läkare.
Att känna yrsel när man ställer sig upp är mycket vanligt, särskilt hos äldre personer. Enligt uppskattningar har minst 20 % av personer mellan 18 och 65 år upplevt denna känsla någon gång.
Även om det är en situation som ofta ger upphov till oro, är sanningen att yrsel när man ställer sig upp för det mesta inte är en indikation på några allvarligare hälsoproblem. Hur som helst så är det bästa du kan göra att besöka en läkare så att de kan avgöra vilka steg som du bör följas.
Yrsel när man ställer sig upp är vanligare hos äldre, såväl som bland personer med andra kroniska sjukdomar, som lågt blodtryck. Även i dessa fall är dock yrsel sällan en orsak till larm.
Den främsta orsaken till yrsel när man ställer sig upp
Lägesyrsel, eller kristallsjukan
Det som händer i dessa fall är att små kalciumpartiklar lossnar i innerörat. Dessa partiklar gör att hjärnan tar emot motstridiga signaler om kroppens position. Det är på så sätt yrsel uppstår.
Vanligtvis kommer och går denna typ av yrsel då och då under långa tidsperioder. Likaså upplever man det oftast när man vrider på nacken och i alla situationer där rörelserna leder till en förändring av öronens position.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: 6 övningar som rekommenderas för symptom på yrsel
Ortostatisk hypotoni: En annan vanlig orsak till yrsel
En annan vanlig orsak till yrsel när du ställer dig upp är ortostatisk hypotoni, även känd som postural hypotoni. När detta är orsaken till problemet kvarstår känslan oftast i flera minuter eller till och med timmar.
Detta problem är relaterat till lågt blodtryck och blir mer uppenbart när en person sätter sig upp. Ibland händer det bara vid något enstaka tillfälle. Det kan till exempel komma sig av uttorkning eller att du har tillbringat för mycket tid i sängen. I så fall behöver man inte ägna någon större uppmärksamhet åt det.
Om yrseln blir återkommande, kvarstår under en längre tid och inte bara ger upphov till yrsel utan också förlust av medvetande kan orsaken emellertid vara allvarligare. Det är inte ovanligt att kronisk ortostatisk hypotoni är ett symptom på ett annat hälsoproblem.
Andra möjliga orsaker till yrsel när man ställer sig upp
- Öronproblem. Flera sjukdomar i örat leder till yrsel. Den vanligaste är Ménières sjukdom, där yrseln varar i timmar och åtföljs av dövhet och ljud på ena örat; och vestibularisneurit, med mycket intensiv svindel som vanligtvis varar i flera dagar.
- Användning av flera mediciner. Ibland orsakar interaktionen mellan flera mediciner denna typ av yrsel, särskilt hos äldre.
- Panikattacker. Ett av symptomen på en panikattack är en känsla av instabilitet när man går, vilket också uppstår många gånger när man reser sig upp. Faktum är att man ibland också kan uppleva detta när man står still.
- Andra orsaker. Mer sällan är orsaken till denna typ av yrsel ett tecken på en stroke. Detta är en plötslig blockering av ett cerebralt blodkärl, att ett blodkärl i hjärnan brister eller båda.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Vagusnerven vid örat: stimulera den för att minska obehag
Vad ska man tänka på om man känner yrsel
Om det bara handlar om någon isolerad episod eller bara inträffar mycket sällan, finns det förmodligen inget att oroa sig för. Å andra sidan, om yrseln är väldigt intensiv och inträffar ofta, bör du konsultera en läkare för att utvärdera situationen.
Om du förutom att känna dig yr när du reser dig upp också upplever andra symptom som koordinationsproblem, problem med att gå, förlust av medvetande eller om yrseln uppstår efter ett fall, är det bäst att uppsöka läkare så snart som möjligt. Detsamma gäller om du förutom yrsel också har svart eller blodig avföring.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Suarez, J., Pineda, R., Medina, F., & Jiménez, S. (2014). Hipotensión ortostática en el adulto mayor: Frecuencia y factores asociados. Revista Medica Herediana, 25(1), 30-36.
- Peñafort, F. Desmayo (Síncope). Una historia con múltiples finales.
- Escobar Pico, E. K. (2016). Entrenamiento del Equilibrio y la Propiocepción en las Personas que Padecen Mareo de Origen no Específico (Bachelor’s thesis, Universidad Técnica de Ambato-Facultad de Ciencias de la Salud-Carrera Terapia Física).
- Neuhauser HK. The epidemiology of dizziness and vertigo. Handb Clin Neurol. 2016;137:67-82.
- Post RE, Dickerson LM. Dizziness: a diagnostic approach. Am Fam Physician. 2010 Aug 15;82(4):361-8, 369.
- Muncie HL, Sirmans SM, James E. Dizziness: Approach to Evaluation and Management. Am Fam Physician. 2017 Feb 1;95(3):154-162.