Världscancerdagen: De senaste framstegen inom cancerforskning

Världscancerdagen är ett initiativ på uppdrag av internationella hälsoorganisationer för att främja forskning om denna sjukdom och dess förebyggande.

Världscancerdagen är ett initiativ på uppdrag av internationella hälsoorganisationer för att främja forskning om denna sjukdom och dess förebyggande. I den här artikeln ska vi berätta om de senaste framstegen inom cancerforskning.

För att öka medvetenheten om behovet av att förebygga och utreda cancer har var fjärde februari utropats till Världscancerdagen. Detta är ett initiativ från Världshälsoorganisationen och International Union Against Cancer.

Dessutom har vissa länder inrättat den 24 september som World Cancer Research Day för att främja vetenskapliga forskningsprojekt om neoplasmer. I detta sammanhang pågår forskningen inom detta kunskapsområde utan avbrott, och framstegen är mycket märkbara.

Ett av de största hindren är dock ojämlikhet. Till exempel kan inte alla länder täcka kostnaderna för forskning. I denna mening fungerar Världscancerdagen också som en väckarklocka för internationell solidaritet.

Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Faktum är att varje år diagnostiseras över arton miljoner människor med någon form av cancer. Dessutom dör nästan nio miljoner av dem. Dödligheten är högre bland män än bland kvinnor.

De tre vanligaste cancerformerna i världen är bröst-, lung- och tjocktarmscancer. Tillsammans står de för en tredjedel av antalet cancerfall i världen. Och tobak, som orsakar lungcancer, står bakom mer än 20 % av dödsfallen i cancer.

I den här artikeln, för att uppmärksamma Världscancerdagen den 4 februari, ska vi berätta om de tre mest relevanta framstegen inom cancerforskning.

Framstegen inom cancerforskning: Ursprunget till metastaser

Även om Världscancerdagen inte specifikt talar om metastaser, vet vi att de är en allvarlig konsekvens av neoplasmer. I metastaser tar sig vissa celler från den primära tumören ut i kroppen och kan komma att fästa på ett annat område eller organ och skapa en eller flera nya tumörer.

Av alla neoplastiska celler kan bara 1% bryta sig loss, transporteras och lyckas fästa sig någon annanstans. Detta har alltid förvånat forskare. Därför har de tagit fram studier för att ta reda på hur metastasering verkligen fungerar.

Om vi ​​kunde förstå deras mekanism skulle vi vara närmare att förebygga dem hos patienter som redan har en cancerdiagnos. Förebyggande åtgärder på den nivån kan begränsa dödligheten i fall som man kategoriserar som dödliga.

Detta leder oss till de senaste framstegen i området, av ett team lett av Joan Massagué, en spansk forskare som arbetar i New York. Teamets artiklar i den vetenskapliga tidskriften Nature har fått mycket uppmärksamhet på grund av löftet om nya insikter och behandlingar från deras fynd.

Forskargruppen har funnit att metastaserande celler uttrycker L1CAM-proteinet för att fästa. Detta protein är detsamma som kroppen naturligt använder för att stänga sår.

Med andra ord kopierar neoplasmerna det epiteliala reparationssystem som människan har. Detta gör att de kan bli transporterade till en annan plats och accepteras av receptororganet.

2. Framstegen inom cancerforskning: Vätskebiopsi som alternativ

Världscancerdagen belyser också tidigare framsteg som förbättrar sannolikheten för en tidig diagnos. Att snabbt kunna upptäcka förekomsten av tumörceller förbättrar prognosen avsevärt.

Traditionellt har organbiopsi varit användbar som en bekräftande mekanism för cancer. Vid misstanke gör läkaren ett snitt i det drabbade organet och tar ett prov för laboratorieanalys.

Detta tillvägagångssätt är exakt, men det har sina fallgropar. Till exempel är inte alla organ lätta att nå och inte alla patienters tillstånd lämpar sig för en sådan procedur.

Och det är så vi kommer till flytande biopsier. De består i att detektera tumörceller, eller ämnen som produceras av tumörer, direkt i de tillgängliga vätskorna, utan att behöva nå de fasta organen. Vi kan utföra flytande biopsier av blod, till exempel med en enkel extraktion.

Jämfört med traditionella biopsier har flytande biopsier betydande fördelar:

• De är mycket mindre invasiva.
• Läkare kan utföra dem på patienter där det primära tumörorganet är otillgängligt eller inte kan genomgå en standardbiopsi.
• Det är möjligt att upprepa dem enklare och snabbare.

3. Framstegen inom cancerforskning: Sambandet mellan mikrobiota och cancer

Tarmmikrobiota är ett relativt nytt ämne inom medicinsk forskning. Även om vi har varit medvetna om existensen av denna grupp av mikroorganismer som har levt i tarmen under lång tid, är det först nyligen som de har fått den betydelse de förtjänar.

Experter har till exempel redan kopplat dem till sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Och naturligtvis känner vi till deras inverkan på vanliga matsmältningssjukdomar som irritabel tarmsjukdom.

Bättre kunskap om mikrobiotan för med sig ett antal kostrekommendationer som kan vara förebyggande. Vi måste förstå att de mikroorganismer som utgör vår mikrobiota kommer att bli utsatta för de inre förändringar som vi själva orsakar genom maten vi väljer att äta.

Detta öppnar upp för en förståelse av den koppling mellan mikrobiota, kost och cancer som existerar i vår kropp. Det finns även ett samband mellan mikrobiotan och kroppens svar på cellgifter. Ett ytterligare steg i behandlingen av neoplasmer skulle kunna vara att öka denna lilla värld av tarmbakterier till förmån för återhämtning.

Världscancerdagen vill sprida hopp

Cancerforskning ger hopp till patienter och hela världens befolkning. Eftersom cancer är en så pass vanlig sjukdom med en så pass hög dödlighet bör vi alla se framsteg som en fördel för oss globalt.

Världscancerdagen påminner oss om att vi har samlat på oss mycket kunskap om onkologiska sjukdomar. Och det kommer mycket mer. Processen genom vilken tumörer bildas förstås bättre och bättre. Och, jämfört med för ett decennium sedan, har chanserna att överleva ökat avsevärt.