Vad man kan förvänta sig under rehabilitering efter en stroke

Rehabiliteringen efter en stroke är viktig. Stroke (slaganfall) är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna i utvecklade länder.
Vad man kan förvänta sig under rehabilitering efter en stroke

Senaste uppdateringen: 08 juni, 2022

En stroke är en allvarlig och inte helt ovanlig händelse, vilket är varför rehabilitering efter en stroke är viktig och kräver konstant arbete från patienten, vårdgivare och familjemedlemmar.

Rehabilitering efter en stroke är viktig, eftersom stroke (slaganfall) är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna i utvecklade länder. Svårighetsgraden och förekomsten av andra sjukdomar samtidigt gör det till en allvarlig situation. Det är just på grund av komorbiditeter, eller samsjukligheter, som rehabilitering måste prioriteras.

Faktum är att det är av största vikt för en person som haft en stroke att återgå till sitt normala liv i så hög utsträckning som möjligt. Dagens artikel kommer att beskriva denna process.

Vad är en stroke?

Det kallas också hjärnblödning och blodpropp i hjärnan och är ett tillstånd som är prioriterat inom sjukvården. Detta beror på att det är den främsta orsaken till tusentals dödsfall varje år.

Det finns två typer av stroke:

  • Ischemisk
  • Hemorragisk

Faktum är att mekanismerna skiljer sig åt, men slutresultaten är desamma. Blodflödet stannar av i området av hjärnvävnaden som detta kärl ger näring till, på grund av en blockering eller bristning av ett cerebralt blodkärl.

Kort sagt, nervvävnaden i det drabbade området får inte tillräckligt med syre och dör, vilket leder till förlust av alla funktioner som kontrolleras av den delen av hjärnan.

Vilka är symptomen på en stroke?

Det är mestadels en akut och snabbt utvecklande patologi. Det gör att symptomen uppstår och att hjärnskadan är ett faktum inom bara några minuter. Symptomen uppstår gradvis i vissa fall, men det är inte så vanligt.

Symptomen varierar beroende på var i hjärnan som skadan uppstår och vilken hjärnhalva som är drabbad:

  • Stickningar eller muskelsvaghet i ansiktet, armen eller benet, särskilt på ena sidan av kroppen.
  • Problem med att prata, läsa eller förstå vad andra säger.
  • Synförvrängning i ena ögat.
  • En mycket kraftig huvudvärk.
  • Förlust av balans och koordination.
Man med svår huvudvärk

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln:  Arbetsrelaterad stress förknippad med risk för hjärtinfarkt

Konsekvenser

Efterdyningarna av en stroke beror på blodkärlet som påverkas eftersom detta bestämmer vilket område i hjärnan som skadas. De beror också på personens hälsa och särskilt på de andra riskfaktorer som han eller hon har sedan innan. Konsekvenserna beror i mycket hög utsträckning på hur snabbt den drabbade kommer till läkaren och får vård. Detta gör tiden precis efter en stroke mycket viktig.

Vårdpersonal på sjukhus och andra vårdinrättningar aktiverar ett larm när de misstänker att en person håller på att drabbas av stroke. Detta för att de ska kunna ingripa och sätta in behandlingar så snabbt som möjligt.

Varför? För ju längre tid som en del av hjärnan är utan blodtillförsel, desto mer vävnad kommer att dö, och desto värre blir konsekvenserna. Som du kan förstå är akut behandling avgörande för att minimera följdsjukdomar.

Vikten av rehabilitering efter en stroke

Rehabilitering efter en stroke kan dock inte att vända den hjärnskada som anfallet redan har orsakat. Den går snarare ut på att försöka minimera konsekvenserna – både fysiskt och psykiskt. Man försöker också göra det möjligt för patienten att anpassa sig till sitt dagliga liv så mycket som möjligt.

Rehabilitering efter en stroke bör påbörjas så snart patienten är kliniskt stabil på sjukhuset. Därefter fortsätter rehabiliteringen utanför sjukhuset.

För det första kan patienten behöva lära sig att utföra grundläggande funktioner som att tala, röra vissa delar av kroppen och även kontrollera sina sfinktermuskler.

Hur länge en persons rehabilitering efter stroke pågår beror på både patienten och skadans omfattning. Det kan vara en långsam och utdragen process.

Hur går rehabilitering efter en stroke till?

Eftersom det är en komplex process som involverar många faktorer som berör personen, kräver rehabilitering ett tvärvetenskapligt team. Läkare, sjukgymnaster, psykologer, logopeder och arbetsterapeuter bildar en grupp som försöker täcka alla patientens behov.

Som vi nämnde ovan påbörjas rehabiliteringen så snart patienten är stabil – under de första 24-48 timmarna efter anfallet. Läkarna gör en fullständig bedömning av patientens tillstånd och eventuell prognos för läkning.

När de skriver ut patienten fortsätter behandlingen både hemma och på rehabiliteringscenter flera dagar i veckan. Här kommer det att bero på närheten och de transportmöjligheter som finns tillgängliga för patienten.

Illustration av stroke

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Användningen av datortomografiundersökningar: fördelar och risker

Vikten av att ha en fungerande rehabilitering i hemmet

De involverade läkarna ger riktlinjer och övningar till sina patienter. De kan behöva ta sig till sjukhuset flera dagar eller till och med alla dagar i veckan och det är viktigt för dem att göra vad de kan, hemma. Det är oftast grundläggande och lätta övningar som är anpassade efter individens kondition.

Förutom patienten måste deras vänner och familj finnas där för att stödja dem genom denna process. De bör också ta med patienten till eventuella möten för kontroller och rehabilitering så att de vet vad som pågår under hela processen och hur denna process fortskrider.

Rehabilitering efter en stroke kräver uthållighet och tålamod

En stroke är ett allvarligt och komplicerat tillstånd som tyvärr kan medföra bieffekter och följdsjukdomar. Ett kontinuerligt arbete, i samarbete med det tvärvetenskapliga teamet samt patientens och hans eller hennes närstående, är avgörande för att förbättringen och anpassningen ska ske så snabbt och smidigt som möjligt.

Naturligtvis återhämtar sig inte alla i samma grad, men den inblandade rehabiliteringspersonalen jobbar alltid för att försöka hjälpa alla patienter att återhämta sig i så hög utsträckning som möjligt. Tålamod och uthållighet kommer att vara nyckeln till allt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Duarte E, Alonso B, Fernández MJ, Fernández JM, Flórez M, García-Montes I, et al. Rehabilitación del ictus: modelo asistencial. Recomendaciones de la Sociedad Española de Rehabilitación y Medicina Física, 2009. Rehabilitacion. 2010 Jan 1;44(1):60–8.
  • Cuevas-Lara C, Sobrido-Prieto M, Montoto-Marqués A. Efectividad de programas de terapia ocupacional en personas con daño cerebral adquirido en el ámbito domiciliario y ambulatorio: una revisión sistemática. Vol. 51, Rehabilitacion. Ediciones Doyma, S.L.; 2017. p. 109–18.
  • Almansa BC. Facilitación de la autonomía en el paciente postictus. FMC Form Medica Contin en Aten Primaria. 2018 Nov 1;25(9):517–21.
  • Moros J, Ballero F, Jáuregui S, Carroza M, Juan Santos Moros García C. Suplemento 3 Elcano ANALES Sis. Vol. 23, ANALES Sis San Navarra. 2000.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.