Arbetsrelaterad stress förknippad med risk för hjärtinfarkt

Arbetsrelaterad stress förknippas med risk för hjärtinfarkt. Särskilt utsatta är de som arbetar i stressiga miljöer.
Arbetsrelaterad stress förknippad med risk för hjärtinfarkt

Senaste uppdateringen: 08 februari, 2022

Arbetsrelaterad stress är förknippad med risk för hjärtinfarkt över hela världen. Inget land eller samhälle har undgått denna trend, som har ökat med tiden på grund av nya arbetssituationer och den oro och förvirring som råder i dagens arbetsmiljö.

Å andra sidan har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar inte minskat, som den har gjort med andra olika hälsoproblem. Faktum är att forskare nyligen konstaterat en ökning med upp till 15 % i kardiovaskulär dödlighet.

Samtidigt har funktionshinder förknippade med kardiovaskulära händelser ökat mer än tiofaldigt, en vanlig effekt av en hjärtattack eller stroke.

Särskilt de som arbetar i stressiga miljöer utsätts för ytterligare en riskfaktor. Vissa studier rapporterar upp till 48 % högre risk bland dessa människor jämfört med resten av befolkningen.

Vidare ökar risken för hjärtinfarkt exponentiellt när stress kopplas ihop med exempelvis rökning eller fetma. I det långa loppet är arbetsrelaterad stress också förknippat med risken för hjärtinfarkt. En stressad arbetare ökar sannolikheten för en incident av detta slag med 15 % under 10 år jämfört med en annan arbetare i en situation med mycket lite stress.

Vad är arbetsrelaterad stress?

För att hitta sambandet mellan arbetsrelaterad stress och risken för hjärtinfarkt måste vi först definiera vad vi menar med en stressig arbetssituation. Vi vet att det inte betyder samma sak för alla, men med hjälp av vissa riktlinjer kan vi skapa en gemensam definition av kriterierna.

Arbetsstress anser man vanligtvis vara en kombination av stora psykologiska krav på arbetstagaren och en låg nivå av kontroll över situationen personen arbetar i. Med andra ord, arbetaren lider internt av de uppgifter denna måste utföra, och har samtidigt inte makten att kunna påverka eller anpassa situationen.

Generellt sett är stressade medarbetare de som upplever att det krävs mycket av dem på kort tid, att de saknar utrymme för personlig tillfredsställelse, utför monotona uppgifter och upplever sig som dem som inte fattar besluten på arbetsplatsen.

De personer som kan anpassa sig till dessa situationer kommer inte att drabbas av de skadliga effekterna av stress. Men om de inte kan utveckla effektiva försvarsmekanismer, eller upplever att de inte kan förändra miljön, kommer de att bli negativt påverkade.

Följande är symptomen på arbetsrelaterad stress:

  • Depression
  • Hjärtklappning
  • Tillstånd av ångest eller oro
  • Sömnlöshet
  • Irritabilitet
  • Brist på koncentration
  • Muskelsammandragningar och kramper
En kvinna med arbetsstress.
Multitasking, en olämplig miljö eller för låga löner kan utlösa arbetsrelaterad stress.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln:  Vad är Simply Run och vilka är fördelarna med det?

Varför är arbetsstress förknippat med risk för hjärtinfarkt?

Det finns patofysiologiska mekanismer som förklarar varför så är fallet. Forskning inom detta område har tydliggjort flera aspekter av den ökade risken.

För det första har forskare märkt att stressade arbetare har en livsstil som innefattar andra riskfaktorer. De är till exempel rökare i större utsträckning, använder alkohol ofta eller är alltför stillasittande. Dålig kost spelar också en viktig roll.

När det förekommer stress, oavsett ursprung, ökar hjärnans amygdala produktionen av ämnen bakom bildandet av plack i artärerna. Stress aktiverar också instinktivt det sympatiska nervsystemet, som frisätter noradrenalin, ökar hjärtfrekvensen och stänger artärerna.

Om arbetsrelaterad stress orsakar depression – något som ofta är fallet – ökar ämnen som fibrinogen och tumörnekrosfaktor i kroppen. Dessa ämnen är inflammatoriska och bidrar till de andra processerna som påverkar artärerna.

Forskare har också visat att stressiga situationer aktiverar binjurarna, som släpper ut kortisol i blodomloppet. Kortisol, känt som stresshormonet, utlöser processer som kan leda till hjärtproblem, och därtill även gynnar fetma och diabetes.

En kvinna under press.
Att befinna sig i konstant stressiga situationer förändrar hjärnans kemi och ökar risken för kardiovaskulära händelser.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln:  Biofeedback, en metod för att hantera och bekämpa stress

Hur man minskar riskerna med stress

Strategier för att minska risken för hjärtinfarkt på grund av arbetsrelaterad stress är inte lätta att omsätta i verklighet. Många faktorer går utöver själva arbetsmiljön och beror på arbetstagarens personlighet eller inneboende problem, som ålder och genetik.

Företag och arbetsgivare kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Arbetsledare kan sätta upp gym på arbetsplatsen eller planerade aktiva raster. Regelbunden träning kan avsevärt minska stress och därmed kardiovaskulär risk.

Den stressade arbetaren bör också etablera ett starkt socialt nätverk som stöd vilket kan hjälpa dem att uppleva mindre stress. Vänner och familj är viktiga hjälpmedel, speciellt vid depression. Ju större isolering, desto mer negativt påverkar stressen personen.

Avslappnings- och stresshanteringstekniker har också visat sig användbara. Arbetsgivaren kan ta ansvar för detta, eller så kan den anställde som lider av stress ta på sig uppdraget att använda sig av detta initiativ.

Men framför allt är det man verkligen behöver delat ansvar och engagemang mellan arbetsgivare och anställda. Båda måste samverka för att minska risken för hjärtinfarkter i samband med arbetsrelaterad stress. Genom att göra din del kan ni båda tillsammans skapa hälsosammare miljöer.

Detta kanske intresserar dig
Vad är hjärtinfarkt – symptom och behandling
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Vad är hjärtinfarkt – symptom och behandling

Hjärtinfarkt uppstår när hjärtmuskelcellerna dör. Detta är en mycket allvarlig medicinsk nödsituation på grund av dess höga dödlighet.



  • Rosa, Miguel Angel Serrano, Luís Moya Albiol, and Alicia Salvador. “Estrés laboral y salud: Indicadores cardiovasculares y endocrinos.” Anales de Psicología/Annals of Psychology 25.1 (2009): 150-159.
  • Naranjo, Diana Lucia Díaz. “Estrés laboral y sus factores de riesgo psicosocial.” Revista CES Salud Pública 2.1 (2011): 80-84.
  • M. Marmot, J. Siegrist, T. Theorell, A. Feeney Health and the psychosocial enviroment at work M. Marmot, R. Wilkinson (Eds.), Social determinants of health., Oxford University Press, New York (1999), pp. 105-131.

Innehållet i denna publikation är endast i informationssyfte. Det kan inte under några omständigheter tjäna till att underlätta eller ersätta diagnoser, behandlingar eller rekommendationer från en fackman. Konsultera din betrodda specialist om du har några tvivel och sök dennes godkännande innan du påbörjar några procedurer.