Hur träning kan påverka hjärnan och förbättra livet

24 september, 2020
Många studier har visat att vi är i optimal form när hjärnan är "hög" på träning. Fysisk aktivitet är nödvändig för att detta organ ska fungera väl, eftersom träning motverkar att den försämras. Träningens effekter på de kognitiva förmågorna är dessutom ojämförliga.

Regelbunden fysisk aktivitet är en avgörande faktor för människors välbefinnande. Detta beror på att träning är bra för hjärnan, och det är ett faktum. Vårt psykologiska och fysiska välbefinnande beror till stor del på hur hjärnan mår. Det är därför viktigt att vara aktiv om du vill förbättra din livskvalitet. I den här artikeln berättar vi om hur träning kan påverka hjärnan.

Det finns gott om bevis för att träning är bra för hjärnan. Studier har visat att det saktar ner åldrandet, och kan hjälpa till att förebygga allvarliga sjukdomar som till exempel Alzheimers. Hjärnans hälsa har dessutom en stark inverkan på både vårt humör och vår livskvalitet.

Sedan urminnes tider så har människor bekräftat att träning är bra för hjärnan. Det berömda latinska citatet “Mens sana in corpore sano” (friskt sinne, frisk kropp) myntades redan under det andra århundradet av poeten Juvenal. Tack vare dagens vetenskap vet vi att han hade rätt.

Motion är bra för hjärnans hälsa

Träning är bra för hjärnan eftersom hjärnan är starkt beroende av hjärt- och kärlsystemet. Detta system fungerar mycket bättre när du regelbundet deltar i fysiska aktiviteter. Den kardiovaskulära hälsan har en direkt inverkan på hjärnans hälsa.

Det finns flera studier som visar ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och en lägre risk för neurodegenerativa sjukdomar. Forskning har också bevisat att fysisk aktivitet förbättrar olika kognitiva funktioner och ger många psykologiska fördelar.

En grupp forskare från Western Sydney University och University of Manchester har publicerat en studie om detta i tidskriften NeuroImage. Enligt deras forskning krymper vissa områden i hjärnan med 5% varje decennium efter 40 års ålder. När en individ tränar kan denna procentandel minska och även reduceras helt.

Far och son tar en paus i fotbollsspelande.
Motion är bra för människor i alla åldrar, och du kan njuta av det tillsammans med andra.

Läs vidare: Fyra saker du kan göra för att stärka hjärnan

Träning kan påverka hjärnan: fysiologiska och kognitiva fördelar

En av de främsta anledningarna till att träning är bra för hjärnan är att träning genererar fler nervceller i hjärnan. Under lång tid trodde man inte att detta organ kunde skapa nya celler, men idag vet vi att hjärnan faktiskt kan det. Namnet på denna process är ”neurogenes”.

Hippocampus är ett av de hjärnområdena som är involverade i neurogenes. Dr. Joseph Firt ledde ett experiment i detta ämne med 737 personer. Resultaten visade att regelbunden aerobisk träning ökade storleken på det vänstra området av hippocampus. Således kan vi alltså säga att träning främjar bildandet av nya nervceller.

Sammantaget har forskare upptäckt att träning:

  • Förbättrar verkställande funktioner. Dessa funktioner gör det möjligt för oss att utföra uppgifter och lösa komplexa problem.
  • Förbättrar koncentrationen. Flera studier visar att de som tränar regelbundet har lättare att koncentrera sig.
  • Ökar kognitiv flexibilitet. Fysisk aktivitet ökar möjligheten att enkelt byta från en uppgift till en annan.
  • Förbättrar långtidsminnet. En studie har visat att personer som tränar innan de ska memorisera en text kommer ihåg den bättre än de som inte utövar i fysisk aktivitet.
  • Saktar ner hjärnans åldrande. Det finns forskning som visar att de som tränar regelbundet ökar volymen på cerebral hippocampus med 1 till 2% efter 30 års ålder.

Läs mer: Förebyggande av och symptom på amnesi

Hur träning kan påverka hjärnan: psykologiska och känslomässiga fördelar

Kvinna sitter utomhus och mediterar.
Motion har också en stor inverkan på dina känslor. Detta beror på att aktivitet översvämmar hjärnan med ämnen som genererar tillfredsställelse.

Som om alla ovanstående fördelar inte skulle räcka, har andra studier också visat att det finns många psykologiska och emotionella fördelar som härrör från fysisk aktivitet. Mental hälsa är en av de viktigaste komponenterna i en korrekt fungerande hjärna, och fysisk aktivitet hjälper till att förbättra och upprätthålla denna.

Några av anledningarna till att fysisk träning är bra för hjärnans hälsa är:

  • Det förhindrar och minskar depression. Fysisk aktivitet är ett naturligt antidepressivt medel eftersom det påverkar produktionen av serotonin, en neurotransmittor som är avgörande för känslor av välbefinnande och generellt gott humör.
  • Det minskar stress och ångest. Kroppen släpper ut endorfiner när vi tränar (mer exakt dopamin och noradrenalin). Sammantaget hjälper de till att minska rastlöshet och irritation, samt främja emotionell stabilitet.
  • Slutligen ökar det självkänslan och kreativiteten. Fysisk träning påverkar också vår motivation och vakenhet. Allt detta bidrar till att göra oss mer kreativa och proaktiva. På liknande sätt hjälper fysisk aktivitet till att minska abstinenssyndromen när man till exempel försöker sluta röka eller sluta med socker.

Så vad väntar du på? Börja röra på dig! Din hjärna kommer att tacka dig.

  • Mandolesi, L., Polverino, A., Montuori, S., Foti, F., Ferraioli, G., Sorrentino, P., & Sorrentino, G. (2018). Effects of Physical Exercise on Cognitive Functioning and Wellbeing: Biological and Psychological Benefits. Frontiers in psychology, 9, 509. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00509
  • Hernández, Juan & Juarez Aguilar, Enrique & García-García, Fabio. (2015). El hipocampo: neurogénesis y aprendizaje. Revista Médica de la Universidad Veracruzana. 1. 20-28.
  • Chun-Lian Ma, Xiao-Tang Ma, Jin-Ju Wang, Hua Liu, Yan-Fang Chen, Yi Yang. 2017. Physical exercise induces hippocampal neurogenesis and prevents cognitive decline. Behavioural Brain Research. https://doi.org/10.1016/j.bbr.2016.09.067.
    (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0166432816307495)
  • María Ángela Agüera Sánchez, Miguel Ángel Barbancho Ma, Natalia García-Casares. 2020. Efecto del ejercicio físico en la enfermedad de Alzheimer. Una revisión sistemática.
    Atención Primaria. https://doi.org/10.1016/j.aprim.2018.09.010.
    (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0212656718304682)
  • Kavussanu, M., & McAuley, E. (1995). Exercise and Optimism: Are Highly Active Individuals More Optimistic?, Journal of Sport and Exercise Psychology, 17(3), 246-258. Retrieved Sep 17, 2020, from https://journals.humankinetics.com/view/journals/jsep/17/3/article-p246.xml
  • Adrian De la Rosa, Gloria Olaso-Gonzalez, Coralie Arc-Chagnaud, Fernando Millan, Andrea Salvador-Pascual, Consolacion García-Lucerga, Cristina Blasco-Lafarga, Esther Garcia-Dominguez, Aitor Carretero, Angela G. Correas, Jose Viña, Mari Carmen Gomez-Cabrera. 2020. Physical exercise in the prevention and treatment of Alzheimer’s disease. Journal of Sport and Health Science. https://doi.org/10.1016/j.jshs.2020.01.004.
    (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2095254620300119)
  • Brian D. Johnston. 2018. Beneficios del ejercicio. Manual Merck. https://www.merckmanuals.com/es-us/hogar/fundamentos/ejercicio-y-forma-f%C3%ADsica/beneficios-del-ejercicio
  • Exercise and Depression. WebMD. https://www.webmd.com/depression/guide/exercise-depression#:~:text=When%20you%20exercise%2C%20your%20body,similar%20to%20that%20of%20morphine.
  • Enfermedades cardiovasculares. 2017. Organización Mundial de la Salud. https://www.who.int/es/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds)