Användningen av datortomografiundersökningar: fördelar och risker

Datortomografiundersökningar kan vara mycket effektiva när det gäller att diagnostisera olika sjukdomar. Läs vidare så får du veta mer om hur de fungerar!
Användningen av datortomografiundersökningar: fördelar och risker

Senaste uppdateringen: 13 november, 2021

Avbildningstester, som arteriografi och röntgen, kan vara mycket värdefulla för att utforska kroppens inre strukturer. Användningen av datortomografiundersökningar är också något som specialister ofta rekommenderar för att kunna analysera kroppen ur olika vinklar via röntgen. Denna teknik, som även kallas skiktröntgen, skapar tvärsnitt av olika områden i kroppen.

Datortomografi, oftast förkortat DT eller CT (av engelskans computed tomography), är ett icke-invasivt test. Det bygger på en skanningsmetod som producerar två- eller tredimensionella avbilder av ett föremåls inre strukturer. Detta är ett förfarande som sjukvårdspersonal ofta använder för att studera inre skador. Men det används även inom andra områden, exempelvis i industrin och geologin.

Det finns flera studier som visar att datortomografi hör till de metoder som läkare oftast föreskriver för att undersöka människors inre organ. Förfarandet har utvecklats mycket sedan det först introducerades år 1971. Ursprungligen kunde det bara användas för att skapa avbilder av hjärnan, men numera tillämpar man tekniken för att skanna alla anatomiska delar.

Låt oss ta en närmare titt på hur det går till.

Vad söker läkarna efter vid användningen av datortomografiundersökningar?

Detta avbildningstest har flera olika medicinska tillämpningsområden, bland annat inom onkologin, kardiologin och traumatologin. Och inom sjukvården använder man det vid diagnostiseringen och uppföljningen av patienter som lider av olika sjukdomar. Dessutom är det ett värdefullt redskap vid planeringen av en strålbehandling.

DT-undersökningar avslöjar i vilket skick såväl mjuka organ som benvävnader befinner sig. Därför kan man använda dem för att göra utvärderingar av lever, njurar och hjärna, förutom ben som omger dessa organ. Med andra ord är det ett undersökning som kan detektera många olika hälsoproblem.

DT-skanning är standardmetoden för att upptäcka olika typer av cancer, eftersom man med denna kan bekräfta närvaron och lokaliseringen av tumörer. Vidare gör den att man kan studera tumörernas karaktär, såsom storlek och eventuell spridning.

Datortomografi är också av nytta när man vill undersöka ryggradsskador och mäta bentäthet. Dessutom är tekniken mycket användbar vid utforskningen av en individs hjärna, då den kan identifiera hjärnblödningar.

Datortomografi kan bland annat användas för att upptäcka hjärnblödningar.

Hur man förbereder en DT-undersökning

En DT-skanning är ett mycket snabbt och minimalinvasivt förfarande, så du behöver inte genomgå några detaljerade förberedelser före skanningen. Dock bör du ha bekväma kläder på dig, eftersom du kan behöva byta om och iföra dig en sjukhusrock.

Vidare kan metallföremål störa avbildningen och ge upphov till opålitliga resultat. Av den anledningen måste du före skanningen avlägsna glasögon, örhängen, ringar, piercingar, tandproteser och alla andra metallföremål.

I somliga fall kan sjukvårdspersonalen använda ett kontrastmedel för att bättra kunna bedöma ett viss område. Om du behöver ett kontrastmedel bör du inte dricka eller äta något före skanningen. Dessutom ska du upplysa din läkare om du har några allergier.

Gravida kvinnor och personer som lider av hjärt-, njur- eller sköldkörtelsjukdomar ska varsko specialisterna om sina tillstånd. Alla dessa förhållanden ökar risken för att något ska gå fel vid undersökningen. I synnerhet för gravida kvinnor gäller specifika kontraindikationer.

Hur går en datortomografiundersökning till?

Först kan specialisten komma att be dig att ta av dig kläderna och ta på dig en sjukhusrock. I den händelse att man inte erbjuder dig någon sjukhusrock bör du se till att bära löst sittande klädsel utan metallföremål. Om du sedan behöver ett kontrastmedel kommer man att administrera detta oralt, intravenöst eller genom lavemang.

En datortomograf är en stor, ringformad apparat med en brits och en central tunnel. Läkaren kommer be dig att lägga dig på ryggen, eller i vissa fall på sidan eller på magen. Britsen kan även vara utrustad med stroppar och kuddar för att hjälpa att hålla dig i rätt position.

I början av datortomografiundersökningen kommer britsen att röra sig snabbt, så att apparaten kan finna den kroppsdel som ska avbildas. Därefter förs britsen långsamt in i datortomografen, där kroppsdelen skannas. Ibland kan britsen behöva passera flera gånger genom datortomografen.

Under skanningen får du inte röra på dig. Skälet är att rörelser kan orsaka störningar i bildinläsningen som kallas artefakter. Det kan även hända att läkaren ber dig att hålla andan under några sekunder.

När undersökningen är avslutad måste du vänta en stund så att läkaren kan förvissa sig om att avbildningarna är av god kvalitet. Därefter kommer dina resultat finnas till hands inom kort. Uppföljningsutvärderingen brukar ta runt 30 minuter.

Eventuella risker och komplikationer vid användningen av datortomografiundersökningar

Panikångest är en av de vanligaste riskerna förknippade med datortomografiundersökningar. Detta är en komplikation som ofta uppträder hos människor som lider av klaustrofobi och hos små barn. I regel brukar läkaren ge dessa personer ett milt rogivande medel före undersökningen.

Vidare är detta en undersökning som utsätter patienten för en typ av strålning som kallas joniserande strålning. Det finns studier som gör kopplingar mellan höga doser av denna form av energi och utvecklingen av cellmutationer. Vid datortomografiundersökningar använder man emellertid mycket låga strålnivåer.

Trots den strålning som utsänds är datortomografi en mycket använd och säker teknik. Detta är för att fördelarna i hög grad uppväger riskerna. Dock bör specialisterna alltid uttömma alla andra alternativ som innebär mindre strålningsrisk innan de tillämpar den.

Barn ges ibland rogivande medel innan de undersöks i en datortomograf

Tolkningen av resultaten från datortomografiundersökningar

Ett par minuter efter det att röntgenläkaren har fullföljt testet kommer han eller hon att gå igenom resultaten. Bilderna lagras normalt i en digital fil så att du kan studera dem på en datorskärm.

Det är röntgenläkaren som är ansvarig för övervakningen och tolkningen av testresultaten och som kommer att upptäcka eventuella avvikelser. När resultaten är analyserade kommer man att sammanställa en rapport. Denna rapport överlämnas därefter till patientens läkare.

Nyttan uppväger riskerna

DT-undersökningar är avbildningstester som gör bruk av röntgenstrålar som kommer från olika vinklar samtidigt. På så sätt kan man utforska både mjuka organ och benvävnader. Med denna teknik utsätter man emellertid människor för upp till hundra gånger mer strålning än vid traditionell röntgen, vilket kan medföra risker på längre sikt.

Risken för skador är också större hos barn än hos vuxna, eftersom deras celler reproduceras i högre takt. Trots detta är användningen av datortomografiundersökningar värdefull för att upptäcka olika sjukdomar. Med andra ord uppväger fördelarna med undersökningen helt klart eventuella risker.

Detta kanske intresserar dig
Hur påverkas man av elektromagnetisk strålning?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Hur påverkas man av elektromagnetisk strålning?

Vad är egentligen elektromagnetisk strålning? Kan det påverka kroppen negativt, och hur minimerar man i så fall risken? Vi berättar i den här artik...



  • Calzado A, Geleijns J.  Tomografía computarizada. Evolución, principios técnicos y aplicaciones. Revista De Física Médica 2010; 11(3).
  • Ramírez Giraldo J, Arboleda Clavijo C, McCollough C. Tomografía computarizada por rayos X: fundamentos y actualidad. Revista Ingeniería Biomédica. 2008; 4 (2): 13-31.
  • Espitia Mendoza Ó, Mejía Melgarejo Y, Arguello Fuentes H. Tomografía computarizada: proceso de adquisición, tecnología y estado actual. Tecnura. 2016; 20(47): 119–135.
  • Brody A, Frush D, Huda W, Brent R. Riesgo de radiación de la tomografía computarizada en niños. Pediatrics. 2007; 64 (3): 171-176.
  • Seeram E. Computed Tomography: A Technical Review. Radiol Technol. 2018 Jan;89(3):279CT-302CT.
  • Leech C. Whole body computed tomography for trauma: friend or foe? Emerg Med J. 2017 Oct;34(10):635-636.