Så fungerar strålbehandling mot cancer

Strålbehandling är idag mer exakt och har färre negativa konsekvenser jämfört med när denna metod först började användas. Denna behandling syftar till att förstöra cancerceller genom att utsätta dem för intensiv strålning.
Så fungerar strålbehandling mot cancer

Senaste uppdateringen: 04 maj, 2021

Strålbehandling mot cancer är baserad på användning av joniserande strålning, och kan vara i form av gammastrålar, protoner och alfapartiklar. Denna teknik använder hög frekvens för att döda cancerceller.

National Cancer Institute definierar det som en behandling som använder höga doser av strålning för att förstöra och krympa tumörer. Det är ett lokalt ingrepp eftersom målet är att döda cancerceller precis där de befinner sig.

Denna behandling har funnits i ett sekel. Många framsteg inom fysik, onkologi och IT har dock förbättrat denna specialitet avsevärt. Det speglar sig i en teknisk förbättring av utrustningen när det kommer till kvalitet och precision.

Hur fungerar strålbehandling mot cancer?

Strålbehandling går ut på att använda intensiv energi för att skada cancercellernas DNA, vilket ger små brott på insidan. Således kan de inte längre dela sig och växa.

Denna teknik är effektiv eftersom den riktar sig direkt mot cancerceller. Dessa celler reproducerar sig snabbare än friska och kan inte reparera strålskador när de görs effektivt. Medan närliggande friska celler också blir drabbade av strålbehandling har dessa lättare för att läka mellan sessionerna.

Processen tar dagar eller veckor att utföra eftersom en enda applikation inte är tillräcklig för att uppnå celldöd. När det inte finns någon reproduktionskapacitet hos cancercellerna kan kroppen bli av med dem naturligt. Således bryts de ner och kroppen avstöter dem.

En kvinna som genomgår strålbehandling
Syftet med strålbehandling är att döda cancerceller.

Vilka tillämpar denna behandlingsform?

Flera specialister är involverade under strålbehandling. Vanligtvis inkluderar personalstyrkan en:

  • Strålningsonkolog. Detta är läkaren som ansvarar för övervakning av all strålbehandling mot cancer eftersom denne är utbildad för att administrera den korrekt.
  • Strålningsfysiker. Detta är en fysiker specialiserad på strålning. Hans eller hennes roll är att se till att utrustningen som avger strålarna fungerar korrekt och att den levererar rätt dos av strålning.
  • Dosimetritekniker. Denna person hjälper läkaren och strålningsfysikern med planeringen av behandlingen.
  • Strålningstekniker. Det här är den person som ansvarar för att använda strålningsutrustningen och ge instruktioner till patienten.
  • Strålningsterapeutsjuksköterska. Denna person har särskild utbildning i strålbehandling och kan hjälpa patienten och tillhandahålla denna information.

Observera att behandlingen varierar beroende på typ av strålbehandling. De mest använda typerna av strålbehandling är:

  • Invärtes, när strålningskällan är placerad inuti kroppen
  • Utvärtes, när strålarna riktas från utsidan av kroppen mot tumören
  • Systemisk, när det handlar om användning av radioaktiva läkemedel

Biverkningar av strålbehandling mot cancer

Strålbehandling kan skada vissa friska celler nära cancercellerna. Det kan leda till vissa biverkningar hos dem trots deras relativa förmåga att återhämta sig. Dessa biverkningar varierar från person till person, men de vanligaste är:

  • Hudproblem som torrhet, klåda eller fjällande samt blåsbildning (de tenderar att försvinna efter några veckor).
  • Känslan av konstant trötthet.

Biverkningarna beror på vilket område i kroppen som patienten fått strålning:

  • Att ta emot strålning i huvudet och halsen kan orsaka torrhet samt sår i munnen och tandköttet. Svårigheter att svälja, styv käke, illamående, håligheter eller svullnad som kallas lymfödem kan också uppstå.
  • När behandlingen gäller bröstet kan det orsaka svårigheter att andas eller svälja, smärta i brösten eller bröstvårtorna, styva axlar, hosta, feber och bröstsmärtor. Detta kallas också strålningspneumonit och strålningsfibros.
  • När strålningen sker i magen och buken kan det leda till illamående och kräkningar eller diarré.
  • Slutligen kan strålning i bäckenet leda till diarré, rektal blödning, inkontinens, irritation i urinblåsan, erektil dysfunktion och färre spermier hos män; hos kvinnor kand det leda till menstruationsförändringar och tidiga menopausala symtom.
En person som genomgår ett test
Biverkningar är vanliga när friska celler utsätts för strålning.

Läs även denna artikel: En bra kost för personer med cancer

Allmänna rekommendationer för att genomgå denna behandling

Du bör fråga din läkare hur de har tänkt att genomföra ingreppet och vilka de möjliga biverkningarna kan vara innan du påbörjar strålbehandling. Din läkare kommer förmodligen att rekommendera en viss kost till dig som hjälper dig att hantera obehag som illamående eller problem med att äta.

Kroppen spenderar mycket energi på att försöka läka under behandlingen. Således rekommenderas en kost som är rik på protein och kalorier för att bibehålla patientens normalvikt. Som du kan förstå kommer en välbalanserad näringsplan att hjälpa patienten att hantera utbrändhet.

Huden måste få särskild uppmärksamhet eftersom det är det första organet som mottar strålningen. Användning av krämer och andra hudprodukter rekommenderas inte utan att först rådfråga den övervakande läkaren. Slutligen är det rekommenderat att bära lösa plagg som inte skaver mot området som blivit utsatt för strålningen – främst för att förebygga sår eller flagnande hud.

Detta kanske intresserar dig
Magnetterapi för multipel skleros: Vad säger bevisen?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Magnetterapi för multipel skleros: Vad säger bevisen?

Ny forskning har visat att magnetterapi för multipel skleros kan lindra symptomen. Vill du veta mer om det? Vi berättar mer om detaljerna här.



  • Sánchez, N. C. (2013). Conociendo y comprendiendo la célula cancerosa: Fisiopatología del cáncer. Revista Médica Clínica Las Condes, 24(4), 553-562.
  • Bayo, N. (2001). Reacción celular ante la radiación. Radiobiología, 1(1), 9-11.
  • Guinot, J. L. (2004). Entre el miedo y la esperanza: la experiencia de afrontar un cáncer. Anaya-Spain.
  • Nejaim, Yuri, et al. “Racionalización de la dosis de radiación.” Revista estomatologica herediana 25.3 (2015): 238-245.
  • Torrecilla, José López, and Ernesto Bataller Alonso. “Situación de la braquiterapia en España. Análisis de complejidad y tiempos de preparación y tratamiento.” Revista de Oncología 3.2 (2001): 91-99.
  • Expósito, José, et al. “Variabilidad en los tratamientos con radioterapia externa. Estudio de los hospitales públicos de Andalucía.” Var Práct Méd Sist Nac Salud 3.2 (2009): 236-240.
  • García López, Andrea. “Radioisótopos de iodo con aplicaciones biomédicas.” (2017).
  • Villarín, Alfredo J. Lucendo, Laura Polo Araujo, and Jesús Noci Belda. “Cuidados de enfermería en el paciente con cáncer de cabeza y cuello tratado con radioterapia.” Enfermería Clínica 15.3 (2005): 175-179.
  • Heredia, Gilda Lucia Garcia, et al. “Manifestaciones bucales por radioterapia en pacientes geriátricos con cáncer de cabeza y cuello.” Revista Cubana de Estomatología 54.4 (2017): 1-11.
  • Montero, A., et al. “Control de síntomas crónicos: Efectos secundarios del tratamiento con Radioterapia y Quimioterapia.” Oncología (Barcelona) 28.3 (2005): 41-50.
  • Kelsey, Thomas, Raúl de Diego Burillo, and Justo Callejo Olmos. “Radioterapia y gonadotoxicidad femenina.” Preservación de la fertilidad en la paciente oncológica (2009): 43.