Hur går det till att diagnostisera hjärtsjukdom
För att diagnostisera hjärtsjukdom ger läkare patienter information som de kommer att behöva tänka på, och denna innebär främst livsstilsförändringar. Förutom läkemedel för till exempel hjärtarytmi, är både kost och fysisk träning viktigt för att kontrollera hjärtsjukdomar.
En hjärtsjukdom är lokaliserad i hjärtat, i motsats till en hjärt- och kärlsjukdom, som också inkluderar artärer och vener. Förutom arytmi är några exempel utvidgningar av hjärtmuskeln, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. När det gäller de inre hjärtklaffarna är stenos och prolaps några exempel.
Specialister använder samma metoder för de flesta av dessa tillstånd. Diagnostisering av hjärtsjukdomar består vanligtvis av följande steg, som innebär att vissa studier av mindre eller större komplexitet utförs. Läs vidare för att lära dig mer om dessa metoder!
Vilka studier kan man använda för att diagnostisera hjärtsjukdom?
Som vi redan har nämnt finns det kompletterande metoder för diagnos av hjärtsjukdomar som läkare använder för flera sjukdomar. Med ett elektrokardiogram är det till exempel möjligt att upptäcka hjärtarytmier och hjärtinfarkter, även om störningarna är olika.
Läs också den här artikeln: Holiday heart syndrome: rubbningar på hjärtrytmen
Elektrokardiogram
Ett elektrokardiogram (EKG) är en elektronisk registrering av hjärtmuskelns aktivitet. Elektroderna som sitter utanför kroppen tar upp de variationer i elektricitet som är karakteristiska för pulsen. Detta härrör sig från det interna systemet, som består av hjärtvävnad som säger till att hjärtat att slå.
Testet kräver inte anestesi eller många preparat. Dessutom kan man utföra det inom öppenvården och patienten kan gå hem igen efter en halvtimme. Ibland ber läkare om rutinkontroller tillsammans med ett EKG för att hålla koll på förändringar som kan vara svåra att se med blotta ögat. Andra gånger håller läkarna hålla ett öga på hjärtrelaterade störningar som hjärtinfarkt eller högt blodtryck.
Elektrokardiogram-enheten skriver ut inspelningen på ett papper med en linje som anger hjärtrytmen. Tolkningen av undersökningen beror på läkarens utbildning. Man har upprättat protokoll för att läsa av och tolka dem, vilket indikerar innebörden av varje ritad linje.
Ekokardiogram för att diagnostisera hjärtsjukdom
En läkare kan även använda sig av ett ekokardiogram för att diagnostisera hjärtsjukdom. Testet består av en ultraljudsundersökning som liknar den som man använder under en graviditet, men direkt på hjärtat.
En enhet som kallas en transducor skickar ljudsignaler som ekon som studsar på hjärtmuskeln och återvänder till enheten så att specialister kan tolka dem som en bild på en skärm. Det är möjligt att se rörelsen, pulsen, formen och dynamiken i det kardiovaskulära systemet i realtid.
En variation av detta är dopplern, där det också finns färger i bilden för att skilja mellan blod i vener och artärer. Numera föredrar de flesta läkare denna typ av utrustning eftersom de får mer information från dessa undersökningar.
Arbetsprov
Det tekniska namnet på ett arbetsprov för att diagnostisera hjärtsjukdom är ett “ergometriskt prov”. Fysisk träning stimulerar hjärtat vilket gör det möjligt att undersöka vad som händer under påfrestande och stressiga omständigheter. Man kan använda elektrokardiogram och ekokardiogram samtidigt som patienten springer på löpband eller cyklar på en motionscykel.
Läkare tar hänsyn till parametrar enligt ett arbetsprov för att inte överskrida en kapacitet som kan äventyra personens liv. Gränser för hjärtfrekvensen är fastställda av specialister, liksom för lutningen och hastigheten på löpbandet om dessa kan ställas in, och varningstecken att vara på sin vakt på. Man lyssnar naturligtvis även på den information som patienten ger, om han eller hon vill stoppa undersökningen.
Det är en mycket fördelaktig kompletterande metod eftersom det simulerar verkliga situationer där patienter kan springa med motstånd såväl som gå uppför trappor. Det tillhandahåller en kontrollerad miljö där man kan undersöka hjärtat medan det efterliknar en verklig situation.
Bärbar hjärtmonitor
En bärbar hjärtmonitor är i praktiken ett långvarigt elektrokardiogram. Under en eller två dagar använder patienter en enhet som registrerar hjärtats elektriska aktivitet.
Med datorprogram räknar läkare sedan variabler som antalet arytmier, ökningar i hjärtfrekvens, takykardi och bradykardi. Fördelen är när det finns situationer som inte sker under ett EKG på läkarmottagningen, vilket till exempel kan vara när patienten sover. Dessa situationer hjälper läkaren att diagnostisera dolda hjärtsjukdomar.
Hjärtkateterisering
En hjärtkateterisering är ett kirurgiskt ingrepp eftersom det innebär att man sätter in en kateter i cirkulationssystemet. Ingången går vanligtvis genom övre eller nedre extremiteterna tills enheten når hjärtat, vilken kan göra mätningar eller injicera röntgenfärgningsmedel.
Förfarandet gör man vanligtvis med stöd av externa bilder som följer röntgenfärgen. På detta sätt är det möjligt att se hjärtkamrarna med sina specifika detaljer och därigenom upptäcka störningar och anatomiska defekter.
Det är inte alla patienter som kan genomgå en kateterisering, men de som kan det kan dra nytta av andra behandlingar på samma gång. Detta eftersom det till exempel är möjligt att göra korrigeringar eller ta bort pluggar i kransartärerna när katetern redan är insatt.
MR-skanning för att diagnostisera hjärtsjukdom
Framsteg inom avbildningsmetoder har gjort det möjligt att få specifika MR-skanningar av hjärtat. Precis som vid MR-undersökningar av resten av kroppen använder specialisten en icke-strålande kraft för att observera hjärtmuskeln. Dess indikationer kan överlappa med ett ekokardiogram.
CT-skanning av hjärtat
En CT-skanning använder röntgen som radiografi för att göra bilder av bröstet som ger mer information. Patienten lägger sig på en säng och sedan kör läkaren dem in i ett “rör” där strålningen kommer att avges.
Vi rekommenderar att du också läser den här artikeln: Förhållandet mellan takykardi och ångest
Minska risken för hjärtsjukdomar
Det är nödvändigt att prata med en läkare för att diagnostisera hjärtsjukdomar, men det är kanske ännu viktigare att undvika dem helt från början. Nuvarande metoder gör det möjligt för oss att upptäcka farliga förändringar i ett tidigt skede. De bästa sätten att förebygga är genom en lämplig kost, motion, stressreducering och rutinundersökningar.
- När det gäller kost är det bra att komma ihåg att äta mer grönsaker än kött. En kost som innehåller naturliga, ej bearbetade livsmedel och rikliga mängder omega-3 har visat sig skydda hjärt- och kärlsystemet.
- När det gäller fysisk träning är vetenskapliga studier överens om att aerob träning som varar mellan 30 och 60 minuter är tillräcklig för att minska riskerna.
- För att minska stress finns det olika tekniker som sträcker sig från djupandning till yoga samt meditation och mindfulness. Varje person kan välja det som passar dem bäst utifrån personlighet och kultur.
- Slutligen bör du gå på regelbundna kontroller med vårdpersonal minst en gång om året. För vuxna rekommenderar specialister ett årligt elektrokardiogram, men detta bör utföras oftare för diabetiker och toppidrottare, som rekommenderas att bli undersökta minst var sjätte månad.
Om dessa punkter inte hjälper dig till önskade resultat kommer du att få genomgå några av de undersökningar vi har nämnt för att kunna ställa rätt diagnos. Om du är osäker är det bästa att rådfråga en läkare, särskilt om det finns varningstecken.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Zihlmann, Martin, Dmytro Perekrestenko, and Michael Tschannen. “Convolutional recurrent neural networks for electrocardiogram classification.” 2017 Computing in Cardiology (CinC). IEEE, 2017.
- Jensen, Morten Sig Ager, et al. “Electrocardiogram interpretation in general practice.” Family practice 22.1 (2005): 109-113.
- Bagnati, Rodrigo, et al. “Registro argentino de ecocardiograma transesofágico.” (2018).
- Gaspar, António, Pedro Azevedo, and Roberto Roncon-Albuquerque Jr. “Avaliação hemodinâmica não invasiva por ecocardiograma Doppler.” Revista Brasileira de Terapia Intensiva 30.3 (2018): 385-393.
- Bermúdez, Carlos. “Valoración de la presión arterial en la ergometría.” Revista Uruguaya de Cardiología 27.3 (2012): 399-404.
- Sousa, Maria do Socorro Cirilo de, and Idico Luiz Pellegrinotti. “Validação de protocolo e instrumento banco na ergometria.” Rev. bras. ciênc. saúde 7.3 (2003): 265-282.
- de Oliveira Castro, Yana Thalita Barros, et al. “Conhecimento e significado do cateterismo cardíaco para pacientes cardiopatas.” Revista da Rede de Enfermagem do Nordeste 17.1 (2016): 29-35.
- Aísa, PJ Serrano, et al. “Cateterismo cardíaco y procedimientos intervencionistas.” Clínica e Investigación en Arteriosclerosis 14.3 (2002): 156-165.
- Gomes, Cármen Marilei, et al. “Estrés y riesgo cardiovascular: intervención multiprofesional de educación en salud.” Revista Brasileira de Enfermagem 69.2 (2016): 351-359.
- Rizo, María Antonia Parra. “Efecto y adecuación del ejercicio para la mejora cardiovascular de la población mayor de 65 años.” Revista de psicología de la salud 8.1 (2020): 600-614.
- Lladó, Guillem Pons, and Francesc Carreras. “Modalidades, indicaciones y nivel de complejidad de los estudios de resonancia magnética cardiaca: informe especial.” Revista Española de Cardiología Suplementos 6.5 (2006): 3E-6E.
- González, María Rodríguez, et al. “Efectos de la dieta mediterránea sobre los factores de riesgo cardiovascular.” Journal of Negative and No Positive Results 4.1 (2019): 25-51.