Hur gör man för att tolka ett elektrokardiogram (EKG)?
Att tolka ett elektrokardiogram är inte särskilt lätt, men det är ett vanligt förekommande test på akutmottagningar och läkarmottagningar, och att tolka det rätt är vitalt.
De elektriska signalerna från hjärtat registreras i elektrokardiogrammet. Varje hjärtslag skickar ut en elektrisk signal som spelas in, och testet låter därför experter visualisera hjärtaktiviteten och möjliga oegentligheter.
På egen hand är elektrokardiogram bara linjära representationer som visar en graf som hjärtläkaren måste tolka. För att göra det måste hon följa en serie steg som vi ska beskriva nedan.
Vad man ska tänka på för att tolka ett elektrokardiogram
1. Verifiera pålitligheten
Det första man ska göra är att verifiera att elektrokardiogrammet är korrekt. EKG:n måste ha en hastighet på 25 mm/s och en amplitud på 1 mV per 10 mm. Om man misstänker fel måste testet upprepas.
Om allt ser bra ut kan man fortsätta till nästa steg för att tolka datan och värdena.
2. Räkna ut personens hjärtfrekvens
Hjärtfrekvensen är den viktigaste datan när man diagnostiserar hälsoproblem.
Hjärtfrekvensen är den viktigaste datan man kan få från ett elektrokardiogram. Vissa EKG-maskiner räknar ut den automatiskt, men det kan även göras manuellt.
Hjärtfrekvensen är i grund och botten antalet gånger hjärtat dras samman för att pumpa blod till resten av kroppen.
Att känna till den kan hjälpa en att slå fast om det finns takykardi eller bradykardi, som är viktiga tillstånd för att identifiera möjliga anomalier och problem.
3. Utvärdering av hjärtfrekvensen
Hjärtfrekvensen är sekvensen av systole och diastole i hjärtmuskulaturen. Om organet är normalt bör det ha sammandragningar runt 70-75 gånger per minut. I ett elektrokardiogram representeras detta i QRS-komplex.
Detta är den enklaste datan att observera och den låter läkarna slå fast huruvida hjärtfrekvensen är regelbunden eller oregelbunden.
4. Etablera hjärtats elektriska axel
Man kan utvärdera sjukdomar såsom arytmi genom att observera hjärtats elektriska axel.
Detta är ett av de svåraste stegen för att tolka ett elektrokardiogram.
Hjärtats elektriska axel motsvarar riktningen som den elektriska stimulansen har när den passerar genom ventriklarna. Denna data tillhandahåller information om möjliga intraventrikulära ledningsdefekter.
5. Utvärdering av ST-segmentet
QRS-komplexet är summan av de elektriska pulserna hos alla celler i ventriklarna. Sedan representerar T-vågen ompolariseringen eller den elektriska återhämtningen hos ventriklarna.
Mellanrummet mellan QRS-komplexet och T-vågen är vad som kallas för ST-segmentet.
Ibland går ST-segmentet upp eller ned, men om dessa värden inte är avsevärda är det troligen normalt. Om värdena tvärtom överskrider minimispannet så är risken för ischemisk hjärtsjukdom avsevärd.
Du kanske är intresserad av: Vad är hjärtinfarkt – symptom och behandling
6. Att tolka vågor och intervaller i ett elektrokardiogram
Intervallerna mellan vågorna är av stor relevans i diagnosen av alla typer av kardiovaskulära sjukdomar.
Det är även viktigt att utföra en analys av alla vågor och intervaller som ännu inte utvärderats.
PR-intervallen och QT-intervallen är framförallt viktiga. När PR-intervallen är kort innebär det att det finns en accelererad atrioventrikulär ledning. När den är lång är den istället nedsaktad.
QT-intervallen representerar varaktigheten hos ventrikulär elektrisk systole. Vidare inkluderar den QRS-intervallen, ST-segmentet och T-vågen.
Den är även nära kopplad till hjärtfrekvensen, och av denna anledning minskar intervallerna när denna är snabb och vice versa.
7. Schematisk syntes
Dessa är stegen en läkare följer när denne ska tolka ett elektrokardiogram schematiskt:
- Slå fast personens hjärtfrekvens.
- Definiera axeln.
- Identifiera sinusrytmen (närvaron av W-vågor innan varje QRS-komplex).
- Undersök PR-intervallen.
- Utvärdera QR-intervallen.
- Utvärdera QSR-komplexen.
- Analysera ST-segmentet.
- Och till slut utvärdera T-vågorna.
När alla dessa steg utförts kan man identifiera de flesta hjärtproblem. Därifrån kan man slå fast vad som bör göras för att behandla problemen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hamm, C. W., & Willems, S. (2010). El electrocardiograma: su interpretación práctica; 32 cuadros. Ed. Médica Panamericana.
- Picarzo, J. P. L. (2011). Taller de lectura sistemática del electrocardiograma pediátrico o “cómo interpretar un electrocardiograma y no perecer en el intento.” Pediatria de Atencion Primaria, 13(SUPPL.20), 225–233.
- Sociedad Española de Imagen Cardíaca. Complejo QRS.
- ZÚÑIGA, A. K., GUARDIOLA, G. T., POSADA, M. R., & DEL MAR CASTRO, M. (2018). EL ELECTROCARDIOGRAMA NORMAL. In Electrocardiografía clínica. Modelo de aprendizaje. (pp. 31–47). Editorial Unimagdalena.