Vad är hjärtinfarkt - symptom och behandling

Hjärtinfarkt uppstår när hjärtmuskelcellerna dör. Detta är en mycket allvarlig medicinsk nödsituation på grund av dess höga dödlighet.

En hjärtinfarkt är ett akut nödläge på grund av den höga dödligheten. Det är dessutom en av de främsta dödsorsakerna, tillsammans med cancer.

Hjärtinfarkt är när hjärtats muskelceller dör.

Baserat på ett elektrokardiogram (EKG) kan en hjärtinfarkt vara:

• ST-höjningsinfarkt.
• Icke-ST-höjningsinfarkt.

Denna klassificering mycket användbar eftersom den bestämmer det första terapeutiska tillvägagångssätt som sjukvårdspersonalen ska ge till patienten.

Epidemiologi – hjärtinfarkt

Hjärtinfarkter orsakar cirka 13 miljoner dödsfall per år.

Generellt är det lite vanligare hos män än hos kvinnor. Det uppskattas att 1/6 män jämfört med 1/7 kvinnor i Europa kommer att dö av en hjärtinfarkt.

Riskfaktorer för hjärtinfarkt

Först och främst finns det ett antal faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt. Några av dessa är lätta att påverka, som exempelvis skadliga vanor.

De främsta riskfaktorerna för att drabbas av en hjärtinfarkt är:

• Ålder > 65 år
• Man
• Diabetes mellitus
• Arteriell hypertention
• Högt kolesterol
• Övervikt, rökning, narkotikamissbruk, stillasittande livsstil bland annat
• Förekomsten av andra hjärtsjukdomar.

Hur uppstår en hjärtattack?

Sammantaget är den vanligaste orsaken till tilltäppning av blodflödet i att kranskärlen en trombos. I de flesta fall beror det på en uppbyggnad av fett i artärerna.

• Först bryts ackumuleringen av degenerativt material (aterosklerotiskt plack) loss och transporteras genom blodet.
• Till slut når det kranskärlen, och skapar en blockering.
• Således stoppas blodflödet till hjärtat.

I sällsynta fall kan trombosen orsakas av överdriven blodkoagulering. Andra sällsynta orsaker är: aortadissektion, medfödda anomalier och trauma.

Hur kan man veta ifall en hjärtattack är på gång att inträffa?

Symptomen på en hjärtinfarkt något de flesta känner väl till. Men för att säkerställa att det rör sig om en hjärtinfarkt, måste ett antal medicinska kriterier uppfyllas.

Dessa kriterier är:

• Symptom på hjärtinfarkt
• Elektrokardiografiska bevis
• Trombos i kranskärlen
• Tecken på hjärtskador vid biokemiska tester.

Vilka är symptomen och tecknen på hjärtattack?

• Bröstsmärta. Denna smärta är plötslig och långvarig (vanligtvis mer än 30 minuter). Den känns i mitten av bröstet, som ett mycket intensivt tryck. Smärtan sträcker sig vanligtvis till vänster arm och axel och även till nacke och käke.
• Riklig svettning
• Blekhet
• Andnöd, andningssvårigheter
• En känsla av ångest
• En upplevelse av extrem tyngd

Ovanliga symptom och tecken

Hjärtattacker visar sig inte alltid sig som bröstsmärta. Detta är normalt det vanligaste symptomet, men ibland är den medicinska bilden annorlunda, särskilt hos äldre och diabetespatienter.

• Tyst hjärtinfarkt (ca 30%). Detta tillstånd visas genom oförklarlig extrem svaghet, svettningar, illamående och kräkningar, blekhet, andfåddhet… men ingen smärta.
• Infarkt med smärta, men med atypiska egenskaper. Vissa patienter känner smärta i buken, nacken och käken… Faktum är att även om det är relativt sällsynt, kan en patient med akut buksmärta kunna få göra ett elektrokardiogram.

Vad ser man i ett EKG hos en person med hjärtinfarkt?

Elektrografiska förändringar beror på det ögonblick då EKG utförs. Med andra ord förändras elektrokardiogrammet alltmedan hjärtinfarkten utvecklas.

Men de mest karakteristiska elementen är:

• T-vågen förändras, och blir mycket spetsig och hög. Detta indikerar subendokardiell ischemi.
• Vid en ST-höjningsinfarkt stiger denna mer än 1 mm. Vid en icke-ST-höjningsinfarkt uppträder de övriga sjukdomssymptomen.
• Slutligen kan också Q-vågor hittas, vilket indikerar nekros.

Det är dock möjligt att en patient med hjärtinfarkt uppvisar ett vanligt EKG. Detta bör aldrig vara en anledning att utesluta en eventuell hjärtinfarkt.

Vilka är de biokemiska markörerna?

Biokemiska markörer är molekyler som kan detekteras i blodet. Koncentrationen av dem ökar eller minskar gradvis i vissa situationer. Därefter används detta för diagnostiska ändamål.

I fallet med hjärtinfarkt är markörerna som används proteiner som muskelcellerna släpper ut när de dör. Dessa proteiner är:

• Myoglobin.
• CPK-MB.
• Troponiner.

Troponiner är de enda som uteslutande släpps ut i hjärtcellerna. Dessutom frigörs de två andra proteinerna både av hjärtceller samt av cellerna i andra muskler. Det är anledningen till att troponiner är de mest specifika markörerna vid diagnos av hjärtinfarkt.

Hur diagnostiseras det?

En hjärtinfarkt diagnostiseras baserat på en mycket detaljerad sjukdomshistoria och en fullständig fysisk undersökning.

Tillsammans med sjukdomshistorian är detta det mest värdefulla verktyget. För en patient som kan vara drabbad av en hjärtinfarkt, ska ett EKG utföras omedelbart.

Läkare kan dessutom använda både invasiva och icke-invasiva biokemiska analyser.

Ett ultraljus på hjärtat är den mest värdefulla tekniken eftersom den är noninvasiv och även relativt snabb. Men rörande invasiva tester är kranskärlsröntgen den teknik som ger bäst resultat.

Behandling av hjärtinfarkt

Målen för behandling är minskning av infarktstorlek och tidig diagnos och behandling av möjliga komplikationer.

Behandlingen av hjärtinfarkt bör sättas in omedelbart. Sammantaget dör 30% av patienterna inom den första timmen, och den vanligaste orsaken är ventrikelflimmer.

Omedelbar vård

• Först och främst övervakning av vitala tecken: hjärtfrekvens, andningsfrekvens, syremättnad och blodtryck.
• Vila och vätska
• Syre som ges genom näsan om mättnaden ligger under 95%
• Smärta och ångesthantering med opiater och anxiolytika. Ångest och smärta ökar arbetsbelastningen på hjärtat, vilket i slutändan kan leda till en ökning av infarktstorleken.
• Antikoagulantia: acetylsalicylsyra (250 mg) med P2Y12-receptorhämmare.
• Betablockerare för att stabilisera blodtrycket
• Atropin för att stabilisera hjärtfrekvensen.

Reperfusionsterapi

Sammantaget baseras denna typ av terapi på rekanalisering av den blockerade artären. Patienten har mest nytta av denna behandling under de första 12 timmarna.

Det finns två sätt att göra det på:

• Administrering av fibrinolytiska läkemedel. De indikeras när en angioplastik inte är möjlig inom de första 2 timmarna efter diagnosen. Efter administrering av läkemedlen måste patienten tas till en kvalificerad avdelning för att få en angioplastik.
• Akut angioplastik. Detta är ett alternativ ifall den kan utföras inom de första två timmarna av diagnosen.