Vad är ortognatisk kirurgi för tandreglering?

Ortognatisk kirurgi är en lösning för dem som har missbildningar eller anomalier i underkäken, överkäken eller båda. Det är ett säkert ingrepp med en krävande postoperativ period.

Ortognatisk kirurgi är ett ingrepp på tänderna som man utför för att korrigera dentofaciala disharmonier eller missbildningar. Även om de ofta inte går att se med blotta ögat, kan dessa anomalier förändra en persons ansiktsstruktur.

Enligt uppskattningar har cirka 5 % av världens befolkning någon typ av tandavvikelse i överkäken eller underkäken. Detta påverkar inte bara estetiken, utan kan också ha en inverkan på hur de tuggar, sväljer, andas och talar.

Vad är ortognatisk kirurgi?

Ortognatisk kirurgi är ett kirurgiskt ingrepp som läkare utför för att korrigera positionen för överkäken och underkäken. När denna är onormal kan det orsaka funktionella problem som malocklusion, sömnapné, matsmältningsproblem och talsvårigheter.

Denna typ av operation gör det möjligt att åtgärda skelett- och ansiktsavvikelser (i benen i ansiktet) samt korrigera asymmetrier. Det gör det också möjligt att reparera ansiktsskador och medfödda defekter i detta område.

Ingreppet utförs av en käkkirurg. Det innebär en lång förberedande process på 12 till 18 månader för att rätta till tänderna med hjälp av en tandställning. Under denna period måste en tandläkare utföra flera röntgen- och 3D-avbildningstester för att identifiera förändringar i den maxillofaciala strukturen.

Denna typ av operation innebär att patienten blir sövd och kräver en sjukhusvistelse på två till fyra dagar. Under ingreppet skär kirurgen av benen och fixerar dem sedan i ett nytt läge med hjälp av plattor, gummiband, skruvar och liknande instrument.

Typer av ortognatisk kirurgi

Det finns tre typer av ortognatisk kirurgi: Maxillär, mandibulär och maxillomandibulär. Låt oss titta närmare på vad var och en av dem består av.

Maxillär ortognatisk kirurgi: Operation av överkäken

Ortognatisk käkoperation innebär att man placerar överkäken i rätt position. Målet är att återställa harmonin i ansiktet och framför allt funktionaliteten hos detta ben, som är nyckeln till tuggning, andning och tal.

Operationen inkluderar ett snitt i käkbenet, en procedur som kallas Le Fort I Osteotomi. Den tillåter förlängning, förkortning, indragning, frammatning eller rotation av överkäken. När detta ben väl är i rätt position fixerar kirurgen det på plats med titanplattor. En ortognatisk operation av överkäken tar cirka 40 minuter.

Ortognatisk mandibulär kirurgi: En operation av underkäken

Denna operation innebär att föra fram eller dra tillbaka käken. Men eftersom det i det senare fallet finns risk för att luftvägarna blir smalare, utför man detta ingrepp mycket sällan. Att flytta underkäken framåt medför å andra sidan inga större risker.

Vanligtvis sker ortognatisk underkäkskirurgi när en person har en liten och indragen underkäke i förhållande till överkäken. Detta tillstånd är känt som retrognati eller klass II och bidrar ofta till sömnapné.

Under operationen skär kirurgen av de båda sidorna av underkäkbenet. Denna procedur kallas en bilateral sagittal osteotomi. Hon eller han flyttar sedan fram benet och fixerar det i dess nya position med hjälp av titanplattor. Operationen tar cirka 30 minuter.

Maxillomandibulär ortognatisk kirurgi

Maxillomandibulär ortognatisk kirurgi är den vanligaste typen av ortognatisk kirurgi. Det innebär ompositionering av både överkäken och underkäken. Målet är att uppnå en korrekt ocklusion och även att ge större ansiktsharmoni.

Läkare rekommenderar detta ingrepp för att behandla missbildningar som bland annat klass II, klass III, öppet bett och ansiktsasymmetri. Under proceduren kombinerar man åtgärderna från maxillär och mandibulär ortognatisk kirurgi. Operationen varar mellan 90 och 120 minuter.

Möjliga komplikationer

Ortognatisk kirurgi är ett säkert ingrepp som endast sällan ger upphov till komplikationer. Även om den postoperativ period kan vara krävande, tar sig de flesta igenom allt framgångsrikt.

De huvudsakliga komplikationerna är följande:

• Blodförlust. Cirka 30 % av patienterna behöver en blodtransfusion under ortognatisk kirurgi.
• Infektion. Infektioner är mycket sällsynta. För att förhindra dem får patienten intravenös och oral antibiotika under återhämtningen.
• Nervskador. Det finns risk för skada på en ansiktsnerv under ortognatisk operation.
• Mandibulärt återfall. Uppstår när käken återgår till den position den var i före operationen. Detta är mycket sällsynt.
• Mandibulär fraktur. Detta inträffar bara i 2 % av fallen.

Vad innebär återhämtningsprocessen?

Den postoperativa perioden efter denna typ av operation är lång och krävande. Den kan sträcka sig upp till nio månader, under vilka patienten måste göra anpassningar i sin kost, undvika alkoholkonsumtion och upprätthålla strikt munhygien, vanligtvis med klorhexidin-munsköljning tre gånger om dagen.

Efter operationen rekommenderar experter vanligtvis en viloperiod på två till tre veckor. Eftersom patienten som regel har en svullnad i ansiktet, brukar läkare vanligtvis rekommendera användning av ett hakskydd, antiinflammatoriska läkemedel och applicering av kalla kompresser på området.

Det är bäst att påbörja sjukgymnastik omedelbart för att återställa normala rörelser. Vanligtvis, i början, är sondmatning med spruta nödvändig. Sedan kan patienten gå över till mosad mat, shakes och släta soppor.

Ortognatisk kirurgi, ett sätt att förbättra självkänslan

Vanligast är att tandreglering krävs före och efter en ortognatisk operation. Detta gör att benstabilitet kan uppnås, såväl som en stabil ocklusion. Därför måste kirurgen och tandregleringsspecialisten arbeta som ett team.

Denna typ av operation gör det möjligt att korrigera funktionella problem orsakade av felplacering av överkäken, underkäken eller båda. Det förbättrar också ansiktets utseende. Detta är något som inte bör undervärderas, eftersom det i många fall påverkar en persons självkänsla.