Symptom och behandling vid inklämda visdomständer

Inklämda visdomständer kan ge upphov till flertalet munproblem. Dagens artikel beskriver orsakerna till åkomman samt berättar vilka symtom och behandlingar som finns vid inklämda visdomständer.

De tre kindtänderna, “visdomständer” i vardagligt tal, är de som växer ut sist längst bak i munnen. Men vad händer när en tandläkare bedömer att det rör sig om inklämda visdomständer?

Generellt sett växer visdomständer fram i den bakre delen av munnen vid slutet av ungdomsåren och under tidig vuxen ålder – alltså mellan 17 och 25 års ålder. Men det finns tillfällen då visdomstanden inte kommer igenom tandköttet och således inte kommer ut alls. Då den är helt eller delvis fast under tandköttet blir den därmed en inklämd visdomstand.

Dagens artikel beskriver hur det kommer sig att man kan få det här besväret samt också vilka symptom och komplikationer som finns i samband med detta. Artikeln tar också upp hur tandläkare behandlar problemet.

Kännetecken för inklämda visdomständer

Som vi nämner ovan är visdomständerna de sista som bryter ut längst bak i munvalvet. Totalt finns det fyra kindtänder: två övre och två nedre på vardera sida.

Ofta är det dock så att det inte finns något utrymme för att visdomständerna ska kunna växa fram. Således fastnar de och blir på så sätt inklämda visdomständer.

Vidare finns det i vissa fall inga tydliga tecken på att visdomständerna alls ska komma ut. I andra fall är det bara delar av tanden som kommer ut så att en del av kronan blir kvar under tandköttet medan en del av den är synlig i munhålan.

Symptom vid inklämda visdomständer

Vissa av symptomen varken syns eller känns och man blir som patient bara medveten om dem efter ett tandläkarbesök. I vissa fall kan man dock få följande symptom:

•  Man kan få ont i området där visdomstanden är fast, eller upplever obehag i öron och käke.
•  En svullnad i käken, att området där den inklämda visdomstanden finns blir förstorat – detta är vanligt vid en infektion.
• Mat fastnar mellan tanden och tandköttsvävnaden som täcker den när kindtänderna är delvis påverkade (när en del av tanden kommit ut medan resten är kvar under tandköttet). Således blir det svårt med att upprätthålla god munhygien eftersom att bakterier och mat samlas under tandköttet. Det ger ofta upphov till inflammation, smärta och dålig andedräkt.
•  Tandköttet blir svullet, rött och blöder.
•  Man får dålig andedräkt och försämrad smak.
• Slutligen får man också svårigheter att gapa.

Om man har några av ovanstående symptom bör man uppsöka tandläkare eftersom det kan bero på inklämda visdomständer.

Varför man kan få inklämda visdomständer

Huvudorsaken för inklämda visdomständer är brist på utrymme för att de ska kunna komma fram normalt. På så sätt stannar kindtanden i skelettet under köttytan eftersom det inte finns plats för att den ska kunna växa ut. Denna så kallade retention kan vara total eller partiell.

En annan orsak till detta tillstånd kan vara en felaktig inriktning av tanden inuti skelettet, vilket förhindrar att tanden kommer upp. Detta beror på att visdomstanden kommer att stöta på andra anatomiska strukturer som inte tillåter att den bryter ut i munnen genom att växa i fel vinkel.

Till exempel, om visdomstanden sitter horisontellt eller snett, kommer tillväxten att gå in i den närliggande tanden. Visdomständer kan vara inåtriktade eller riktade mot kinderna eller helt upp och ner. Dessa problem gör det omöjligt för tänderna att komma upp ordentligt och ger därmed upphov till retention.

Det finns vissa faktorer som ökar risken för inklämda visdomständer. Att vara mellan 17-25 år och ha en liten eller lägre käke är exempel på en bidragande faktor.

Att få inklämda visdomständer

Man får veta att man har inklämda kindtänder genom tandläkarundersökning och eventuell röntgen. Tandläkaren tar också hänsyn till personens symptom och andra tecken man observerar vid undersökning av munhålan. Genom munröntgen kan man bekräfta att det finns en tand som inte växer ut. Dessutom visar röntgen också om det finns skador och sår i tanden och omgivande vävnad.

Behandling

Vilken typ av behandling man får beror mycket om det förekommer symptom eller inte samt om och hur dessa påverkar personens livskvalitet.

Asymtomatiska tänder

Det är inte alltid som denna åkomma orsakar obehag. Som drabbad är det ändå möjligt att välja mellan två olika behandlingsalternativ:

• Förväntad hantering. Tandläkare med ett konservativt tillvägagångssätt rekommenderar att man har de påverkade tänderna under uppsikt och låter dem bli att dra ut dem. Enligt detta resonemang bör en tand som inte orsakar problem inte kräva ingrepp. Möjlighet att extrahera finns ändå alltid om det skulle uppstå problem senare.
•  Att dra ut tänder i förebyggande syfte. Vissa tandläkare rekommenderar att tänder som inte kommer fram dras ut. Man gör detta för att undvika eventuella komplikationer som kan tillkomma.

Dock finns det inte tillräckligt med forskning för att stötta någon av positionerna.

Smärta i tänderna

Tandläkaren drar ut den inklämda kindtanden vid besvärande symptom. Denna typ av operation är ett polikliniskt ingrepp som utförs på tandläkarmottagningen och varar mellan 30 och 60 minuter.

Under ingreppet, efter att patienten fått bedövning, skär kirurgen i tandköttet och tar bort benet som täcker kindtanden. Därefter tar man bort tanden – hel, om möjligt, eller i fragment, beroende på de behov som finns. Kirurgen syr sedan ihop såret och täcker det med gasväv.

Ortodontisten kommer att vidta alla nödvändiga postoperativa åtgärder för att påskynda läkning: vila, kalla kompresser, antiinflammatoriska läkemedel eller antibiotika och rekommendera en lättuggad diet för korrekt återhämtning samt för att förebygga komplikationer.

Patienten gör sedan ett återbesök hos tandläkaren efter en vecka för att ta bort stygnen och göra en uppföljning av såret. Det är normalt att man blöder lite, har ont, får blåmärken och svullnar i det berörda området samt att man kan ha svårt att gapa efter att ha dragit ut visdomständerna.

I övrigt finns det mindre vanligt förekommande komplikationer som alveolit, infektioner och skador på närliggande tänder och nerver samt bihålor och käke.Samtliga kräver dock omedelbara åtgärder.

Man bör alltså uppsöka läkar- och eller tandvård snarast möjligt vid svår smärta som inte går över, om man har en bedövande och förlamande känsla i tungan eller vid andningssvårigheter.

Komplikationer vid inklämda visdomständer

Inklämda visdomständer försvårar god munhygien då matrester fastnar mellan tänderna och bildar bakterier. Generellt sett kan visdomständerna ge upphov till följande besvär:

•  Svårigheter att hålla rent i bakre delen av munnen. Det gör i sin tur att matrester och bakterier samlas där. Det här är en faktor som möjliggör kariesbildning i tänderna.
•  Bakterier som samlas mellan tanden och tandköttet kan leda till infektioner och varbildning.
• Trycket från den påverkade tanden kan också leda till trängsel och överläggning av de andra tänderna. Således kommer ortodontisk behandling, utöver extraktion av visdomständer, att vara nödvändig för att lösa problemet.
• Skador på andra delar av tänderna kan uppstå när den påverkade visdomstanden genererar ett tryck mot den andra kindtanden. Detta beror på att det kan påverka vävnaderna och orsaka inflammation, resorption att tanden blir lös. Det leder också till infektion i området och kan äventyra närliggande tänder.
• Kindtänderna som fortfarande är kvar i munnen skyddas av en vävnad och resistensen i denna struktur kan leda till vätskeansamling och bilda en cysta som i sin tur kan skada maxillarbenet, tänderna och nerverna. Dessutom kan det utvecklas till en tumör. Således är det nödvändigt att dra ut tanden och dessutom att ta bort en del av benet.
• På grund av svårigheterna med ordentlig tandborstning gör ansamlingen av plack att det blir inflammation i tandköttsvävnaden.

Gå till tandläkaren – det är viktigt

Det går inte att förhindra att en visdomständerna blir inklämda om detta är hur de växer i käken. Men att göra tandläkarbesök en gång i halvåret gör att man kan se och hålla uppsikt över kindtänderna. Generellt sett gör regelbundna tandläkarbesök att man kan hålla uppsikt över och förebygga eventuella mun- och tandproblem.

Inklämda kindtänder kan påverka livskvaliteten men det kan även gå obemärkt förbi. I vissa fall krävs det ingen behandling medan andra kräver operation för antingen lösa eller förhindra problemen dessa tänder orsakar.

Rekommendationen är att vidta åtgärder snarast möjligt om man behöver dra ut inklämda visdomständer. Kirurgi är vanligtvis mindre svårt för unga patienter eftersom rötterna ännu inte är fullt utvecklade. De långa, böjda rötterna och det kompakta styva benet kan dock komplicera tandutdragning hos vuxna.