Tandreglering hos barn: Allt du behöver veta
Under barndomen uppkommer ofta förändringar i benutvecklingen och i tandställningen som kan leda till bettproblem. Tandreglering hos barn bygger på behandlingar som gör det möjligt att korrigera sådana störningar i tidig ålder.
Behandlingarna går ut på att styra bentillväxten, rätta till käkarnas och tändernas ställning och anpassa tänderna till tandbågen. När tänderna i över- och underkäken står i rätt förhållande till varandra kan barnet använda munnens funktioner på normalt sätt.
Genom att ingripa i ung ålder har man möjlighet att åtgärda problemen i ett tidigt skede och förhindra dem från att fortskrida och förvärras. Tidiga ingrepp är inte bara mer effektiva utan de är även mer bekväma och kortvariga, och dessutom billigare!
Läs vidare och lär dig mer om tandreglering hos barn!
När är det nödvändigt med tandreglering hos barn?
Det finns många skäl till varför tandläkarbesök kan vara nödvändigt för barn. Fördelen vid den här åldern är att skelettet fortfarande håller på att utvecklas och tänderna anpassar sig.
Tack vare detta kan ortodontisk utrustning användas för att korrigera olika typer av bettfel, varibland:
- Ogival eller smal gom: Gommen är smal och spetsbågeformad.
- Klass II eller retrognati: Överkäken är mycket framskjuten i förhållande till underkäken.
- Klass III eller prognati: Käken är onormalt framskjuten.
- Öppet bett: Tänderna i över- och underkäken kommer inte i kontakt med varandra när barnet stänger munnen.
- Korsbett: Tänderna i underkäken befinner sig utanför tänderna i överkäken när barnet biter ihop.
- Felställda tänder: Tänderna är placerade utanför tandbågen, är trångställda eller sneda.
En tandläkare ställer en diagnos på bettfel efter att ha gjort en munundersökning med kompletterande tester. Emellertid finns det en del symtom som föräldrar kan observera, vilka kan tyda på att deras barn kan behöva tandreglering:
- För tidig förlust av mjölktänder.
- Dysfunktionella vanor: tumsugning, nagelbitning, användning av napp eller nappflaska efter två års ålder, munandning, otypiska sväljningar.
- Svårigheter med att uttala vissa fonem.
- Trångställda, glesa eller sneda tänder eller ett oharmoniskt ansikte.
- Smärtor, ljud eller problem med att bita eller äta.
Det är viktigt att vara observant på tandframbrottsprocessen och barnets sätt att tugga, svälja och tala, för att kunna upptäcka situationer som påkallar uppmärksamhet. Därigenom kan du varsko din tandläkare så snart som möjligt, så att denne kan komma till rätta med eventuella problem.
När bör man ta ett barn till tandläkaren för första gången?
Det första besöket hos en barntandläkare bör äga rum innan barnet fyllt ett år. Tidiga och regelbundna besök, var sjätte månad, gör att tandläkaren kan upptäcka problem på ett tidigt stadium.
Förutom att undersöka barnets mun och följa skelettets och tändernas tillväxt råder tandläkaren föräldrarna om hur munhålan bör skötas. Om tandläkaren uppdagar någon sjukdom eller störning kan denne sätta in lämplig behandling. Och skulle det röra sig om något bettfel som inte går att åtgärda remitteras barnet till en specialist.
När de permanenta tänderna börjar komma, mellan 6 och 7 års ålder, gör du klokt i att uppsöka en ortodontist som kan analysera ditt barns bett. Denne specialist kommer att noggrant undersöka barnets tänder, mun och bett.
Dessutom kan man behöva ta några röntgenbilder och fotografier eller göra avtryck av munnen för att skapa modeller och studera fallet närmare. Ortodontisten kan också ställa frågor om hur barnet äter och talar, om barnets vanor och om eventuella bettproblem.
Bara för att du låter ditt barn genomgå en tidig undersökning betyder inte det att en tandreglering genast måste företas. Men en tidig diagnos gör att specialisten kan välja det bästa alternativet och den idealiska tidpunkten för behandlingen.
Genom att använda tandreglering hos barn får man bättre möjlighet än hos vuxna att justera tändernas läge och forma de växande benen. Vidare hindrar man problemet från att utveckla sig och komplicera situationen.
Olika alternativ vid tandreglering hos barn
Ortodontisk behandling korrigerar bettfel och tandställningsproblem med hjälp av kontinuerligt tryck på vissa områden av ben eller tänder. Detta får benvävnaden att växa i en bestämd riktning och tänderna att förflyttas i rätt läge.
Det finns olika ortodontiska behandlingsalternativ för barn. Valet av apparat beror på behoven i de enskilda fallen och patienternas ålder.
Funktionella apparater
Den här typen av ortodontisk utrustning är användbar vid tillfällig eller blandad tanduppsättning, vilket innebär att det finns såväl mjölktänder som permanenta tänder i munnen. Dessa apparater är urtagbara och syftar till att påverka placeringen av de muskler som ansvarar för käkarnas rörelser.
På så sätt styrs muskelkrafternas riktning och intensitet, vilket efter hand även leder till strukturella förändringar i munnen. För det är musklerna som förflyttar tänderna och till och med ändrar på skelettet som ger stötta åt tänderna.
Interceptiv tandreglering hos barn
Detta är behandlingar med urtagbara apparater som ortodontister använder under barndomen, då skelettet fortfarande håller på att utvecklas. Den här formen av tandreglering hos barn hejdar onormal bentillväxt och gör att barnets ansikts- och käkstruktur utvecklas på rätt sätt.
Vid den här behandlingen använder man urtagbara apparater som patienten själv kan sätta in och ta ut för att kunna äta och rengöra sina tänder. Resultaten blir emellertid bättre ju mer man använder apparaten.
I regel består apparaterna av akrylplattor med andra delar, som till exempel bågar, fjädrar eller skruvar. På så sätt utövar apparaten aktiv mekanisk kraft på de strukturer som behöver ändras, antingen genom att styra bentillväxten och få benet att expandera eller genom att åstadkomma specifika tandförskjutningar.
Till denna kategori hör även masker för yttre bruk som är användbara vid behandlingen av exempelvis klass III bettfel. Barnen använder dem under natten, medan de sover.
Fasta apparater för tandreglering hos barn
Fast tandreglering hos barn består av fästen som placeras på tandytorna och som binds ihop med en metallbåge. Som namnet antyder är tandställningen fäst vid tänderna och patienten kan inte ta bort den.
Detta ortodontiska system för barn gör det möjligt att förflytta varje tand individuellt, i den riktning man önskar. Det monteras i munnen under tonåren, då alla mjölktänder har ersatts men bentillväxten fortgår.
Ibland kan det vara nödvändigt att komplettera behandlingen med tandutdragning, i synnerhet om det inte finns tillräckligt med utrymme för att omordna tänderna. Detta tillvägagångssätt är effektivt när det finns mellanrum mellan tänderna, när tänderna sitter för tätt, är snedvridna eller illa placerade.
Vanligen associerar vi fasta tandställningar med den klassiska användningen av fästen och metalltrådar. Men i själva verket finns det många olika varianter för att göra det bekvämt för patienterna att bära dem. Det finns mer estetiska alternativ med fästen gjorda av keramik eller safirglas och även sådana som placeras på insidan av tänderna och är osynliga.
Fästbanden är tillgängliga i olika färger, så att barnen kan byta ut och variera dem efter eget tycke.
Osynlig tandställning av typen Invisalign
Vid den här formen av tandreglering för barn använder man genomskinliga skenor som patienten själv kan sätta in och ta ut. Apparaten har liknande verkan som traditionella tandställningar, men kan vara behagligare och lättare att använda.
Tandläkaren bereder en rad speciella, genomskinliga plastskenor för munnen. Skenorna byts ut med jämna mellanrum, så att de anbringar tillräckligt med tryck för att förflytta tänderna.
Patienterna måste ta bort skenorna för att rengöra dem och vid måltider och tandborstning. Emellertid bör de bära dem under större delen av dagen, minst 22 timmar per dygn, för att behandlingen ska vara effektiv.
Skötsel och råd avseende tandställningar
Tandreglering hos barn förutsätter att man är uppmärksam på en rad olika detaljer som är viktiga för att behandlingen ska lyckas och för att uppnå god munhygien i övrigt. Nedan följer några av de åtgärder som föräldrar bör beakta när deras barn har tandställning.
Tandhygien
Man måste vara särskilt noga med munhygienen. Dessa apparater främjar ansamlingen av bakterier, i form av plack, vilket ökar risken för karies och gingivit.
Man bör borsta tänderna varje dag, och borsta efter varje måltid och se till att man rengör alla tandytor. Tandborstningen bör göras med en mjuk tandborste och fluortandkräm. Dessutom bör barnet använda tandtråd en gång om dagen och munvatten om tandläkaren rekommenderar dessa.
Patienter som använder urtagbara apparater bör ta ur dem för att rengöra dem och borsta tänderna som vanligt. De genomskinliga skenorna bör rengöras en gång i veckan med brustabletter som avlägsnar orenheter.
Det är svårare för barn som bär tandställningar att borsta tänderna. Men det är viktigt att de tar tiden att göra det på rätt sätt. Särskilda ortodontiska borstar, som t.ex. mellanrumsborstar och eltandborstar, kan vara till stor hjälp för att komma åt alla områden. Munduschar kan också vara mycket värdefulla.
Se upp med kosthållningen
Om man använder urtagbara tandställningar tar man bort dessa vid måltider och patienten äter som normalt. Men för barn som bär tandställningar måste man vara särskilt aktsam med vissa livsmedel.
Man bör undvika matvaror som är hårda eller klibbiga, eftersom dessa kan göra att apparaten förstörs eller lossnar. Hårt godis, nötter, kola, hela äpplen och mycket segtuggad mat är några exempel.
Hantering av obehag
När man påbörjar behandlingen av tandreglering hos barn kan obehag uppstå. Det är inte bara det att barnet måste vänja sig vid att ha ett främmande föremål i munnen, utan dessutom kan de krafter som apparaten utövar leda till smärtor.
Dessa upplevelser är oftast övergående och barnet vänjer sig vid apparaten. Tandläkaren kan i vilket fall som helst ordinera medicinering för dessa kritiska stunder.
Det är viktigt att använda fluortandkräm för att undvika tandkänslighet som ibland uppkommer. Det är också vanligt att munslemhinnan skadas av friktioner eller trauman som apparaten orsakar. Dessa brukar försvinna på egen hand, men man kan förebygga dem genom att placera ett ortodontiskt vax på ömma ställen.
Gå på regelbundna kontrollundersökningar
Det är mycket viktigt att gå på de schemalagda undersökningarna hos tandläkaren och att följa de instruktioner man får. Tandläkaren kommer att övervaka behandlingen och justera den efter behov. Det är av avgörande betydelse att man uppsöker sin specialist om man råkar ut för en olycka, om apparaten går sönder eller om man har några andra problem.
Urtagbara apparater och elastiska band ska bäras den tid som rekommenderas och man ska vara försiktig så att man inte förlorar dem. Man måste följa rekommendationerna för hur länge speciella apparater ska sitta i munnen för att hålla tänderna på plats. Därigenom förhindrar man att tänderna återgår till sina ursprungliga positioner.
Detta kanske intresserar dig: Naturliga sätt att behandla gingivit
Hur länge behöver man dem?
Varaktigheten av barnets ortodontiska behandling kommer an på problemet som ska åtgärdas och apparaten som används. I regel sträcker sig behandlingen över 18 till 36 månader, men patientens samarbetsvilja är också en faktor.
Under behandlingens gång bör barnet besöka ortodontisten med jämna mellanrum, en gång per månad. Vid dessa kontrollundersökningar kan justeringar göras och framstegen bedöms.
Tandreglering hos barn kan förebygga framtida komplikationer
Ortodontisk behandling av barn hjälper med att lösa de problem som ligger för handen. Behandlingsalternativen gör att barnen kan bita, äta och tala normalt och även deras leenden påverkas positivt.
Men det är viktigt att tänka på att tidiga interventioner många gånger också bidrar till att förhindra problem i framtiden. Förklaringen är att dessa behandlingar är mer kortvariga, bekväma, effektiva och ekonomiska hos barn än hos vuxna. Genom att åtgärda bettfel hos sitt barn bidrar man till att barnet får god munhälsa som vuxen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Castillo Merchán, Fernando Marcelo. Succión digital y maloclusión dentaria. BS thesis. Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología, 2020.
- Beatriz, Carmen, et al. “HÁBITOS DE INTERPOSICIÓN. FACTORES DE RIESGO ASOCIADOS A LA MORDIDA ABIERTA.” Estomatologia2020. 2020.
- Carrasco-Sierra, Miguel, Alba M. Mendoza-Castro, and Freya M. Andrade-Vera. “Implementación de la ortodoncia interceptiva.” Dominio de las Ciencias 4.1 (2018): 332-340.
- Astegiano, Carolina, et al. “Ortopedia funcional: Alternativa de tratamiento para la mordida abierta anterior.” IV Jornadas de Actualización en Prácticas Odontológicas Integradas PPS-SEPOI (La Plata, 7 de julio de 2020). 2020.
- Botero Mariaca, Paola María, et al. “Manual de ortodoncia interceptiva: teoría y práctica.” (2020).
- Mella, Dayanne, et al. “Ortodoncia Preventiva e Interceptiva: Manejo de Mordida Abierta Anterior y Pérdida Dental Prematura. Reporte de enfoque de tratamiento.” Applied Sciences in Dentistry 1 (2021).
- PEOPLE, ORTHODONTICS IN YOUNG. “REVISIÓN SISTEMÁTICA SOBRE LOS TIPOS DE TRATAMIENTOS RELACIONADOS CON LA ORTODONCIA INTERCEPTIVA EN JÓVENES Y NIÑOS.”
- Parra-Iraola, Sandra Susana, and Andrea Gissela Zambrano-Mendoza. “Hábitos deformantes orales en preescolares y escolares: Revisión sistemática.” International journal of odontostomatology 12.2 (2018): 188-193.
- Arévalo Rojas, Margarita, and Francesc Steve Michael Huamán Panduro. “Lesiones frecuentes de tejidos blandos por uso de brackets en alumnos de la escuela de Estomatología de la UCP, Iquitos–2018.” (2018).
- Yenchong, Jaime Javier Mendoza, et al. “Avances de la odontopediatria y su relación con la ortodoncia presente y futura.” Polo del Conocimiento: Revista científico-profesional 5.5 (2020): 79-94.
- Cedeño Mejía, Arianna Tamara. Instructivo para mejorar el control de higiene oral en pacientes con ortodoncia de la Facultad de Odontología de la UDLA. BS thesis. Quito: Universidad de las Américas, 2018, 2018.