Tjock saliv: allt du behöver veta

Tjock saliv kan förekomma på grund av en sjukdom. Förekomsten kan också bero på hormonella förändringar, eller vara en effekt av att man använder vissa mediciner.
Tjock saliv: allt du behöver veta

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Saliv är viktigt för att munhålan ska fungera ordentligt, eftersom det håller alla vävnader fuktiga och hjälper till att rengöra munnen. Om du märker att du har tjock saliv beror detta antagligen på en obalans.

Först och främst är det viktigt att veta att spottkörtlarna producerar saliv. När dessa körtlar förändras kan detta skapa olika morfologiska förändringar i saliven – detta kan bland annat bero på kemoterapi och strålning. Detta kan göra saliven klibbig och seg, och därför tjockare.

Bortsett från de vanliga besvären kan detta också leda till problem med att tala, svälja och till och med andas. Hur kan man då lösa det här problemet?

Orsakerna till tjock saliv

Tjock saliv kan bero på olika tillstånd, till exempel:

Tjock saliv kan också bero på torr mun eller irritation på grund av hormonella förändringar, speciellt hos kvinnor över 40 år. Bara åldrande kan i sig också vara en orsak.

En annan mycket vanlig orsak till tjock saliv är biverkningar från kemoterapi, antihistaminer, antidepressiva medel, diuretika och smärtstillande medel.

Kvinna med ett tjockt saliv sträcker ut tungan.
Olika sjukdomar kan orsaka tjock saliv. Det kan också förekomma på grund av okontrollerade hormoner, mediciner och åldrande.

Vilka problem kan det orsaka?

När saliven är för tjock påverkar det hur man sväljer. Eftersom munhålan inte är så pass återfuktad som den ska vara, så suger man in maten istället för att svälja den. Över tid så kan det leda till respiratorisk inandning.

Den torra och klibbiga känslan i munnen leder också till dålig andedräkt och svårigheter att svälja, tugga och också prata. Dessutom kan man få fler hål i tänderna och även tandköttssjukdomar. Också tungan kan bli mycket torr. Detta förändrar inte bara känslan av smak, utan kan också skapa sprickor. Munsår och torra läppar är också mycket vanligt.

Diagnos

Det finns ett sätt att utvärdera salivflödet, kallat sialometri. Specifikt så mäter det mängden saliv. Läkare kan också göra en biopsi av spottkörtlarna för att analysera saliven och utreda om det finns några patologiska problem.

Behandlingar mot tjock saliv

Det finns ingen behandling för skadade spottkörtlar. Det finns dock några tips på hur kan man tunna ut tjock saliv:

  • Öka den mängd vatten du dricker
  • Fukta dina måltider med såser, buljonger osv.
  • Använd en luftfuktare
  • Sov med huvudet i en upphöjd position
  • Gurgla
  • Borsta tänderna ofta
  • Tugga tuggummi
  • Begränsa din användning av alkohol och tobak
  • Minska ditt intag av kryddig mat

Att ta hand om tänderna

Det är också viktigt att hålla i åtanke eventuella tidigare sjukdomar och läkemedel, tillsammans med de psykologiska faktorer som kan finnas. I vissa fall kan en läkare rekommendera medel för stimulering av salivproduktion eller saliversättning som Xylitol och aloe vera.

Kvinna borstar tänderna.
Bra munhygien är ett måste för att mildra effekterna av tjock saliv. Dessutom hjälper det dig att minska dålig andedräkt, vilket är en vanlig effekt av detta problem.

Xylitol återmineraliserar, förhindrar tandröta och är också ett smörjmedel. Aloe vera hjälper till att läka, och förhindrar därmed både sår och sprickor på tungan och läpparna. Som du kan förstå så kan dessa medel förbättra dina symtom.

Slutligen är det viktigt att upprätthålla bra munhygien. Så gör det till en vana att rengöra munnen ordentligt med tandborste och tandkräm. Det kan också vara bra att använda munvatten och smörjgeler, eftersom de är till stor hjälp för patienter med detta problem.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Falcão, D. P., da Mota, L. M. H., Pires, A. L., & Bezerra, A. C. B. (2013). Sialometry: Aspects of clinical interest. Revista Brasileira de Reumatologia. Elsevier Editora Ltda. https://doi.org/10.1016/j.rbr.2013.03.001.
  • Nayak PA, Nayak UA, Khandelwal V. The effect of xylitol on dental caries and oral flora. Clin Cosmet Investig Dent. 2014;6:89–94. Published 2014 Nov 10. doi:10.2147/CCIDE.S55761.
  • Rudney, J. D. (2000). Saliva and dental plaque. Advances in Dental Research. https://doi.org/10.1177/08959374000140010401.
  • Ligtenberg, A., Liem, E., Brand, H., & Veerman, E. (2016). The Effect of Exercise on Salivary Viscosity. Diagnostics6(4), 40. https://doi.org/10.3390/diagnostics6040040.
  • Petrušić, N., Posavec, M., Sabol, I., & Mravak Stipetić, M. (2015). The Effect of Tobacco Smoking on Salivation. Acta Stomatologica Croatica49(4), 309–315. https://doi.org/10.15644/asc49/4/6.
  • Rebolledo C, et al. Sialolitos en conductos y glándulas salivales. Revisión de literatura. Avances en Odontoestomatología 2009;25(6):311-317. Disponible en: https://scielo.isciii.es/pdf/odonto/v25n6/original1.pdf.
  • Cersosimo MG, Raina GB, Calandra CR, Pellene A, Gutiérrez C, Micheli FE, Benarroch EE. Dry mouth: an overlooked autonomic symptom of Parkinson’s disease. J Parkinsons Dis. 2011;1(2):169-73. doi: 10.3233/JPD-2011-11021. PMID: 23939300.
  • Schiødt M, Dodd CL, Greenspan D, Daniels TE, Chernoff D, Hollander H, Wara D, Greenspan JS. Natural history of HIV-associated salivary gland disease. Oral Surg Oral Med Oral Pathol. 1992 Sep;74(3):326-31. doi: 10.1016/0030-4220(92)90069-3. PMID: 1407995.
  • Maciejczyk M, Gerreth P, Zalewska A, Hojan K, Gerreth K. Salivary Gland Dysfunction in Stroke Patients Is Associated with Increased Protein Glycoxidation and Nitrosative Stress. Oxid Med Cell Longev. 2020 Dec 10;2020:6619439. doi: 10.1155/2020/6619439. PMID: 33488927; PMCID: PMC7787773.
  • Manley KJ. Saliva composition and upper gastrointestinal symptoms in chronic kidney disease. J Ren Care. 2014 Sep;40(3):172-9. doi: 10.1111/jorc.12062. Epub 2014 Mar 20. PMID: 24650153.
  • Chimenos Küstner, E., (2014).Boca seca y boca ardiente. Avances en Odontoestomatología.
    Disponible en: https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0213-12852014000300003
  • Mayo Clinic. Síndrome de Sjögren. (2022).
  • sreebny, L., Et al., (1992). Xerostomia in Diabetes Mellitus. American Diabetes Association. Disponible en: https://diabetesjournals.org/care/article/15/7/900/17639/Xerostomia-in-Diabetes-Mellitus
  • Kawamoto, Makiko, Et al. (2021). Relationship between dry mouth and hypertension. Clinical Oral Investigations. Disponible en:https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33594468/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.