Orsaker till testikelvridning och vanliga symptom
Den grundläggande orsaker till testikelvridning är att sädesledaren som håller testiklarna i pungen vrider sig. Detta förhindrar blodflödet till testiklarna om vävnaderna runt om.
Testiklarna är körtlar som producerar sperma. De är formade som ägg och finns i pungen.
Blodflödet till testiklarna kommer från testikelartärerna som går genom sädesledaren. På vägen tillbaka mot hjärtat går flödet via testikelns ådror tillbaka samma väg men i omvänd riktning. Testikelvridning stoppar upp dessa blodkärl, vilket leder till dåligt blodflöde i testikeln. Om problemet inte åtgärdas snabbt, kan det leda till att testikeln måste tas bort.
Orsaker till testikelvridning
Vissa anatomiska anlag kan innebära en större benägenhet att man blir drabbad av detta tillstånd och kan alltså vara orsaker till testikelvridning.
Testikelvridning kan uppstå i alla åldrar; det kan även ske hos äldre män. Det är dock vanligare under puberteten eller under den neonatala perioden. Vissa män är mer benägna att drabbas av testikelvridning på grund av den anslutande vävnaden i pungen. Här föreligger dock ingen tydlig orsak.
Andra orsaker till testikelvridning kan vara skador på pungen som leder till kraftig inflammation. Det kan det också ske efter ansträngande träning. I vissa fall kan man ha sådana anatomiska anlag där testiklarna låts röra sig mer fritt i pungen. Det kan också bero på att sädesledaren är längre än normalt.
Symptom på testikelvridning
Smärta är huvudsymptomet, och den är ofta plötslig och kraftig. Trots att smärtan uppstår i den drabbade testikeln kan den stråla ut i hela skrevet. Smärtan kan till och med nå ända ut till den nedre delen av magen.
Andra symptom som kan komma tillsammans med smärtan är:
- Illamående
- Kräkningar
- Allmänt obehag
I vissa fall kan testiklarna sitta högre upp än normalt eller ha en ovanlig vinkel. Generellt sett är den drabbade testikeln svullen och pungens hud är röd och hård.
Intensiteten på symptomen beror på hur länge mannen har lidit av tillståndet. Dock kan testikelvridning försvinna av sig självt och smärtan försvinna gradvis.
Du bör också läsa: Hur du kan undvika coronaviruset när du handlar
Diagnostisering av testikelvridning
En läkare kan diagnostisera testikelvridning genom att analysera patientens medicinska historia och genomföra en fysisk undersökning. Med ett ultraljud kan man göra ett bildtest för att bekräfta diagnosen. Det är dock inte alltid nödvändigt.
Ett ultraljud visar att det inte förekommer något minskat blodflöde till testiklarna. Läkare använder sig av detta test om de är osäkra på diagnosen.
Denna artikel kanske intresserar dig: Sexuell dysfunktion hos diabetiker
Behandling
Detta problem innebär en kirurgisk nödsituation där tiden har stor betydelse. Ju längre tid som går, desto större risk är det för att testiklarna ska drabbas av vävnadsdöd och behövas tas bort. Om en läkare utför operationen inom de första sex timmarna är chansen stor att testiklarna kan räddas.
Om ett barn klagar på plötslig smärta i testiklarna bör man kontakta sjukvården omedelbart. Behandling består då av att motverka vridningen samt att sedan fixera den drabbade testikeln.
I de fall där svullnaden är väldigt kraftig och läkare inte kan utföra kirurgi på en gång, kan de korrigera vridningen manuellt. Dock bör läkare ändå utföra operationen så snabbt som möjligt.
Om läkare upptäcker tillståndet tidigt och behandlar så fort som möjligt kan testikeln fortsätta fungera normalt. Riskerna för att man ska behöva ta bort testikeln ökar om blodflödet är stoppat i mer än sex timmar. I vissa fall kan dock testikeln förlora sin funktion helt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Sanz Jaka, J. P., Villanueva, J. A., Garmendia Larrea, J. C., Mendívil Dacal, J., & Arocena Lanz, F. (1989). Torsión del cordón espermático. Archivos Espanoles de Urologia.
- Mongiat-Artus, P. (2012). Torsión del cordón espermático y de los anexos testiculares. EMC – Urología. https://doi.org/10.1016/s1761-3310(04)40737-3
- Gonzalo-González, A., Longás, J., Pérez-Barrero, P., Infantes, M., Pérez-Alfranca, C., & Ruiz-Pérez, R. (2007). Bloqueo del cordón espermático como tratamiento del dolor crónico testicular. Revista de La Sociedad Espanola Del Dolor.