Minska ditt bruk av engångsplaster: undvik dessa
Matkassar, dryckesmuggar och flaskor med våra favoritdrycker verkar ofta som ofarliga föremål. Men i den stora omfattning som de tillverkas och konsumeras i, skadar dessa engångsplaster ekosystemet på ett oåterkalleligt sätt. Därför bör vi minska vår användning av dessa engångsplaster.
Uppgifterna om plastavfall är alarmerande och hav och oceaner är de främsta skadade områdena. Det är redan känt att det finns fem öar som har bildats av plastavfall runt om i världen; vissa större än Frankrike och Spanien. Som ett resultat påverkas marin fauna och fåglar allvarligt.
Att minska användningen av engångsplaster är en brådskande åtgärd som måste vidtas av stora företag och regeringar. Men det är också en åtgärd som vi själva kan vidta dagligen för att minska föroreningarna.
Vad är engångsplaster?
Det är föremål gjorda av plastmaterial som är avsedda för engångsbruk och som vi sedan kasserar. Plast tillverkas av fossila bränslen, som naturgas, olja och kol, och här sker en ständigt ökande produktion. Detta förvärrar föroreningarna på vår planet, eftersom materialet är bland de mest skadliga för miljön.
Även om plasttillverkning har pågått sedan 1800-talet, är det först under de senaste decennierna som det har exploderat i popularitet. Stora företag har insett att de kan minska sina kostnader bland annat om de kan använda plast istället för glas till dryckesflaskor. Detta är bara ett exempel bland många.
Sanningen är dock att produktionen har ökat dramatiskt. Tillsammans med det kommer också mer avfall.
Enligt en FN-rapport ökade plastavfallet från 2 miljoner ton år 1950 till nästan 350 miljoner ton år 2017. Prognoserna för de kommande åren är inte heller gynnsamma om vi inte ändrar våra vanor och produktionsformer.
Vi tror att du också kan vilja läsa den här artikeln: Hur påverkar mikroplaster vår hälsa?
Påverkan på haven
Miljökonsekvenserna av denna industri är ödesdigra och det är haven som de påverkar mest direkt. En studie av en grupp specialister publicerad i tidskriften Science visar att mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plast hamnar i haven varje år.
Siffrorna kan förvärras avsevärt om inte omedelbara åtgärder vidtas. Det uppskattas att växthusgasutsläppen kopplade till plastanvändningen att stå för 15 % av de totala utsläppen år 2050. All denna ackumulering av avfall i haven har genererat fenomen utan motstycke i planetens historia.
Till exempel har forskare också upptäckt att 5 öar bildats av detta plastskräp. Detta beror på det faktum att detta material tar århundraden att brytas ned.
När det slängs och utsätts för solen, bryts plast i bitar, vilket ger upphov till mikroplaster som ackumuleras i havet. Den mest kända av dessa öar är Great Pacific Island, som ligger väster om USA, nära Hawaii. Den täcker ett område på 1,8 miljoner kvadratkilometer, vilket gör den tre gånger så stor som Spanien.
Hur konsumerar vi engångsplaster?
Dessa föremål är inblandade i vår vardag på många nivåer. Konsumtionen av engångsplaster är så naturaliserad att det ofta är svårt att ens inse det.
Denna överdrivna konsumtion, som också har ökat under de senaste fem decennierna, är kopplad till spridningen av engångskulturen. Det är också nära kopplat till snabbmat och hämtmat.
Enligt data från FN köper vi 1 miljon plastflaskor varje minut, och använder 500 miljarder plastpåsar varje år. Dessa är några av de mest använda föremålen i den dagliga praktiken. Det finns dock engångsplaster för flera funktioner.
Minska användningen av engångsplaster: Muggar, tallrikar och bestick
Dessa är element som ofta används på fester och festivaler. Även om de hjälper oss att slippa diska, bidrar det faktum att vi slänger dem direkt till massor av plastavfall som tar decennier att bryta ned.
Dessa typer av frigolit och plast är gjorda av polystyren. Det är tillrådligt att undvika denna ingrediens i matbehållare och förpackningar på grund av de hundratals år de tar att brytas ned i naturen.
Flaskor och kapsyler
Förutom den enorma världsomspännande produktionen av flaskor är det stora problemet den långa nedbrytningsperioden. Detta kan ta upp till nästan ett halvt sekel.
Plasten som används för tillverkningen av dessa är vanligtvis polyetylentereftalat, även känd som PET. Locken och korkarna är gjorda av polypropen. På plussidan är detta emellertid återvinningsbara material.
Minska användningen av engångsplaster: Ballonger
Även denna viktiga underhållning för barn är ett gissel. Ballonger och pinnarna som används för att hålla dem är mycket skadliga för miljön. De restriktiva åtgärder som nyligen antagits av Europeiska unionen har begränsat användningen av dem.
Plastpåsar
Detta är bland våra mest miljöskadliga engångsplaster som vi bör minska vårt bruk av. Shoppingkassar tillverkas i stora mängder och kan ta mer än 100 år för naturen att bryta ner.
Många länder har redan vidtagit åtgärder för att ersätta dem; detta är dock en uppgift som också ankommer på enskilda konsumenter. Å andra sidan finns det soppåsar av lågdensitetspolyeten, som även används i plastfolie och fryspåsar.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Är det säkert att värma plast i mikrovågsugn?
Andra engångsplaster
- Plasttops. Föremålet som vi använder för att rengöra öronen är en engångsplast som tar 300 år att brytas ned.
- Sugrör. Dessa föremål kan ta upp till ett sekel att brytas ned. De är också en av de faktorer som mest påverkar marina arter.
- Cigaretter. Cigarettfimpar och filter tillverkade av cellulosaacetat tar mellan 1 och 10 år för naturen att bryta ned.
- Hygienartiklar. Förutom örontops tillverkas även föremål som tamponger och bindor av engångsplast.
- Plastomslag. Det är en bra idé att undvika snacks och godis för vår personliga hälsa, men dessutom är också deras förpackningar mycket skadliga för miljön.
Undvik engångsplaster
Problemets omfattning kräver akuta lösningar från myndigheterna. Därför godkände Europeiska unionen 2019 ett direktiv för att minska förbrukningen av dessa element. Förordningen, som trädde i kraft 2021, förbjuder försäljning av vissa engångsplaster, såsom redskap, sugrör och örontops. Den kräver också att medlemsländerna avsätter en procentandel av plasten för återvinning.
Spanien antog å sin sida avfallslagen 2022, som överensstämmer med EU:s åtgärder. De inkluderar också skatter på engångsplastförpackningar och avfallsgenerering. Andra länder som försöker komma tillbaka på rätt spår är bland annat Bangladesh, där plastpåsar har varit förbjudna i 20 år, och Chile.
Plastpåsar är också förbjudna, eller på väg att bli förbjudna, i Nya Zeeland, i flera afrikanska länder och i vissa städer i USA. FN:s generalförsamling har lovat att utveckla ett juridiskt bindande avtal i slutet av 2024, med ett åtagande från mer än 175 länder. Det är utformat för att modifiera hela plastkretsloppet i världen; från tillverkning till bortskaffande.
Individuella åtgärder för att ersätta engångsplaster
Utöver statliga åtgärder bidrar även den minskade förbrukningen av dessa plaster till att minska avfallet. Till exempel kan det verkligen hjälpa att använda tygpåsar eller återanvändbara artiklar vid olika större evenemang. Detta kan också minska massproduktionen av förpackningar. Att ersätta hygienartiklar med återanvändbara sådana är också en användbar och genomförbar åtgärd. Sådana föremål kan vara exempelvis öronproppar och tandborstar. Det är alltid bäst att välja mindre förorenande material, som trä, keramik eller bambu.
Som kund till olika butikskedjor eller företag är det viktigt att kräva att de tar hänsyn till miljön. Vi kan göra detta antingen genom att posta meddelanden på sociala nätverk eller skicka personliga meddelanden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- JENNA R. JAMBECK, ROLAND GEYER, CHRIS WILCOX, THEODORE R. SIEGLER, MIRIAM PERRYMAN, ANTHONY ANDRADY, RAMANI NARAYAN, KARA LAVENDER LAW. Plastic waste inputs from land into the ocean. Revista Science. 13 Feb 2015 Vol 347, Issue 6223. pp. 768-771. Disponible en: https://www.science.org/doi/abs/10.1126/science.1260352?siteid=sci&keytype=ref&ijkey=BXtBaPzbQgagE
- Montero Mórtola, Cecilia, BOLSAS DE PLÁSTICO Y LAZOS SOCIALES. NOTAS DE CAMPO SOBRE RECICLAJE. Aposta. Revista de Ciencias Sociales [Internet]. 2011; (48):1-24. Recuperado de: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=495950244001
- ONU Medio Ambiente. Plásticos De Un Solo Uso: Una Hoja De Ruta Para La Sostenibilidad. Ed. Giacovelli Claudia et al. ONU Medio Ambiente, 2018. Disponible en: https://www.unep.org/es/resources/informe/plasticos-de-un-solo-uso-una-hoja-de-ruta-para-la-sostenibilidad
- Clara Bollaín-Pastor y David Vicente-Agulló. Presencia de microplásticos en aguas y su potencial impacto en la salud pública. Ministerio de Sanidad, Consumo y Bienestar social. Revista Española de Salud Pública, vol. 93, e201908064, 2019. Disponible en: https://www.redalyc.org/journal/170/17066277062/html/
- Sánchez Artunduaga, Pompilio, Edier Hernán Bustos Velazco, and Jaime Duván Reyes Roncancio. “La Educación Ambiental: Problemática de Los Plásticos de Un Solo Uso En Las Instituciones Educativas.” Revista Boletín Redipe 10.4 (2021): 103–123. Disponible en: https://doi.org/10.36260/rbr.v10i4.1253