Hur påverkar mikroplaster vår hälsa?

Under de senaste åren har bland annat Världshälsoorganisationen talat om behovet av mer forskning om hur mikroplaster påverkar vår hälsa. Vad vet vi i dagsläget om dessa ämnen? Ta reda på det i den här artikeln!
Hur påverkar mikroplaster vår hälsa?
Anna Vilarrasa

Skriven och verifierad av nutritionist Anna Vilarrasa.

Senaste uppdateringen: 25 augusti, 2022

Vi vet att vi utsätts för ett stort antal föroreningar i vårt dagliga liv. En av dessa är mikroplaster. Men hur påverkar mikroplaster vår hälsa? Är de skadliga?

Låt oss ta en titt på de viktigaste slutsatserna som vetenskapen har kommit fram  hittills.

Vad är mikroplaster och var hittar vi dem?

Mikroplaster är mycket små fasta partiklar av plastmaterial. Närmare bestämt är de partiklar som är mindre än 5 mikrometer (µm). Man klassificerar dem för närvarande som primära och sekundära mikroplaster.

Primära mikroplaster är tillverkade specifikt i så små storlekar för att vara en del av tillverkningen av vissa produkter. Å andra sidan uppstår sekundära mikroplaster som ett resultat av nedbrytningen av större bitar av plast.

I allmänhet är det solens, vindens och vågornas verkan som eroderar plasten när den så småningom  hamnar i havet, och det är på detta sätt som dessa mycket små plastbitar blir till.

Avsiktligt tillsatta mikroplastpartiklar (dvs. primära) använder man i ett stort antal produkter som man kan hitta över hela världen. De täcker ett brett utbud av produkter, som:

  • Gödningsmedel och andra växtskyddsmedel
  • Kosmetiska produkter (smink, läppglans, ansiktsskrubbar)
  • Rengöringsmedel för hushåll och industri
  • Rengöringsprodukter
  • Målarfärger

Med tanke på deras höga närvaro rekommenderar vissa organisationer, som den Europeiska kemikaliemyndigheten, att industrin begränsar sin avsiktliga användning av denna typ av partiklar.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Bra anledningar till att inte använda plastflaskor

Påverkar mikroplaster vår hälsa negativt?

En person som gör sig redo att njuta av en tallrik full med plastavfall.
Hittills är effekten av mikroplast på kroppen okänd. Även om experter misstänker att de är skadliga, krävs fler studier.

Plastens inverkan på den marina miljön är utom tvivel. Vad det gäller konsekvenserna för människors hälsa så är dock bevisen inte lika avgörande. Men detta beror mycket på grund av att det för närvarande saknas data för att utvärdera detta.

2014 klassade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) denna typ av partiklar som “en potentiell ny risk”. Men i samma studie klargjorde man att det råder en brist på analyser och vetenskapliga data som visar hur de påverkar hälsan för att man ska kunna upprätta rekommendationer för den allmänna befolkningen.

För tillfället vet vi att våra kroppar inte absorberar partiklar som är större än 150 mikrometer. De minsta partiklarna verkar också ha en väldigt liten absorption. Å andra sidan, om vi pratar om nanopartiklar (mycket, mycket små plastpartiklar), kan det mycket väl förekomma en större absorption.

Av denna anledning är ett större antal studier nödvändiga för att mer exakt kunna utvärdera hur våra kroppar absorberar dessa partiklar och vilken toxicitet de har.

Hur kommer mikroplaster in i våra kroppar?

En av de huvudsakliga kontaktvägarna för mikroplaster med människor är genom näringskedjan. De förekommer i miljön (särskilt i den marina miljön) där fisk, boskap och fjäderfä kan få i sig dem.

Men i allmänhet konsumerar djur inte mikroplaster, och om de gör det, ackumuleras dessa i tarmarna och magen (och elimineras sedan). Så vi kan säga att denna kontaktväg är liten för den mänskliga populationen.

Detta är däremot inte fallet med kräftdjur och skaldjur, eftersom vi konsumerar dessa hela. Därutöver hittar vi inte bara mikroplaster i djur. Vi har också hittat dem i andra produkter som honung, öl, havssalt och i dricksvatten både kranvatten och vatten på flaska.

Bortsett från dessa vägar kan kontakt också komma från andra källor. Effekten av matlagning eller bakning på förekomsten av mikroplast i mat är inte känd för närvarande. Vi kommer också i kontakt med dem genom många vardagsprodukter som kosmetika, tvättmedel, textilfibrer eller maskiner.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Mikroplaster och plastföroreningar: Hur påverkar de din hälsa?

Föroreningar associerade med mikroplaster och vår hälsa

En hög med tomma plastvattenflaskor.
Mikroplaster kan innehålla andra föroreningar som är skadliga för människors hälsa.

Det är tydligt att mer forskning är nödvändig för att fastställa graden av toxicitet som mikroplaster kan ha på människors hälsa. Men vissa experter är också bekymrade över verkan av de föroreningar som kan vara förknippade med dem.

Mikroplaster kan innehålla cirka 4 % av tillsatser, samtidigt som de också kan absorbera vissa föroreningar. Och det senare kan vara farligt för människors hälsa.

Den kanske mest välkända av dessa är bisfenol A, en kemisk förening som ofta används vid tillverkning av plast, som har blivit identifierad som en hormonstörande substans. Idag finns det ett förbud mot att använda detta ämne i vissa typer av förpackningar, till exempel nappflaskor. Vi känner också till ftalater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och polyklorerade bifenyler (PCB).

Hormonstörande ämnen är ämnen som påverkar vårt hormonsystem och kan leda till sjukdomar som vissa typer av cancer, metabola störningar, reproduktionsproblem eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Som det ser ut idag hittar vi dessa kemikalier i ett stort antal produkter, och andelen som når oss just via mikroplast är mycket liten.

Hur påverkar mikroplaster vår hälsa? Mer forskning behövs

Människor kommer i kontakt med mikroplaster genom både förtäring och inandning. Toxiciteten och hälsoproblemen i samband med dem beror delvis på storleken, associerade kemikalier och dos.

Hittills har forskare samlat in data i ungefär ett decennium och är det viktigt med fortsatt forskning eftersom det är nödvändigt att fokusera på denna förorening och dess potentiella effekt på människors hälsa.

Detta kanske intresserar dig
Är det säkert att värma plast i mikrovågsugn?
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Är det säkert att värma plast i mikrovågsugn?

Att värma plast i mikrovågsugn är en vanlig och normal aktivitet, men det kan vara skadligt om vi inte använder rätt material. Läs mer i den här ar...



    • AECOSAN (Agencia Española de Consumo, Seguridad Alimentaria y Nutrición). Microplásticos y nanoplásticos. Noviembre 2017.
    • ECHA (European Chemicals Agency). Microplastics.
    • EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). Presence of microplastics and nanoplastics in food, with particular focus on seafood. Mayo 2016.
    • EFSA. Technical Report: Update on EFSA’s activities on Emerging Risks 2012-2013. EFSA Supporting Publication. 2013.
    • Smith, M et al. Microplastics in Seafood and the Implications for Human Health. Current Environmental Health Reports. 2018:5(3) 375-386.
    • Wright S.L, Kelly F. J. Plastic and Human Health: A Micro Issue? Environmental Science and Technology. Junio 2017. 20;51(12):6634-6647.

Innehållet i denna publikation är endast i informationssyfte. Det kan inte under några omständigheter tjäna till att underlätta eller ersätta diagnoser, behandlingar eller rekommendationer från en fackman. Konsultera din betrodda specialist om du har några tvivel och sök dennes godkännande innan du påbörjar några procedurer.