Metastaser i hjärnan - orsaker och behandling

Metastaser i hjärnan sprids vanligtvis hematogent. Det innebär att cancercellerna i den primära hjärntumören går in i blodet och når hjärnan där de sprider sig.
Metastaser i hjärnan - orsaker och behandling

Skriven av Equipo Editorial

Senaste uppdateringen: 04 januari, 2023

Metastaser i hjärnan är den vanligaste typen av hjärntumörer och är en svår utmaning för läkare. Faktum är att de utgör cirka 90% av de totala fallen av hjärntumörer.

Uppskattningar indikerar att mellan 10 och 40% av alla cancerpatienter har metastaser i hjärnan. Förekomsten av dessa metastaser ökar på grund av den högre genomsnittliga överlevnaden för cancerpatienter, tack vare moderna behandlingar.

Tumörer har en annan förmåga att metastasera i hjärnan och förmågan att penetrera blod-hjärnbarriären på grund av att de använder den för att täcka hjärnan.

Metastaser är ett kännetecken som alla cancerceller har, vilket består i förmågan att invadera både angränsande och avlägsna vävnader i den primära tumören. Detta innebär med andra ord att cancerceller kan migrera till andra delar av kroppen och orsaka en sekundär hjärntumör.

Den kliniska metastasen i hjärnan varierar och beror på det drabbade området samt de tillhörande riskerna för anfall.

Orsaker till metastaser i hjärnan

En illustration av en hjärna.

Metastaser i hjärnan uppstår vanligtvis genom hematogen spridning. Detta innebär att cancercellerna i den primära hjärntumören går in i blodet, når hjärnan och sprider sig.

I detta avseende är det intressant att notera att fördelningen av metastaser i hjärnan är proportionell med blodflödet i det aktuella området. De fördelar sig enligt följande procentsatser:

  • 80% av lesioner i hjärnan
  • 15% i cerebellum
  • 5% i hjärnstammen

Det första steget för cellerna att sprida sig genom hjärnan är att invadera artärväggen i nivå med den primära hjärntumören. På så sätt kan vissa cancerceller delas och gå in i blodomloppet.

Sedan måste cellen eller cellerna som kommit in i blodet kunna fästa vid hjärnans kärl genom att tränga in i blod-hjärnbarriären.

Blod-hjärnbarriären och ett välfungerande lymfsystem ger hjärnan ett betydande skydd mot negativ påverkan av många läkemedel och mikroorganismer, men efter ett tag kan detta skydd försvagas så att det inte längre kan förhindra intrång av vissa celler.

Hur korsar blod-hjärnbarriären de neoplastiska cellerna?

En dubbel illustration av ett huvud och neuroner.

De mekanismer som används av neoplastiska celler för att korsa blod-hjärnbarriären är värda att studeras närmre. Men det har redan visat sig att det finns minst två mekanismer:

  • Paracellulär – en korsning mellan cellerna som utgör en del av barriären. För att göra detta måste cellerna förstöra förbindningarna mellan cellerna samt ha vissa proteiner och inflammatoriska mediatorer.
  • Transcellulär – detta orsakar barriärcellernas direkta död.

Vad händer efter att de har passerat blod-hjärnbarriären?

När de väl är inne i hjärnan passerar cellerna hjärnans mikrovaskulatur och därifrån blir de extravaserade, d.v.s. de rör sig mot vävnaden.

Överlevnad och spridning från detta ögonblick är beroende av förmågan att upprätthålla en adekvat tillförsel av syre och näringsämnen, vilket förklarar varför dessa maligna celler håller sig mycket nära blodkärlen.

Behandlingar av metastaser i hjärnan

En person som pekar på hjärnmetastaser i en röntgen.
Om en patient lider av huvudvärk är det vanligt att man gör en bildstudie för att utesluta komplikationer som skulle kräva kirurgiskt ingripande.

När det gäller specifik behandling av metastaser i hjärnan kan vi nämna följande alternativ:

  • Segmentresektion: Detta innebär att hjärntumören avlägsnas genom små snitt vilket man gör med laser. Detta innebär en rad fördelar såsom att man kan ta bort effekten av massan, eliminera källan till ödem och förbättra den totala överlevnaden jämfört med enbart strålbehandling.
  • Holokraniell strålterapi: Historiskt sett har denna betraktats som den bästa behandlingen när hjärntumören är stor. Det har visat sig vara användbart som ett komplement till kirurgisk behandling, vilket avsevärt minskar förekomsten av återfall efter resektion.
  • Stereotaktisk strålkirurgi: Detta innebär fokal administrering av strålning till hjärntumören. Det har visats innebära större överlevnad och lägre återfall hos patienter med skador. Det kan också kontrolleras bättre, men det finns ingen signifikant skillnad i överlevnadsnivån hos de med 2 eller 3 skador.
  • Kemoterapi: Hjärnmetastaser är vanligtvis ganska resistenta mot kemoterapi. Integrationen av nya terapeutiska alternativ, såsom målagenter och hämmare av immunkontrollpunkter, har emellertid intensifierat forskningen på detta område.

Sammanfattning

Metastaser i hjärnan utgör cirka 90% av de totala fallen av hjärncancer. Så det är viktigt att fastställa en diagnos så tidigt som möjligt för att försöka stoppa utvecklingen.

Det finns för närvarande många olika behandlingar och prognoserna från dessa förbättras kontinuerligt. Men metastaser i hjärnan är en mycket aggressiv cancer och det finns fortfarande mycket att undersöka inom detta område.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Juan Matus-Santos, * Daniel Motola-Kuba*. (2012). Importancia de la detección de metástasis cerebrales en pacientes con carcinomas en estadios avanzados. Rev Invest Med Sur Mex.
  • Noris-García, E., & Escobar-Pérez, X. (2004). Metástasis cerebrales y antígeno carcinoembrionario. Revista de Neurologia.
  • Massot-Punyet, R., Almajano, J., & Camacho, J. M. (2000). Metástasis cerebrales. In Revista de Neurologia.
  • Marín, A., Renner, A., Itriago, L., & Álvarez, M. (2017). METÁSTASIS CEREBRALES: UNA MIRADA BIOLÓGICA Y CLÍNICA. Revista Médica Clínica Las Condes. https://doi.org/10.1016/j.rmclc.2017.05.010

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.