Kan konstgjorda sötningsmedel motverka fetma?
Ordet “sötningsmedel” refererar till substanser som kan tillhandahålla en söt smak. I denna artikel ska vi titta på kalorifria och konstgjorda sötningsmedel för att se huruvida de kan motverka fetma.
Behovet av sötma
Under historiens lopp har människor alltid varit på jakt efter söta saker. Så tidigt som på 1700-talet upptäckte man dock att socker var skadligt. Runt samma gång skiftade stereotyperna om kvinnlig skönhet till smalare former.
Båda omständigheterna ledde till att man skapade de första kalorifria sötningsmedlen på 1800-talet. Konsumenterna var lättade, för det verka som lösningen som lät dem äta sötsaker utan att riskera hälsan.
Men är så verkligen fallet?
Sötningsmedel är säkra för mänsklig konsumtion
Sötningsmedel har visats vara säkra och lämpliga för mänsklig konsumtion. Men det är viktigt att respektera de maximala rekommenderade nivåerna.
Forskare har bevisat fördelarna med konstgjorda sötningsmedel när det kommer till förebyggande, behandling och kontroll av överflödig vikt.
Man har framförallt studerat deras verkan på insulin, aptit, mättnad, belöningssystemet, tarmfloran och adipocyter. Alla dessa spelar en roll i utvecklingen av fetma.
Så länge du respekterar de rekommenderade mängderna är sötningsmedel säkra att konsumera.
Är konstgjorda sötningsmedel behjälpliga för att motverka fetma?
Generellt stödjer inte de vetenskapliga bevisen användningen av konstgjorda sötningsmedel i kampen mot fetma.
Här kommer några av anledningarna till att de är ineffektiva:
Påverkan sötningsmedel har på insulinutsläpp
Insulin är ett hormon som bukspottkörtel släpper ut. Det tar bort överflödigt glukos från blodet. För att göra det transporterar den glukosen till glykogenreserver och kroppsfett.
Fram tills nu har forskare trott att kalorifria sötningsmedel inte kunde stimulera detta utsläpp. Det må vara sant ur en viss synvinkel, men det finns nyanser att ta hänsyn till.
Sötningsmedel är inte direkt förmögna att stimulera insulinproduktion, men de kan göra det indirekt. Denna indirekta effekt orsakas av deras förmåga att accelerera den gastriska tömningen och öka tarmabsorptionen.
Eftersom de är kalorifria substanser borde detta inte vara ett problem, men lägger man till dem i mat med kalorier (juicer, kakor, kex, mejeriprodukter, etc.) så kan det leda till för mycket glukos i blodet.
Därför kan det leda till en insulintopp.
Kalorifria, konstgjorda sötningsmedel kan stimulera insulinproduktionen indirekt.
Instabila blodsockernivåer utgör en upprepad stimulans av bukspottkörteln att producera insulin. Detta kan leda till vad som kallas “insulinresistens”.
Detta leder i sin tur till ökad risk för diabetes, övervikt och fetma.
Konstgjorda sötningsmedel och energibalans
Konceptet energibalans refererar till förhållandet mellan kalorierna du konsumerar och använder. En positiv energibalans innebär att du konsumerar fler kalorier än du gör av med.
Dessa sötningsmedel har inga kalorier, men kan fortfarande göra folk predisponerade för en positiv energibalans. Detta eftersom:
- De höjer din aptit och tillhandahåller mindre mättnad.
- Deras söta smak är kontraproduktiv. Upprepad exponering för konstgjorda sötningsmedel ökar personens beroende av dem. Om vi tar hänsyn till att deras sötma inte går att få tag på i naturliga livsmedel, står det klart att personer som konsumerar dem främst vänder sig till konstgjord mat, ofta med många tomma kalorier.
- Uppfattningen att de inte gör en överviktig leder till att folk konsumerar mer av dem. Resultatet blir ökat matintag.
- De minskar matens termiska effekt. Detta koncept refererar till antalet kalorier som används. Detta sker under matsmältningen, absorptionen och utdrivning av konsumerade livsmedel. Dess minskning representerar en minskad energianvändning, vilket är anledningen till att risken för en positiv energibalans är större.
- De kan inte aktivera matbelöningssystemet. Detta är anledningen till att vissa börjar konsumera dem kontinuerligt i jakten på tillfredsställelse.
Konstgjorda sötningsmedels effekt på tarmfloran
Tarmfloran refererar till de bakterier som lever i vår mag-tarmkanal. Den är fullt etablerad hos människor vid två års ålder, men kan förändras under livet av flera faktorer. Kosten är en av dem.
Personer med fetma har en karaktäristisk tarmflora som främjar fetma. Vi vet även att konstgjorda sötningsmedel bidrar till att ändra en frisk tarmflora.
Kalorifria, konstgjorda sötningsmedel är kapabla att generera en tarmflora som är typisk för personer med fetma.
Lär dig mer i följande artikel: 12 symptom på en skadad tarmflora
Effekterna konstgjorda sötningsmedel har på fettceller
Avslutningsvis kan rollen som konstgjorda sötningsmedel spelar för storleken och antalet adipocyter (fettceller) variera.
Generellt beror det på egenskaperna hos sötningsmedlet samt hos konsumenten. Det är därför de vetenskapliga bevisen inte leder till några konkreta slutsatser här.
Med allt detta i åtanke verkar det stå klart att konstgjorda sötningsmedel inte är att föredra för att motverka fetma och övervikt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Tey SL., Salleh NB., Henry J., Forde CG., Effects of aspartame, monk fruit, stevia, and sucrose sweetened beverages on postpandrial glucose, insulina and energy intake. Int J Obes, 2017.
- Pearlman M., Obert J., Casey L., The association between artificial sweeteners and obesity. Curr Gastroenterol Rep, 2017.
- Clercq NC., Groen AK., Romijn JA., NIeuwdorp M., Gut microbiota in obesity and undernutrition. Adv Nutr, 2016.