Hur man tolkar resultaten av ett spermieprov

Resultaten av ett spermieprov är ofta svåra att tolka för otränade människor. Det finns dock några parametrar som man kan använda för vägledning.
Hur man tolkar resultaten av ett spermieprov

Senaste uppdateringen: 25 mars, 2021

Att tolka resultaten av ett spermieprov är vanligtvis upp till läkaren som begärt en analys för en specifik patient. Men många skulle gärna vilja kunna tolka denna information i övergripande termer.

En spermaanalys, även kallad spermieprov, är ett förfarande där en laboratorietekniker får ett spermieprov för att analysera mannens spermakvalitet och spermans sammansättning.

Resultaten av detta test avslöjar många saker om mannens fertilitet. En läkares begäran om denna typ av test baserar sig på samråd om misstänkt infertilitet på grund av bristande framgång med att uppnå befruktning. De analyserar de feminina faktorerna å ena sidan och de maskulina faktorerna å andra sidan.

Det är svårt att tolka resultaten av ett spermieprov utan ordentlig träning. Detta beror på att studien förekommer i ett större sammanhang med koppling till hormoner och genetik, där det finns specifika kompletterande metoder.

Makroskopi i resultaten av ett spermieprov

De makroskopiska resultaten av ett spermieprov utför man genom att studera spermans visuella aspekt. Detta involverar den totala volymen sperma, dess färg och viskositet.

I genomsnitt måste utlösningen överstiga 1,5 ml för befruktning. Provet måste bli flytande av sig självt efter 20 minuter utan att biokemisten ingriper.

När det gäller färgen är transparens inte ett bra tecken. Detta visar nämligen närvaron av vita blodkroppar. En normal färg på sperma varierar från grå till gul.

Viskositet är en annan parameter som visas i resultaten av ett spermieprov. Denna mäter man som motståndet i de spermatrådar som artificiellt bildas i provet. Problemet har vanligtvis sitt ursprung i prostata i fall då det förekommer hög viskositet.

Resultaten av ett spermieprov i ett laboratorium
Ett par biokemister som analyserar spermans makroskopiska och mikroskopiska egenskaper.

Ta en titt på den här artikeln: Knölar på penis – orsaker och behandling

Mikroskopiska resultat av spermieprov

Precis som det finns makroskopiska faktorer när det kommer till ett spermieprov, finns det också mikroskopiska faktorer. Tolkningen är dock mer komplicerad i det senare fallet eftersom forskarna måste mäta biokemiska parametrar, inklusive följande:

  • Motilitet, eller rörlighet. Här måste de analysera hur många spermier som rör sig av den totala mängden och om de har tillräckligt hög fart för att nå befruktningsområdet. Minst 40% av provet måste kunna röra sig för att möjliggöra graviditet.
  • Koncentration. Detta är mängden spermier i satsen. Många laboratorier rapporterar det som antalet celler per ml sperma; ett normalt tillstånd bör ha minst 15 miljoner.
  • Form. Spermaceller måste ha en normal morfologi för att man ska kunna betrakta dem som normala. Detta gäller alla celler i kroppen, och för spermier är detta inget undantag. Resultaten av ett spermieprov visar hur stor andel av det totala provet som motsvarar celler som har en normal form.
  • Vitalitet. Mätningen av denna parameter varierar med de laboratorier som utför testet.

Sammanlagt så är detta i slutändan en analys över hur många spermier som lever och hur många som är döda. Mer än hälften av spermierna i provet måste vara vitala för att uppnå normalitet.

Resultaten av ett spermieprov
Sperma måste ha en normal form och tillräcklig rörlighet och vitalitet för att kunna befrukta ett ägg.

Ta reda på mer i den här artikeln: Ensamstående mammor: vad kan man förvänta sig

Onormala resultat på ett spermieprov

Slutligen kommer vi till laboratoriets slutsats angående provet. Forskare använder specifika tekniska termer här för att beskriva statusen för sperman de analyserat.

Vi kan inte säga att detta är den viktigaste delen av spermieprovet, men det ger viktig information så att läkaren kan fatta ett beslut. Med andra ord är det närmast diagnosen de letar efter.

Om spermieprovet visar azoospermi beror det på att det inte fanns några spermier i provet. I det här fallet är situationen allvarlig och avslöjar att mannen inte producerar dessa celler, vilket gör befruktning omöjlig.

På samma sätt kan rapporten visa oligospermi. Detta är när det finns ett lägre antal spermier än normalt. Ett annat tillstånd är när det finns ett tillräckligt antal men att dessa celler är orörliga, vilket resulterar i astenozoospermi.

Nekrospermi är en annan allvarlig situation som kräver ytterligare forskning. Det är då biokemisten hittar väldigt många döda spermier, dvs. de har ingen vitalitet eller rörlighet.

Detta test är inte avgörande i sig

Att tolka resultaten av ett spermieprov bör vara en uppgift som utförs av en yrkesutbildad, eftersom man måste använda andra kompletterande metoder i kombination för att komma fram till en diagnos. Det är ett mycket känsligt ämne och korrekt hantering är viktigt för att undvika misstolkning.

Efter att ha fått resultaten av ett spermieprov tolkar läkaren resultaten baserat på de parametrar som anses vara normala. Detta är varför du bör låta en läkare förmedla resultaten till dig. Hon eller han kommer att veta hur de ska agera i enlighet med resultatet, beroende på sammanhanget i varje enskilt fall.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Tamayo Hussein, Sergio, and Walter Cardona Maya. “Evaluación del factor masculino mediante espermograma más práctico y económico.” Revista Cubana de Obstetricia y Ginecología 45.1 (2019): 164-168.
  • Yanet, Jordan Pita, et al. “Relacion entre factores de riesgo y alteraciones en el espermograma de pacientes infertiles.” Cuba Salud 2018. 2018.
  • Schempf, John, J. Bruce Redmon, and Joshua Bodie. “CLINICAL CHARACTERISTICS OF MEN WITH AZOOSPERMIA.” Endocrine Practice 25 (2019): 265-266.
  • Dumont, A., et al. “Necrozoospermia: From etiologic diagnosis to therapeutic management.” Gynecologie, obstetrique, fertilite & senologie 45.4 (2017): 238-248.
  • Montoya, Ana Isabel Toro. “Espermograma.” Medicina & laboratorio 15.03-04 (2009): 145-169.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.