Har modern medicin verkligen ökat den förväntade livslängden?

Den förväntade livslängden har globalt sett ökat under det senaste århundradet till nästan det dubbla jämfört med tidigare siffror. I den här artikeln ska vi titta närmare på en av faktorerna som har lett till denna ökning: modern medicin.
Har modern medicin verkligen ökat den förväntade livslängden?

Senaste uppdateringen: 30 juli, 2022

Den förväntade livslängden har ökat markant under de senaste decennierna, särskilt i utvecklade länder.

Konceptet gäller i grunden antalet år som en person i genomsnitt förväntas leva. Man skulle till exempel kunna säga att personer som är 65 år idag redan har överskridit sin förväntade livslängd med cirka 20 år, då vår förväntade livslängd vid födseln under en stor del av vår historia och förhistoria var 30 till 40 år.

Lyckligtvis har detta förändrats. Många tillskriver detta faktum till framsteg inom medicinen. I den här artikeln ska vi förklara hur vår moderna medicin har påverkat den förväntade livslängden och vilka andra faktorer som har spelat en roll.

En ökning av förväntad livslängd runt om i världen

Förväntad livslängd är det genomsnittliga antalet år som en viss demografisk grupp lever under en viss tidsperiod.

Tills relativt nyligen hade människor en mycket lägre förväntad livslängd. Faktum är att man ibland stöter på siffror angående den förväntade livslängden som vid födseln är så låga som 30 år. Enligt en publikation i The New York Times har denna siffra nu ökat avsevärt. Sedan 1900 har man uppskattat att den förväntade livslängden globalt sett har mer än fördubblats.

Det längsta livet som av en människa tros ha levts tog slut för mer än tjugo år sedan. En fransk kvinna vid namn Jeanne Calment dog då vid 122 års ålder. Detta är exceptionellt, eftersom de flesta människor inte ens når 90 år.

Har medicin verkligen ökat den förväntade livslängden?

Den förväntade livslängden i världen har nästan fördubblats under det senaste århundradet. Medicinen har spelat en ledande roll i detta eftersom den har hjälpt till att minska dödligheten av infektionssjukdomar.

Till exempel har utvecklingen av vacciner och antibiotika hjälpt till med att kontrollera sjukdomar som smittkoppor och malaria. Det finns dock även andra avgörande faktorer. Att förbättra kvaliteten på vatten och mat, att ha rena offentliga utrymmen och att främja god hygien har varit av stor vikt.

Tack vare framstegen inom medicin har även graviditets- och förlossningsförhållanden förbättrats. Men mest avgörande är att det har det skett en drastisk minskning av spädbarnsdödligheten.

Minskningen av dödlighet på grund av smittsamma orsaker har lett till att cancer och andra kroniska sjukdomar gått upp som ledande dödsorsaker. Men framsteg inom diagnostik och behandling av komplexa sjukdomar har också ökat den förväntade livslängden vad gäller detta.

Medicinen har gjort framsteg även vad gäller sällsynta sjukdomar. Terapeutiska alternativ ökar. Även om det är sant att botemedel inte har hittats för många av dem ännu så kommer vi närmare och närmare att hitta nya lösningar!

En läkare med en dator
Medicinska framsteg har gjort det möjligt att bota hälsoproblem som inte fick någon behandling för 50 eller 60 år sedan.

Dödstalen har sjunkit

Medellivslängden har ökat och dödstalen har minskat. Den sammanlagda dödligheten är något förhöjd under barndomen och sjunker i allmänhet under det tidiga livet.

Under vuxen ålder stiger dent något igen. Men den når sin högsta punkt vid 70. Det är sant att dödstalen har sjunkit tack vare medicin. Men också många andra aspekter har bidragit till detta faktum.

Epidemiologisk övergång definieras som en förändring i döds- och sjukdomsmönster som påverkar en befolkning. Detta är vad som har hänt under de senaste tre decennierna.

Vissa länder har lyckats gå från höga dödlighetstal på grund av infektionssjukdomar och svältperioder till att ha degenerativa sjukdomar som de främsta dödsorsakerna.

I utvecklade länder är de främsta dödsorsakerna alltså hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Men i utvecklingsländer fortsätter de sex vanligaste dödsorsakerna att vara infektionssjukdomar.

Anledningen är att de epidemiologiska framstegen inte är jämnt fördelade. Det gör att medellivslängden också är olika beroende på många yttre faktorer.

Att leva över 100 års ålder

Att leva efter 100 års ålder är sällsynt. Gränserna för den mänskliga livslängden är fortfarande okända. När en person överstiger 70 eller 80 års ålder uppstår det en hög förekomst av samverkande sjukdomar.

Detta gör befolkningen över 100 år mycket svag. Demens är den vanligaste gruppen av hälsoproblem i denna ålder. Detsamma gäller för högt blodtryck, cancerprocesser och andra degenerativa störningar.

Studier har visat att cellskador oundvikligen uppstår under hela livets gång. Denna skada blir endast delvis reparerad. Allteftersom tiden går försvagas därmed kroppen.

Den så kallade dödlighetsplatån beräknas vara runt 105 års ålder. Från och med denna tidpunkt är sannolikheten 50 % att en person kommer att dö året därefter. Med andra ord, risken för dödsfall ökar inte när man åldras över denna punkt.

En gammal person
Förväntad livslängd är ett ämne som studeras noga, men som kommer med en individuell osäkerhet. Efter 100 års ålder är det än svårare att fastställa en förväntad medellivslängd.

Att förvänta sig är att uppskatta

Förväntad livslängd är en uppskattning av hur många år en representativ person inom en viss befolkningsgrupp kommer att leva, och det är något som ofta blir missförstått. Den är inte specifikt anpassad till varje individ, utan är en riktlinje. Under det senaste århundradet har den globalt sett ökat till nästan det dubbla jämfört med för ett århundrade sedan. Men till detta bidrar också det faktum att så mycket som en tredjedel till hälften av alla barn dog innan fem års ålder, vilket också påverkade siffrorna.

Under stenåldern, antiken, medeltiden och i tidigmodern tid kunde alltså en person som uppnått 60 års ålder förvänta sig att leva till 65, och så vidare, upp till det att den naturliga dödlighetsplatån inträdde. Det har aldrig funnits en tid under vilken människor i 40-årsåldern har dött en naturlig död.

Människor i utvecklade länder har idag en förväntad livslängd på cirka 80 år. Vi bör dock komma ihåg att detta inte gäller för alla länder i världen.

Det är okänt vad den maximala mänskliga åldern kan vara. Medicinering mot infektionssjukdomar hos barn har till störst grad bidragit till att förbättra den förväntade livslängden, men det har inte varit den enda inflytelserika faktorn.

Detta kanske intresserar dig

Det är viktigt att veta var man vill tillbringa sin ålderdom
Steg för Hälsa
Läs det Steg för Hälsa
Det är viktigt att veta var man vill tillbringa sin ålderdom

De flesta vill leva aktiva liv när de blir äldre. Därför är det viktigt att redan tidigt börja fundera över hur man vill tillbringa sin ålderdom.



  • Domínguez Alonso, Emma, and Armando H. Seuc. “Esperanza de vida ajustada por algunas enfermedades crónicas no transmisibles.” Revista Cubana de Higiene y Epidemiología 43.2 (2005): 0-0.
  • ¿Cuántos años puede vivir un ser humano? – The New York Times. (n.d.). Retrieved May 17, 2021, from https://www.nytimes.com/es/2018/07/05/espanol/expectativa-de-vida-longevidad.html
  • Arredondo García, José Luis. “Transición epidemiológica.” (2019).
  • PRIETO GÓMEZ, BERTHA, ROCÍO CONTRERAS PÉREZ, and MIREYA VELÁZQUEZ PANIAGUA. “El envejecimiento y los radicales libres.” Ciencias 075.
  • Rivero Serrano O, Martínez L. La medicina actual. Rev. Fac. Med. (Méx.). 2011  Abr;  54( 2 ): 21-32.