Botemedel för polycystiskt ovarialsyndrom?

februari 5, 2019
Den senaste tidens forskning kan ha lett till ett möjligt botemedel för polycystiskt ovarialsyndrom. Detta vetenskapliga framsteg kan vara ett ljus av hopp för många kvinnor som är drabbade.

Visste du att en av fem kvinnor lider av polycystiskt ovarialsyndrom? Det uppstår när äggstockarna eller binjurarna producerar mer manligt hormon än vanligt. Som tur är pekar de senaste forskningsrönen mot att vi snart kanske har ett botemedel för polycystiskt ovarialsyndrom.

Polycystiska äggstockar

Kvinnor som lider av det kan även utveckla diabetes, problem med ämnesomsättningen, kardiovaskulära sjukdomar och högt blodtryck. Men det vanligaste obehaget kommer från uppkomsten av cystor – vätskefyllda håligheter som bildas i äggstockarna.

Kvinna hos läkaren

Symptom på polycystiska äggstockar:

  • Oregelbunden menstruation
  • Infertilitet
  • Bäckensmärta
  • Viktuppgång
  • Akne eller fet hy
  • Mycket hår i till exempel ansiktet, på bröstet, områden av låren eller buken
  • Områden med tjock brun eller svart hud

En ökning av hormonerna vid namn androgener orsakar polycystiskt ovarialsyndrom. Resistens mot insulin orsakar det också. De stora mängderna androgener, som i huvudsak svarar på testosteron, är boven som ger upphov till det oönskade håret på alla delar av kroppen. Det gör också huden fetare än normalt eller får finnar att bildas.

Samtidigt kontrollerar insulin våra blodsockernivåer, som genererar en önskan att äta när nivåerna är höga. Därför brukar man drabbas av smärta och lätt gå upp i vikt. Kvinnor som har mammor med syndromet löper högre risk att drabbas. Man kan diagnostisera med till exempel blodprover, en bäckenundersökning eller ett ultraljud.

Finns det ett botemedel för polycystiskt ovarialsyndrom?

Dessvärre säger de flesta källor att det inte finns något botemedel för polycystiskt ovarialsyndrom. Läkare ber därför sina patienter att ta hand om sin kost och träna. De kan även rekommendera vissa läkemedel som kan lindra symptomen. Den vanligaste rekommendationen är att ta p-piller för att reglera menstruationen, mängden manligt hormon och aknen.

Men tidskriften Nature Medicine publicerade en studie som ifrågasätter att det inte skulle finnas ett botemedel.

Vad studien säger

Det finns en koppling mellan hormonobalansen i livmodern och polycystiskt ovarialsyndrom. Den nya studien fann till exempel att det Anti-müllerska hormonet (AMH) påverkar gravida kvinnor som lider av syndromet och de som inte var drabbade. Koncentrationen av detta hormon är 30% högre hos kvinnor som är drabbade än de som inte är det. Man utförde därefter test på möss och fann att injicering av AMH resulterade i att avkomman fick polycystiskt ovarialsyndrom i vuxen ålder.

Det ledde forskarna till att fokusera på detta specifika hormon för att hitta ett botemedel för tillståndet. Den viktigaste nyheten är som följer:

  • Ett botemedel för polycystiskt ovarialsyndrom upptäcktes för möss, vilket i sin tur ledde till att man ville påbörja medicinska tester med kvinnor.
Smärta i äggstockarna

De jobbar på ett botemedel

Paolo Giacobini ledde studien vid National Institute of Health and Medical Research i Frankrike. I studien injicerade man ett IVF-läkemedel vid namn cetrorelix i möss med polycystiska äggstockar. Det fick symptomen att försvinna.

Det kan vara fantastiska nyheter för miljontals kvinnor som lider av tillståndet. I många fall måste dessa kvinnor ta p-piller trots att de egentligen inte vill. Tala med din läkare om du tror att du lider av polycystiskt ovarialsyndrom. Det är viktigt att ta hand om din hälsa. Om du har en fråga eller oroar dig över något, gå också då till din doktor.

Barthelmess, E. (2015). Polycystic ovary syndrome: current status and future perspective. Frontiers in Bioscience. https://doi.org/10.2741/E695

Jin, P., & Xie, Y. (2018). Treatment strategies for women with polycystic ovary syndrome. Gynecological Endocrinology. https://doi.org/10.1080/09513590.2017.1395841

Meier, R. K. (2018). Polycystic Ovary Syndrome. Nursing Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.cnur.2018.04.008

Tariq, A., Mir, M. A., Babar, S., & Akhtar, R. (2018). PCOS; The Professional Medical Journal. https://doi.org/10.29309/TPMJ/18.4295

Walters, K. A., Bertoldo, M. J., & Handelsman, D. J. (2018). Evidence from animal models on the pathogenesis of PCOS. Best Practice and Research: Clinical Endocrinology and Metabolism. https://doi.org/10.1016/j.beem.2018.03.008