Cancer påverkar den emotionella hälsan, inte bara den fysiska

Liksom andra kroniska degenerativa sjukdomar påverkar cancer vår emotionella hälsa på ett mycket påtagligt sätt. Fortsätt läsa för att lära dig mer.
Cancer påverkar den emotionella hälsan, inte bara den fysiska
Montse Armero

Skriven och verifierad av psykolog Montse Armero.

Senaste uppdateringen: 09 augusti, 2022

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen. Bara under 2018 fick 18,1 miljoner människor denna diagnos. Dessutom beräknas antalet patienter fortsätta växa under de kommande decennierna tills det når 29,5 miljoner år 2040. Här kommer vi att prata om hur cancer påverkar den emotionella hälsan och inte bara det fysiska välbefinnandet hos dessa patienter.

Det finns många olika orsaker till cancer. Det kan till exempel vara genetik, infektioner, strålning eller exponering för kemiska cancerframkallande ämnen som ligger bakom. Dessutom finns det många fall som kan vara orsakade av individuell livsstil.

Faktum är att tobak, alkohol, en stillasittande livsstil, kronisk stress, fetma och otillräcklig näring faktorer som direkt eller indirekt ökar risken för att utveckla en malign tumör.

Liksom alla andra sjukdomar som utvecklas över tiden och har en hög dödlighet, påverkar cancer den emotionella hälsan på ett mycket genomgripande sätt.

Hur reagerar patienter på diagnosen?

När patienter blir ställda inför en diagnos reagerar människor på mycket olika sätt. Det beror på deras personlighet och vilken betydelse cancer har för dem. Enligt Moorey och Greer (1989) svarar patienter med sitt egna personliga sätt att anpassa sig. De fem vanligaste är:

  1. De börjar kämpa. Personen intar en proaktiv inställning till sjukdomen, söker information och är involverad i behandlingen.
  2. Förnekelse. Patienten pratar inte om problemet och agerar som om de inte har fått någon diagnos.
  3. Fatalism. Patienten föreställer sig i det värsta möjliga scenariot, oavsett om de har de objektiva uppgifterna för att stödja det eller inte.
  4. Desperation. Patienten har överdrivet negativa tankar som främjar en depressiv bild.
  5. Ångest. Patienten har svårt att hantera den osäkerhet som sjukdomen orsakar dem.
cancer och vår emotionella hälsa: läkare talar med cancerpatient

Du kanske också är intresserad av att läsa den här artikeln: 5 sällsynta tecken på bröstcancer att vara uppmärksam på

Förändras patientens känslor över tiden?

Precis som patienterna går igenom olika faser av sin fysiska sjukdom, förändrar sig också deras tankar, känslor och mående.

Så det kan skilja sig väldigt mycket åt mellan hur en patient svarar på behandlingen och blir botad eller sjukdomen börjar gå tillbaka. Samma sak gäller för huruvida patienten drabbas av ett återfall, huruvida man upptäcker metastaser eller huruvida diagnosen är terminal.

Med andra ord är patientens personlighet tillsammans med det stadium av cancer patienten befinner sig i avgörande för hur de anpassar sig till diagnosen.

Ångest och depression hos cancerpatienter

Ångest och depression är de vanligaste psykologiska reaktionerna hos cancerpatienter.

Cancer påverkar den emotionella hälsan: depression

Enligt olika studier varierar förekomsten av depression mellan 4% och 58% av patienterna, beroende på den studerade populationen och i vilket stadium patienterna befinner sig.

Genomsnittet är cirka 40%; en mycket hög andel jämfört med befolkningen i allmänhet.

En depressiv episod kan göra symptomen på cancern svårare att kontrollera, och kan också innebära att patienten vägrar behandling i högre utsträckning.

Av den anledningen är det viktigt att människor i deras närhet dem är bekanta med depressiva symptom. De måste också kommunicera med psyko-onkologen eller den person som ger emotionellt stöd till patienten.

cancer och vår emotionella hälsa: läkare talar med cancerpatient

Cancer påverkar den emotionella hälsan: ångest

Cancer kan många gånger leda till situationer där patienter känner sig nervösa och till och med känner en intensiv rädsla. Några av de vanligaste orsakerna är till exempel:

  • Reaktiv ångest vid diagnosen
  • Svårigheter att hantera osäkerheten om diagnosen
  • Återaktivering av tidigare ångest: fobier, panikattacker, generaliserad ångest eller posttraumatisk stress
  • Rädsla för fysiskt lidande och smärta
  • En känsla av förlust av kontroll
  • Existentiell ångest
  • Ångest som ökar i samband med de farmakologiska behandlingarna
  • Lidande av att familjen sörjer
  • Rädsla för behandlingar (biverkningar, kirurgi, fysiska och psykologiska konsekvenser)
  • Rädsla för döden

Ta dig en titt på den här artikeln: 7 frukter och grönsaker som kan minska risken för cancer

Känslomässigt stöd är viktigt

Överlevnadsgraden för cancer har blivit bättre under de senaste åren för många olika typer av cancer. Det är dock fortfarande en dödlig sjukdom för många patienter.

Ofta fokuserar vänner och familj mest på testresultaten och biopsier, och vi glömmer att cancer också påverkar den emotionella hälsan hos patienterna. Studier visar också att patienternas lidande kan vara väldigt påtagligt.

Slutligen är det viktigt att familj och vänner lär sig att ge patienten emotionellt stöd. De kan utbilda sig specifikt, konsultera en terapeut eller rådfråga en specialist i psyko-onkologi.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • García-Fabela, R. Prevalencia de depresión en una población de pacientes con cáncer (2010). Gaceta mexicana de oncología, Vol. 9 (3), 89-93. [último acceso el 10/05/20]. Disponible en: http://www.gamo-smeo.com/temp/GAMO%20V9%20No%20%203%20mayo-junio%202010.PDF#page=6
  • Gil, F.L., Costa, G., Pérez, F.J., Salamero, M., Sánchez, N. & Sirgo, A. (2008).  Adaptación psicológica y prevalencia de trastornos mentales en pacientes con cáncer.  Medicina clínica, Vol. 130, (3), 90-92. doi: 10.1157/13115354
  • Matías, J., Manzano, J.M., Montejo, A.L., Llorca, G. & Carrasco, J.L. (1995). Psicooncología: ansiedad. Actas luso-españolas de neurología, psiquiatría y ciencias afines, Vol. 23, (6), 305-309. [último acceso el 10/05/20]. Disponible en: https://www.researchgate.net/publication/329718399_1995_Actas_Psicooncologiaansiedad
  • Mota, C., Aldana, E., Bohórquez, L.M., Martínez, S. & Peralta, J.R. (2018). Ansiedad y calidad de vida en mujeres con cáncer de mama: una revisión teórica. Psicología y Salud, Vol. 28, (2) 155-165. doi: 10.25009/pys.v28i2.2551
  • Sociedad Española de Oncología Médica (2020). Las cifras del cáncer en España 2020. [último acceso el 10/05/20]. Disponible en: https://seom.org/seomcms/images/stories/recursos/Cifras_del_cancer_2020.pdf
  • Niedzwiedz CL, Knifton L, Robb KA, Katikireddi SV, Smith DJ. Depression and anxiety among people living with and beyond cancer: a growing clinical and research priority. BMC Cancer. 2019;19(1):943. Published 2019 Oct 11. doi:10.1186/s12885-019-6181-4

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.