Behöver du ta järntillskott? 5 grupper med risk för anemi

Järntillskott hjälper till att öka järnnivåerna i kroppen. Men hur vet du om du behöver ta järntillskott? Fortsätt läsa för att ta reda på det.
Behöver du ta järntillskott? 5 grupper med risk för anemi
Florencia Villafañe

Skriven och verifierad av nutritionist Florencia Villafañe.

Senaste uppdateringen: 09 augusti, 2022

Järntillskott är perfekta för människor vars kost inte innehåller tillräckligt av denna mineral. Men vem behöver egentligen inkludera dessa tillskott? Är det inte något som ingår i maten?

Järn är viktigt för bildandet av hemoglobin och röda blodkroppar. Således kan en brist leda till komplikationer. Fortsätt läsa för att ta reda på mer om detta.

Orsaker till järnbrist

Kroppen har svårt att transportera syre till vävnaderna när järnnivåerna i blodet sjunker. Det är av denna anledning som de huvudsakliga symtomen på denna brist är svaghet, trötthet, huvudvärk, blekhet och även kalla händer och fötter. Således kan dessa tecken vara en indikation på närvaron av anemi.

Observera att kroppens arbetsförmåga och motoriska aktivitet minskar till följd av ett underskott på järn. Allt detta förändrar immunförsvaret och ökar därmed även risken för sjukdom. Dessutom har låga nivåer av denna mineral en inverkan på bristen på mobilisering av vitamin A i levern.

Livsmedel med höga nivåer av järn.
Livsmedel med höga nivåer av järn kan hjälpa till att motverka risken för anemi, men ibland räcker dem inte till.

När behöver du ta järntillskott?

Lyckligtvis kan järntillskott förebygga, eller behandla, dessa komplikationer när de väl har börjat. Dessa tillskott bör vara en del av en välbalanserad kost för bättre resultat. Enligt flera studier har vissa befolkningsgrupper högre krav på intag av denna mineral. Det kan vara en konsekvens av dålig kost eller stadier av utveckling associerad med anemi, såsom hos gravida, spädbarn, blodgivare, kvinnor i reproduktiv ålder samt personer som är kroniskt sjuka.

Graviditet

Gravida kvinnor behöver mer järn för sig själva och sitt barn. Det finns en ökad risk för anemi om järnbristen under graviditeten är allvarlig. Det kan även resultera i risker för bebisen såsom låg födelsevikt, för tidig födelse eller ett lågt antal röda blodkroppar hos den nyfödda.

Världshälsoorganisationen säger att mer än 40% av gravida kvinnor i världen har anemi. Detta kan indikera att hälften av denna befolkning faktiskt har järnbrist. Således bör gravida kvinnor och ammande kvinnor rådfråga sin läkare om det perfekta tillskottet för att förhindra just detta problem. En läkare kan ordinera det i form av droppar eller tabletter. Allvarliga fall kräver injektionsformen, särskilt om den gravida kvinnan upplever okontrollerbara kräkningar.

Spädbarn och småbarn

Järnbrist kan orsaka förseningar i den psykologiska utvecklingen, social isolering och minskad uppmärksamhetsförmåga. Spädbarn kan också utveckla järnbrist om mamman inte inkluderar livsmedel med tillräckliga mängder av denna mineral i sin kost.

Kvinnor i reproduktiv ålder och tonåringar

Vissa kvinnor i reproduktionsåldern lider av brist på detta näringsämne. I allmänhet beror detta på kraftiga menstruationsblödningar. Således är deras förlust av järn större än andra människors.

Dessutom har ungdomar relativt större behov att få i sig mycket järn för sin utveckling, vilket ökar ännu mer av kraftig menstruation. Metrorragi, eller mellanblödningar, hos unga kvinnor som börjat sin menstruation är också en vanlig orsak till anemi.

Regelbundna blodgivare

Individer som regelbundet ger blod har större risk att få järnbrist. Men man kan förhindra det genom att respektera den optimala tidsramen mellan blodgivningarna.

Anemi på grund av kronisk sjukdom

Enligt flera studier kan kroniska sjukdomar som till exempel reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom, gastrointestinala störningar och vissa typer av cancer störa kroppens förmåga att absorbera och använda järn. Det är därför människor med dessa tillstånd ofta har järnbrist.

Saker att tänka på när du använder järntillskott

Järntillskott finns i form av kapslar, tabletter man sväljer hela, tuggbara tabletter samt vätskor. Järnsulfat är det vanligaste, men det finns även andra kemiska former som till exempel glukonat och fumarat.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa absorberas bättre när de tas på fastande mage. Men ett intag kan också leda till magkramper, illamående och diarré. I dessa fall kan man äta dem tillsammans med en liten mängd mat för att förhindra dessa problem.

Dessutom stör kalcium och antacida absorptionen av järn, så du bör vänta minst två timmar innan du intar mjölk, ost, råa grönsaker, koffein och andra läkemedel efter att du tagit ditt järntillskott. Omvänt kan de livsmedel som innehåller C-vitamin, som till exempel citrusfrukter och kiwi, främja mer effektiv järnabsorption.

Rutinmässig blodprovning rekommenderas för att säkerställa att man lider av järnbrist. Denna metod bestämmer det exakta antalet röda blodkroppar samt hemoglobinvärdena. Det är också möjligt att mäta koncentrationerna av järn i blodet och dess transportproteiner, om det skulle behövas.

Järntillskott
Järntillskott bör ordineras av en läkare eftersom de inte alltid är till hjälp.

Du kanske också är intresserad av: Behandla järnbristanemi med 5 naturliga kurer

Behöver du ta järntillskott?

Dessa läkemedel är en effektiv strategi för att öka kroppsreserverna av järn men de är inte lämpliga för alla. Tänk på att intaget av något ämne som inte förskrivs av en läkare kan vara kontraindicerat, eftersom överskott också leder till komplikationer.

Dessutom är det bäst att följa en välbalanserad kost som inkluderar livsmedel med hög järnhalt. Kom ihåg att kosttillskott inte är magiska, och inte heller representerar de den enda strategin mot anemi. Och ett lågt antal röda blodkroppar beror inte alltid på brist på järn.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Olivares, M., & Walter, T. (2003). Consecuencias de la deficiencia de hierro. Revista chilena de nutrición30(3), 226-233.
  • Olivares, M., & Walter, T. (2004). Causas y consecuencias de la deficiencia de hierro. Revista de Nutrição17(1), 05-14.
  • Administración diaria de suplementos de hierro y ácido fólico durante el embarazo. OMS.
  • Sato, A. P. S., Fujimori, E., Szarfarc, S. C., Borges, A. L. V., & Tsunechiro, M. A. (2010). Consumo alimentar e ingestão de ferro de gestantes e mulheres em idade reprodutiva. Revista Latino-Americana de Enfermagem18(2), Tela-113.
  • La administración diaria de un suplemento de hierro para mejorar la anemia, las reservas de hierro y la salud en mujeres menstruantes. OMS
  • ¿Qué es el hierro? ¿Para qué sirve?. National Institutes of health. Office of Dietary Supplements.
  • Gómez, Angela Julieth López, and Leidy Johanna Madrigal Cogollo. “Anemia ferropénica en mujeres gestantes.” Biociencias 1.3 (2017).
  • Lopez, Anthony, et al. “Iron deficiency anaemia.” The Lancet 387.10021 (2016): 907-916.
  • Iuliano, Bianca Assunção, Maria Fernanda Petroli Frutuoso, and Ana Maria Dianezi Gambardella. “Anemia em adolescentes segundo maturação sexual.” Revista de Nutrição 17.1 (2004): 37-43.
  • Pasricha, Sant-Rayn, et al. “Effect of daily iron supplementation on health in children aged 4–23 months: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials.” The Lancet Global Health 1.2 (2013): e77-e86.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.