Behandlingar för dysfagi: när du har svårt att svälja

Dysfagi är en sjukdom som kan uppstå av flera skäl. På grund av detta finns det olika behandlingar. Det är faktiskt nödvändigt att fastställa en korrekt diagnos för att välja ett lämpligt tillvägagångssätt. Lär dig om behandlingarna för dysfagi i dagens artikel.
Behandlingar för dysfagi: när du har svårt att svälja

Senaste uppdateringen: 29 mars, 2021

Behandlingar för dysfagi beror på vilken typ patienten lider av. I den här artikeln lär du dig allt om de olika typerna av dysfagi, samt hur de kan behandlas.

De flesta fall kräver strikta medicinska behandlingar, och ibland till och med kirurgi. En läkare måste dock ställa en korrekt diagnos innan man beslutar om en behandling. Vissa typer av dysfagi är tillfälliga, medan andra utgör ett allvarligt, till och med onkologiskt, problem.

Dysfagi och dess typer

När man lider av dysfagi så har man sväljsvårigheter. Med andra ord känner patienten smärta när något passerar i halsen. Om problemet är halsen i sig kan det vara en infektiös eller inflammatorisk odynofagi. Dysfagi är när en person har svårt att svälja mat eller saliv som ska ta sig från munhålan till magen.

Som du kan se spelar flera organ en roll i detta tillstånd, vilket gör den mer komplex. Dessutom kan det antingen vara svårt att svälja vätskor eller fasta ämnen. Dessa små symtom styr i stor utsträckning diagnosen.

Dessa är typerna av klinisk presentation:

  • Orofaryngeal. Denna dysfagi är den klassiska svårigheten att svälja vätskor och livsmedel. Problemet är lokaliserat i halsen. De vanligaste orsakerna till denna typ är neurologiska. Strokepatienter lider ofta av det, vilket gör det svårt för dem att äta. Detta kan också leda till andra komplikationer, såsom uttorkning och viktminskning.
  • Esofageal. Som namnet antyder är denna dysfagi lokaliserad i matstrupen, lägre ner än den föregående och förekommer i samband med både vätskor och fasta ämnen. Matstrupen är ett ihåligt och rörformat organ där det är lätt att neoplastiska tillväxter skapar hinder. De allvarligaste är naturligtvis cancer.
Kvinna känner på sina halsmandlar.
Dysfagi är ett problem som kännetecknas av svårigheter att svälja både fasta och flytande livsmedel.

Du kanske också är intresserad av: Kronisk hicka: orsaker, behandling och konsekvenser

Behandlingar för orofaryngeal dysfagi

För att kunna behandla orofaryngeal dysfagi måste läkaren först diagnostisera tillståndet. De första orsakerna en läkare letar efter är de som kan korrigeras med ändringar av vanor. En läkare brukar först föreslå kostförändringar, som att ändra både texturen på och volymen av patientens mat. Målet är att underlätta för patienten att svälja och smälta mat.

Hållning är också en avgörande faktor hos patienter som lider av neurologiska störningar på grund av primära patologier eller eftereffekter. För många hjälper det att bara ändra nackens position när de äter för att rätta till dysfagi.

Man kan också tillämpa rehabiliteringsprocesser för denna viktiga dagliga aktivitet. Vi lär oss att äta när vi är unga. Men patienter som till exempel drabbas av stroke måste lära sig att göra det igen. Både nutritionister och fysioterapeuter kan lära patienter att äta igen.

I komplexa fall kan läkare ordinera näringsstöd eller anpassningsbara matningsanordningar. Om patienten inte äter trots ändringarna, eller går ner i vikt och blir uttorkad, kan läkaren ordinera någon av följande enheter:

  • Den vanligaste är en nasogastrisk sond
  • Även om den kirurgiska varianten är mindre vanlig, är det fortfarande ett alternativ när svält är en risk

Behandlingar för dysfagi: esofageal dysfagi

Esofageal cancer är inte den enda orsaken till denna typ av dysfagi. Korrekt behandling beror därför på korrekt diagnos. Patienten  kan till exempel lida av esofagit, vilket är inflammation i matstrupen. Eller så kan patienten lida av akalasi, vilket är när den nedre esofagusmuskeln (sfinkter) inte slappnar av ordentligt så att maten kan komma in i magen.

Om en läkare väljer den kirurgiska vägen kommer denna sannolikt att använda endoskopi. Med denna metod sätter läkaren in ett flexibelt fiberrör som går genom övre mag- och tarmkanalen och letar efter obstruktioner. Enheten har en kamera och ett verktyg som kirurgen kan arbeta med. Om man hittar en främmande kropp måste man ta bort den. Dessutom tillåter det också kirurgen att ta en biopsi.

Med endoskopi kan man också utvidga matstrupen så pass att obstruktionen eventuellt kan flytta sig hos patienter som har allvarliga obstruktioner.

Några av de läkemedel som kan hantera problemet utan operation är följande:

Piller i rad på bord
Behandlingar för dysfagi varierar beroende på orsaken. Ibland räcker det med förändringar i kosten. Men andra fall kräver mediciner eller operation.

Behandlingar mot dysfagi är komplexa

Som du har sett i den här artikeln är det inte lätt för läkare att ta itu med, och behandla, dysfagi. Allvarliga bakomliggande orsaker, såsom cancer, kräver en noggrann diagnos som inte får lämna något åt slumpen. Av denna anledning är det viktigt för patienterna att träffa sina läkare så snart som möjligt och följa deras indikationer. Denna sjukdom kan leda till undernäring och uttorkning.

Detta kanske intresserar dig
Orsakerna och symptomen vid laryngit
Steg för HälsaLäs det Steg för Hälsa
Orsakerna och symptomen vid laryngit

Laryngit är en sjukdom som kan vara smittsam. I den här artikeln får du lära dig mer om orsakerna och symptomen vid laryngit.



  • Leonard, Rebecca, and Katherine Kendall, eds. Dysphagia assessment and treatment planning: a team approach. Plural publishing, 2018.
  • Popescu, C. R., et al. “The epidemiology of hypopharynx and cervical esophagus cancer.” Journal of medicine and life 3.4 (2010): 396.
  • García González, María Luisa. “Viscosidad en la dieta de pacientes diagnosticados de disfagia orofaríngea.” (2017).
  • Suárez-Escudero, Juan Camilo, Zulma Vanessa Rueda Vallejo, and Andrés Felipe Orozco. “Disfagia y neurología:¿ una unión indefectible?.” Acta Neurológica Colombiana 34.1 (2018): 92-100.
  • García-Peris, Pilar, C. Velasco, and L. Frías Soriano. “Manejo de los pacientes con disfagia.” Nutrición Hospitalaria 5.1 (2012): 33-40.
  • Chamorro, C. Cabrera, et al. “Dilatación endoscópica con balón de estenosis esofágica en niños.” Cir Pediatr 26 (2013): 106-111.
  • Gil, FJ Rodríguez, C. Martínez Prieto, and R. de Prado Serrano. “Disfagia orofaríngea y trastornos motores esofágicos.” Medicine-Programa de Formación Médica Continuada Acreditado 11.1 (2012): 26-34.
  • San Bruno, A., and J. E. Domínguez-Muñoz. “Protocolo diagnóstico de la disfagia.” Medicine-Programa de Formación Médica Continuada Acreditado 13.7 (2020): 405-408.
  • Terré, R. “Disfagia orofaríngea en el ictus: aspectos diagnósticos y terapéuticos.” Revista de neurología 70.12 (2020): 444-452.