Symptom och behandling av akalasi

november 15, 2019
Akalasi är ett sällsynt tillstånd där en person inte kan svälja varken vätskor eller solida livsmedel. Hur diagnostiseras och behandlas denna sjukdom? Lär dig mer i vår artikel.

Akalasi är ett sällsynt tillstånd som kan dyka upp vid alla åldrar. Dess huvudsakliga symptom är matstrupens oförmåga att vidgas och låta mat nå magen. Vad finns det för behandling av akalasi? Vad är symptomen?

Detta är otvivelaktigt ett stort problem, och trots all forskning har det vetenskapliga samfundet inte lyckats komma fram till den specifika orsaken än.

Man har dock upptäckt att både män och kvinnor kan drabbas och att det inte verkar vara ett genetiskt överförbart tillstånd.

Symptomatologi för akalasi

Diagram av matstrupen

Det huvudsakliga symptomet på akalasi är oförmågan att svälja mat.

För att en läkare ska kunna diagnostisera detta tillstånd måste denne vara uppmärksam på följande symptom:

  • Dysfagi: detta är svårigheten att svälja både mjuk och solid mat såväl som vätskor. Det orsakas huvudsakligen av en sammandragning av den övre delen av matstrupen.
  • Bröstsmärta: detta sker inte frekvent, men kan inträffa om det finns sammandragningar i den övre magmunnen.
  • Uppstötning av mat: vissa drabbade personer stöter upp maten de lyckas äta. Detta på grund av deras oförmåga att svälja den helt.
  • Viktnedgång: när en person inte kan äta ordentligt så förlorar denne givetvis vikt, och det leder ofta till anemi.

Det är viktigt att veta att livsmedlen och vätskorna som inte kan färdas genom matstrupen utan istället stöts upp kan hamna i lungorna. Detta kan ske närsomhelst, till och med när personen sover.

Detta kan i sin tur leda till infektioner och lunginflammation. Av denna anledning bör du tala med en läkare så snart du misstänker att du lider av dysfagi.

Läs även: Epigastralgi: den där irriterande smärtan i magen

Hur diagnostiseras det?

När en patient uppvisar ovan nämnda symptom är det nödvändigt att utföra specifika tester innan man kan ställa rätt diagnos.

De två vanligaste är:

Esofageal rörlighetsstudie

Rörlighetsstudie vid akalasi

Denna teknik låter läkaren mäta trycket som utövas av matstrupsmusklerna.

Ett esofagealt rörlighetstest utförs med en liten sond som förs in genom näsan, genom matstrupen och ned i magen. Det är en obekväm procedur, och patienten får oftast lokalbedövning.

När tuben nått magen ombes patienten att svälja så att läkaren kan mäta trycket hos sammandragningarna.

Tidsstyrt barium-esofagogram

Detta är ytterligare ett sätt att diagnostisera akalasi. Det är ett enkelt test där patienten dricker en vätska med barium i förväg.

Patienten står sedan med ryggen mot ett röntgenbord, varpå hon dricker mer vätskor och ibland även håller andan. Detta låter läkaren undersöka området.

Upptäck: Tips för att minska sura uppstötningar

Behandling av akalasi

Behandling av akalasi bör göras tidigt

Tala med din läkare omedelbart om du lider av dessa symptom.

Behandling av akalasi beror ofta på allvarlighetsgraden och de specifika kännetecknen hos den drabbade personen. Detta inkluderar faktorer som ålder, möjliga infektioner i luftvägarna, etc.

Några av de tillgängliga alternativen är:

  • Ballongvidgning: en ballong förs in i esofagussfinktern och blåses upp för att hålla matstrupen öppen och förstorad. Normalt krävs det att behandlingen upprepas då och då.
  • Botox: detta är ett muskelavslappnande medel som injiceras via endoskop i esofagussfinktern. Det görs vanligtvis med äldre människor som inte kan genomgå kirurgi.
  • Muskelavslappnande medel: denne behandling kräver läkemedel som gör musklerna avslappnade innan man äter. Problemet med denna behandling är att det finns många bieffekter.
  • Kirurgi: detta är det bästa alternativet av alla, speciellt för unga patienter. Det är en effektiv lösning på ett problem vars orsaker fortfarande är okända.

Slutsats

Om du för närvarande har svårt att svälja mat eller till och med vatten så måste du omedelbart träffa en läkare.

Även om du associerar besvären med ett annat problem så är det viktigt att få en bra diagnos. Det kommer låta dig påbörja den bästa behandlingen och undvika större problem på grund av uppstötning av mat.

I dagsläget forskar man aktivt om detta problem för att komma fram till orsaken. Vi hoppas att de snart hittar ett sätt att förebygga detta tillstånd.

  • Carballo, Fiorella Ferrandino, & Brenes, Alberto Alonso Umaña. (2016). Acalasia como trastorno de la motilidad esofágica. Medicina Legal de Costa Rica33(1), 269-274. Retrieved January 30, 2019, from http://www.scielo.sa.cr/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S1409-00152016000100269&lng=en&tlng=es.
  • Carmona Domínguez, Roberto. (2007). Diagnóstico de acalasia esofágica en la atención primaria de salud: Presentación de un caso. Revista Cubana de Medicina General Integral23(1) Recuperado en 30 de enero de 2019, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S0864-21252007000100017&lng=es&tlng=es.
  • Csendes J, Attila, Braghetto M, Italo, Burdiles P, Patricio, Korn B, Owen, & Salas F, Juan E. (2012). Tratamiento quirúrgico de la acalasia esofágica: Experiencia en 328 pacientes. Revista chilena de cirugía64(1), 46-51. https://dx.doi.org/10.4067/S0718-40262012000100008
  • Errázuriz B, Juan Ignacio, & De Barbieri IW, Francisca. (2013). Acalasia en paciente pediátrico: Reporte de caso clínico y revisión de la literatura. Revista chilena de radiología19(4), 174-176. https://dx.doi.org/10.4067/S0717-93082013000400006
  • Jiménez, J. R. J., Domínguez, L. P. I., & Reyes, K. C. (2013). Acalasia congénita; a propósito de un caso. Revista Mexicana de Pediatría80(4), 146-149.
  • Orgaz Gallego, Mª Pilar. (2009). Achalasia: un trastorno de la motilidad esofágica, no tan raro. Revista Clínica de Medicina de Familia2(6), 305-308. Recuperado en 30 de enero de 2019, de http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S1699-695X2009000100010&lng=es&tlng=es.
  • LEÓN A, PAULA, CSENDES J, ATTILA, BRAGHETTO M, ITALO, LASEN DE S, JOSÉ, & ROBLES M, JOSÉ. (2010). Acalasia en obesos mórbidos: Reporte de casos. Revista chilena de cirugía62(2), 172-174. https://dx.doi.org/10.4067/S0718-40262010000200014
  • Restrepo P, Antonio J, Rey T, Mario H, Garzón O, Martín A, Farfán Q, Yesid A, Molano V, Juan C, Marulanda, Juan C, & Lizarazo, Jorge I. (2007). Acalasia. Controversias del tratamiento. Revista Colombiana de Gastroenterologia22(1), 69-75. Recuperado en 30 de enero de 2019, de http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S0120-99572007000100012&lng=es&tlng=es.
  • Ruiz de León San Juan, A., & Pérez de la Serna Bueno, J. A.. (2008). Acalasia. Revista Española de Enfermedades Digestivas100(5), 304. Recuperado en 30 de enero de 2019, de http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&;pid=S1130-01082008000500012&lng=es&tlng=es.