Tecken och symptom på esofagusvaricer

oktober 28, 2019
Esofagusvaricer visar sig i form av symptom som vissa förbiser fram tills att de förvärras. I denna artikel ska vi titta på behandlingsalternativen för detta tillstånd.

Alla vet vi nog vad åderbråck är: vidgade vener som orsakar venös insufficiens. Men man kan även drabbas av esofagusvaricer i slutet av matstrupen som hindrar blodflödet. Idag tittar vi på symptom på esofagusvaricer.

Det är viktigt att tala med en läkare om du upptäcker tecken eller symptom på esofagusvaricer. Ofta blandas de dock ihop med andra, lindrigare tillstånd. Tidig behandling kommer hjälpa till att försäkra att tillståndet inte blir värre.

Hur vet man huruvida man lider av esofagusvaricer?

Yrsel är ett tecken på detta tillstånd

Den största risken i koppling till esofagusvaricer är att de kan spricka och blöda. För att få reda på huruvida man är drabbad eller inte är det viktigt att ta hänsyn till faktorer som påverkar dess uppkomst samt vissa tecken.

Ofta är dock esofagusvaricer asymptomatiska, eller så blandas symptomen ihop med andra tillstånd som inte är lika allvarliga.

Låt oss titta på dem:

  • Svart avföring: även om du kanske inte reagerar särskilt mycket på att din avföring ändrat färg så kan det orsakas av blod. Detta inträffar när vener går sönder.
  • Uppstötning av blod: inledningsvis kan du känna av yrsel och till slut kräks du upp blod. Om detta drabbar dig måste du åka till din läkare omedelbart.
  • Medvetslöshet: detta sker primärt på grund av blödningarna som orsakas av esofagusvaricer, vilket leder till yrsel och i allvarliga fall att man svimmar.

Om symptomen håller i sig måste du träffa en läkare så snart som möjligt. Att tappa medvetandet, känna sig yr och att kräkas blod är tecken på att något är allvarligt fel.

Denna artikel kanske intresserar dig: Symptom på allvarliga matstrupssjukdomar

Diagnos: endoskopi

Man genomgår endoskopi

För att ställa en pålitlig diagnos kommer läkaren utföra en endoskopi. Denna procedur låter även läkaren ta biopsier.

För att göra det för läkaren in en kamera i matstrupen för att se om det finns onormala vener. Om man hittar några så kan man även utvärdera allvarlighetsgraden (om de är tjocka, antalet, blödningar, etc.).

Din läkare kommer välja en eller annan behandling beroende på typen av vener som hittas. Om vederbörande t.ex. inte hittar många, om de är små och det inte finns några blödningar, kan man helt enkelt välja att avvakta.

Upptäck: Symptom på och kurer för faryngit

Behandlingsalternativ

Endoskopier låter läkarna diagnostisera och besluta sig för en lämplig behandling, och som vi nämnde ovan kommer det bero på typen av vener som upptäcks.

Här kommer några av behandlingsalternativen som finns.

  • Läkemedel: om det inte finns några blödningar men venerna är stora så kan läkemedel minska trycket.
  • Endoskopisk ligatur: läkare rekommenderar detta alternativ när patienten inte kan ta läkemedel. Proceduren går ut på att strypa venerna med elastiska band för att få dem att minskas.
  • Endoskopisk skleroterapi: läkare rekommenderar detta när det finns blödningar. Det består av att injicera en substans i venerna.

Alla dessa behandlingar har möjliga komplikationer. Läkemedel kan till exempel ha obehagliga bieffekter som illamående, diarré och yrsel.

Av denna anledning kommer läkaren utföra en noggrann utvärdering för att upptäcka vilken behandling som funkar bäst för patienten.

Personer som lider av cirros (leversjukdom) eller som har haft trombos måste vara försiktiga med symptom på esofagusvaricer. De kan dyka upp av flera anledningar, men dessa är riskgrupperna.

Om du har drabbats av mörk avföring, yrsel eller stöter upp blod så måste du träffa en läkare så snart som möjligt. Tidig behandling kommer minska smärtan och obehaget, samt motverka att tillståndet förvärras.

Om en stor bristning sker kan det leda till allvarlig blödning som kan vara livshotande. Därför ska man inte bagatellisera varningstecknen på dessa onormala vener.

  • Infante Velázquez, Mirtha, Rosado Vargas, Coralia, Pérez Lorenzo, Marlene, Samada Suárez, Marcia, & Hernández Amarán, Mariela. (2013). Factores predictivos de la presencia de várices esofágicas en pacientes cirróticos. Revista Cubana de Medicina Militar42(1), 56-61. Recuperado en 01 de febrero de 2019, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&;amp;pid=S0138-65572013000100008&lng=es&tlng=es.
  • Vázquez González, Pedro, & Osorio Pagola, Marcos. (2010). Escleroterapia endoscópica de várices esofágicas. Presentación de un caso: nueva medida a tener en cuenta. MediSur8(5), 76-79. Recuperado en 01 de febrero de 2019, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&;amp;pid=S1727-897X2010000500014&lng=es&tlng=es.
  • Velásquez Chamochumbi, Hermes. (2006). Hemorragia digestiva por várices esófago – gástricas. Acta Médica Peruana23(3), 156-161. Recuperado en 01 de febrero de 2019, de http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&;amp;pid=S1728-59172006000300006&lng=es&tlng=es.
  • Zumaeta Villena, Eduardo. (2007). Várices esofagogástricas. Acta Médica Peruana24(1), 47-52. Recuperado en 01 de febrero de 2019, de http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&;amp;pid=S1728-59172007000100011&lng=es&tlng=es.