Att ställa om klockan: så påverkar sommartid kroppen
Man har gjort flera intressanta studier på hur sommartid påverkar kroppen. Ingen har dock varit riktigt avgörande. Det som är klart är att denna tidsomställning har olika effekter på olika personer. För en del kan de vara mycket besvärande.
Ämnet om tidsomställning har alltid väckt mycket debatt. Man började med att ställa om klockan i Europa under första världskriget. Det främsta argumentet man hade var att det möjliggjorde energibesparing.
Vi ställer om klockan i slutet av mars under sommarmånaderna, och den sista söndagen i oktober under vintermånaderna.
I teorin ställer vi om klockan för att bättre utnyttja solljuset för att främja energibesparing. Studier visar dock att den energi som sparas på morgonen ändå används på eftermiddagen. Samtidigt blir arbetare mindre produktiva under anpassningsfasen. Så det kanske inte sparar lika mycket energi som man skulle tro!
Att ställa om klockan
Vissa studier indikerar att kulturer som inte har elektricitet har en liknande rutin som de som har det. Experter tror att våra förfäder också sov på liknande sätt som vi gör nu. Det här innebär att vi alla tenderar att ha liknande sömnmönster av naturen. Detta beror på att alla levande varelser, även de enklaste, reglerar många av sina funktioner i 24-timmarscykler. Ljus och mörker är avgörande faktorer inom dessa cykler.
År 2011 upptäckte ett forskarlag från Center for Genomic Regulation (CRG) i Barcelona att celler kan skilja mellan dag och natt, och att detta är avgörande för deras funktion. Denna dygnsrytm reglerar cykler av sömn och vakenhet, samt alla relaterade funktioner. När dessa cykler förändras orsakar det en obalans i kroppen, vilken kan leda till olika problem. Människokroppen har rutiner eftersom de hjälper den att fungera bättre.
Den här artikeln kanske också intresserar dig: Varför du känner dig trött – 7 vanliga anledningar
Hur sommartid påverkar kroppen
Sommartid orsakar ett slags “jetlag.” Jetlag är det ord man använder för att beskriva de besvär som man upplever när man reser till en plats som ligger i en annan tidszon. Likt jetlag så förvirrar sommartid kroppen och orsakar tillfälligt kaos. När tiderna med aktivitet och vila förändras kan det orsaka trötthet, dåsighet och irritabilitet.
Vissa människor upplever det mer intensivt än andra. Symtomen uppstår på grund av en förändring i nivåerna av melatonin. Melatonin är ett hormon som verkar beroende på solljus. Ju mer ljus, desto lägre nivåer av melatonin. Kroppen producerar mer melatonin när det är mörkt för att få sova. Att ställa om klockan gör så att detta hormon tillfälligt avregleras, vilket orsakar symtomen som vi precis nämnde.
I de flesta fall tar det cirka tre dagar för kroppen att återfå sin balans.
Du bör också läsa: Vitaminer och melatonin mot coronaviruset
Andra effekter av sommartid
Sommartid påverkar både sömnens längd och kvalitet. En studie säger att omställningen av klockan får människor att förlora cirka 60 minuters sömn under de första dagarna, och hos 10% av människor så påverkar det även sömnkvaliteten.
Vissa studier har också noterat att denna praxis ökar antalet hjärtinfarkter (hjärtattacker) något. Tidsomställningen på hösten gör dock så att denna siffra minskar. Samtidigt indikerar en annan studie att självmordsfrekvensen ökar dagarna efter en tidsomställning. Det finns också studier som indikerar att antalet arbetsrelaterade olyckor samt trafikolyckor också ökar efter tidsomställning. Det finns statistiska bevis på att olyckor i arbetet tenderar att vara allvarligare måndagen efter en tidsomställning än vid andra tillfällen.
Det är dock viktigt att notera att det sker endast en minimal ökning av hjärtattacker, olyckor och självmord. Det är dock intressanta fakta att ha i åtanke när man försöker hjälpa kroppen att anpassa sig till denna förändring på det hälsosammaste sättet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Serón-Ferré, M. J. (2018). Relojes, relojes, relojes y el cambio de hora¿ Son los relojes internos espejos del reloj externo?. Revista Chilena de Enfermedades Respiratorias, 34(3), 151-152.
- Ritmo circadiano: el reloj maestro. Alteraciones que comprometen el estado de sueño y vigilia en el área de la salud. (2014). Morfolia.
- Argüelles, R., Bonmatí Carrión, M., Argüelles Prieto, R., & Bonmatí Carrión, M. (2015). Melatonina, la hormona de la noche. Eubacteria.