Asymtomatisk bakteriuri: ett oftast ofarligt tillstånd

Asymtomatisk bakteriuri kan upptäckas i ett urinprov. Behandling kan vara nödvändig i vissa enstaka fall.
Asymtomatisk bakteriuri: ett oftast ofarligt tillstånd
Leidy Mora Molina

Granskad och godkänd av sjuksköterskan Leidy Mora Molina.

Senaste uppdateringen: 04 april, 2023

Det är möjligt för bakterier att leva i urinblåsan utan att orsaka skada eller sjukdomar. Detta tillstånd, känt som asymtomatisk bakteriuri, är vanligt hos män och kvinnor över hela världen. Vi berättar om de vanligaste orsakerna till varför detta uppstår och hur man kan hanterar det.

Asymtomatisk bakteriuri är närvaron av kolonier av bakterier av samma art i urinen. Det är samtidigt ett tillstånd med en total frånvaro av symtom. I allmänhet bör antalet bakteriekolonier vara större än 100 000 per milliliter urin.

Detta tillstånd varierar beroende på ålder, kön och hälsotillstånd för varje person. Det är vanligast hos gravida kvinnor, äldre vuxna och barn och upptäcks med en urinodling.

Vanliga orsaker till asymtomatisk bakteriuri

En tillväxt av bakterier i urinen kan verka skrämmande, men det förekommer dock endast hos ett litet antal patienter.

Den vanligaste orsaken är att ha en kateter eller slang insatt i urinblåsan under lång tid. Det finns även vissa situationer som leder till ökad sannolikhet för bakteriuri:

  • Cancer
  • Graviditet
  • Kemoterapi
  • Njurtransplantation
  • Kortikosteroidanvändning
  • Magsaftsreflux hos barn
  • Förvärvat immunbristsyndrom (AIDS)
  • Invasiva genitourinära procedurer, såsom en transuretral procedur

Studier visar en högre förekomst av asymtomatisk bakteriuri hos sexuellt aktiva kvinnor, såväl som hos diabetespatienter och patienter med neurogen blåsrubbning.

En gravid kvinna.
Graviditet är ett stadium då bakterier är mer benägna att samlas i urinblåsan.

Varför upplever man inga symtom vid asymtomatisk bakteriuri?

Trots vad de flesta tror, är bakterier i urinen inte alltid åtföljda av symtom. Den vanligaste orsaken till detta är att vissa bakterier inte kan kolonisera och invadera urinblåsan; därför blir de bortsköljda vid urinering. Kolonierna förblir dock aktiva på grund av sin höga reproduktionsförmåga.

En annan anledning är att ett starkt immunsystem bidrar till att stoppa bakteriell vidhäftning och förhindra symtomen på en infektion. Vissa personer med neuropati upplever varken inflammationen eller smärtan som kommer till följd av en urinvägsinfektion.

Diagnostisering

För att upptäcka asymtomatisk bakteriuri är det nödvändigt att göra en urinodling med efterföljande mikroskopisk utvärdering. I allmänhet gör man inte detta test för personer som inte har några symtom på urinvägsinfektion, varför så upptäckten vanligtvis är slumpartad.

Ett speciellt fall är graviditet. Undersökningsprotokoll inkluderar en rutinmässig urinodling i varje trimester så att man kan upptäcka eventuell asymtomatisk bakteriuri.

Diagnostisering av detta tillstånd kräver ett positivt bakterietillväxtprov hos män eller två positiva prov hos kvinnor. Ett allmänt urintest kan visa förekomsten av bakterier enligt följande:

  • Frånvarande av bakterier: inga bevis.
  • Fåtal bakterier (+): 1 till 10 bakterier per fält observeras.
  • Vissa bakterier (++): 4 till 5 bakterier per fält.
  • Mycket bakterier (+++): upp till 100 bakterier per fält.
  • Rikligt med bakterier (++++): mer än 100 bakterier.

Forskning tyder på att minst 100 kolonibildande enheter (CFU) krävs för diagnosisering av asymtomatisk bakteriuri. Å andra sidan, vid cystit, detekteras vanligtvis mer än 100 CFU och vid pyelonefrit upp till 1 000 CFU.

Den behandlande läkaren bör utvärdera andra värden i urintestet för att fastställa personens hälsotillstånd. Detta är fallet med förekomsten av leukocyter, pyocyter och nitriter i urinen. Slutligen kommer en urinodling att ge en korrekt diagnos av antalet växande kolonier och visa vilken bakterie som är ansvarig.

Behandling av asymtomatisk bakteriuri

Idag finns det människor som lever i åratal med asymtomatisk bakteriuri utan några hälsokomplikationer. Hos de flesta med bakterier i urinen, utan symtom, behövs ingen behandling.

Användning av antibiotika utan recept ökar bakteriell resistens, äventyrar den naturliga urogenitala floran och kan öka risken för framtida infektioner. Studier (artikel på spanska) har dessutom faktiskt visat att antibiotikabehandling vid asymtomatisk bakteriuri inte ger någon förbättring.

Det finns dock exceptionella fall av bakteriuri utan symtom där förebyggande antibiotikabehandling är indicerad:

  • Under graviditet
  • Inom 30 dagar efter en njurtransplantation
  • Som en del av förberedelseprotokollet för ett invasivt urinvägsingrepp
  • Hos personer med njursten och en historia av frekventa infektioner
  • Hos små barn med magsaftsreflux

Äldre vuxna, diabetiker och patienter med blåskateter behöver ingen behandling om det inte finns några symtom.

En kvinna med njursten.
Njursten gynnar urinvägsinfektioner, varför dessa patienter behöver behandlas med antibiotika.

När ska man söka läkarvård?

Hos vissa människor kan asymtomatisk bakteriuri vara ett övergångstillstånd till en urinblåse-, urinrörs- eller njurinfektion. Av denna anledning är det viktigt att vara uppmärksam på symtom som kan visa på behovet av läkarvård, såsom:

Asymtomatisk bakteriuri är inte detsamma som en infektion

Asymtomatisk bakteriuri är ett tillstånd som visar att det finns en tillväxt av bakterier i urinen. Det är ett ofarligt tillstånd som inte kräver behandling, förutom under speciella förhållanden, som exempelvis graviditet. Om du misstänker en urinvägsinfektion, tveka inte att kontakta sjukvården så snart som möjligt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Wiley J, Sons. Antibióticos Para La Bacteriuria Asintomática. Revista Médica Clínica Las Condes. 2018;29(2):251-255.
  • Lozano J. Infecciones urinarias. Clínica, diagnóstico y tratamiento. Offarm. 2001; 20(3): 99-109.
  • Alarcón T, Justa L. Bacteriuria asintomática. Asociación Español de Pediatría. Protoc diagn ter pediatr. 2014; 1(1):109-117.
  • López-López, Almudena, et al. “Incidencia de la infección del trato urinario en embarazadas y sus complicaciones.” (2019).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.