Angående tandproblem hos barn

Tandproblem hos barn påverkar hur de äter, talar och tuggar. I den här artikeln berättar vi om vilka som är de vanligaste problemen, vad som orsakar dem och hur du löser dem.
Angående tandproblem hos barn

Senaste uppdateringen: 30 augusti, 2022

Tandproblem hos barn kan påverka munnens funktionalitet när det kommer till att tala, tugga och äta. Dessa problem kan också få en estetisk inverkan på utseendet på deras leende, vilket kan skada självkänslan och skapa osäkerhet.

Av den anledningen är det mycket viktigt att ta hand om barnens munhälsa från tidig ålder. Och det är föräldrarnas uppgift att ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av barnets tänder och käke, samt se till att tandköttet är friskt och att tänderna inte drabbas av karies.

Att hjälpa barn att skapa hälsosamma vanor i deras liv från när de är små är också den vuxnes ansvar. Att förebygga tandproblem är bättre än att lösa dem senare genom obehagliga behandlingar.

I den här artikeln berättar vi vilka som är de vanligaste tandproblemen hos barn. Vi ska också gå in på vad som orsakar dem, hur du kan behandla dem och vad du kan göra för att undvika dem.

Vad kan orsaka tandproblem hos barn?

Många negativa förändringar kan uppstå i ett barns mun och var och en av dem har en specifik orsak. Generellt sett finns det dock ett antal faktorer som är de vanligaste:

  • Genetik: formen och storleken på käkbenen och tänderna bestäms genetiskt. I vissa fall är barnet benäget att drabbas av specifika problem i munnen.
  • Bakteriell plack: detta består av den beläggning som resterna av mat och mikroorganismer bildar. Den fastnar på toppen av tänderna och tandköttet. Ansamlingen av plack och de syror som bakterierna producerar kan leda till att några av de vanligaste problemen utvecklas.
  • Kost: typen och kvaliteten på maten de äter kan orsaka många tandproblem. Att äta många produkter som är rika på socker kan hjälpa bakterier att utvecklas. Dessutom kan undernäring och en kost som är fattig på kalcium också orsaka tandproblem hos barn.
  • Dåliga vanor: repetitiva beteenden som barn hänger sig åt kan påverka deras munhälsa. Att bita på naglarna, andas genom munnen, suga på fingrar/tummar, använda napp eller nappflaska eller trycka tungan mot tänderna när de sväljer är några exempel på dessa dåliga vanor.

Karies: ett vanligt tandproblem hos barn

Karies är ett av de vanligaste tandproblemen hos barn. Detta problem uppstår då tänderna avmineraliseras som en konsekvens av sura ämnen och bakterier i munnen.

De mikroorganismer som finns i bakterieplacket fermenterar sockerarterna i barnets kost och producerar syra som tar bort mineralerna från tandvävnaden. Att äta mycket godis i kombination med dålig munhygien är de främsta orsakerna till detta problem.

I dess tidiga skede kan du märka torra vita fläckar på tandytan. När det fortskrider kommer skadan att bli brun eller svart vilket innebär att barnet förlorar tandvävnad och får hål i tänderna.

Hål i tänderna under den tidiga barndomen är en i mängden av olika problem som drabbar små barn. Detta sker då skadan avancerar snabbt och drabbar främst framtänderna. Att ofta dricka sockerhaltiga drycker som fastnar på tändernas ytor och dålig munhygien orsakar dessa håligheter.

Håligheter i närbild av en mun och tandspegel
Hål i tänderna hos barn kan utvecklas på både mjölktänder och vuxna tänder. Typen av tand avgör vilken metod du bör använda för att hantera problemet.

Komplikationer vid karies hos barn

Om detta problem utvecklas och du inte behandlar det, kan det orsaka några av följande komplikationer hos små barn:

  • Smärta: Om skadan blir allvarlig kan den närma sig tandmassan. Det är här vi hittar nervändarna. Detta orsakar en ökad känslighet och smärta i den drabbade tanden.
  • Förstörelse: När problemet utvecklas kommer barnet att förlora tandvävnad, och de drabbade tänderna kommer att gå sönder och förstöras. De trasiga tänderna kan orsaka malocklusioner och problem med bettet.
  • Infektioner: Bakterierna som skapar skadan kan orsaka infektioner i tanden eller i vävnaderna som omger den.
  • Skador på den vuxna tanden: Om hålen drabbar en mjölktand och den utvecklas utan behandling kan det påverka hur den vuxna tanden bildas under den.

Att laga hål i tänderna hos barn

Vilken behandlingen som tandläkaren väljer beror på skadans storlek, vävnaderna den påverkar och den evolutionära tiden för processen. Om tandläkaren upptäcker kariesangreppet tidigt kan det räcka med att applicera fluor och göra vissa förändringar i barnets hygienvanor för att vända problemet.

När barnet tappar vävnad är det nödvändigt att rengöra tanden och återställa den med fyllningar som hjälper till att återfå formen på tanden. Du som förälder måste agera och stoppa utvecklingen eftersom detta är nödvändigt för att undvika komplikationer.

Gingivit

Även om detta problem inte är lika vanligt hos barn som det är hos vuxna, är det nära kopplat till dålig munhygien. Det består av att tandköttet blir inflammerat på grund av irritation som i sin tur kommer från en ansamling av bakteriell plack på tänderna.

Tandköttsvävnaden sväller, får en intensiv röd färg och blöder lätt. Dessutom kan det skada eller vara irriterande för barnet och orsaka dålig andedräkt.

Att kontrollera bakterieplacket med goda hygienvanor, som att använda en tandborste och tandtråd på rätt sätt, är vanligtvis tillräckligt för att behandla detta problem. Oavsett vilket är det en bra idé att konsultera en tandläkare för att få rätt råd för ditt fall.

Bettfel: ett vanligt tandproblem hos barn

Sneda tänder och bettfel är vanliga tandproblem som uppstår hos barn. Sättet som överkäken förhåller sig till underkäken eller tändernas läge i munnen äventyras.

Dessa problem stör munnens funktion, som att bita, tala och svälja. Dessutom påverkar det leendet och hur ansiktet ser ut.

Det är viktigt att upptäcka dessa så tidigt som möjligt eftersom tidiga behandlingar är kortare och mer effektiva och bekväma för patienten. Av den anledningen måste vuxna vara uppmärksamma på hur deras barn biter och hur deras tänder är vinklade när de börjar komma fram. Frekventa kontroller hos en tandläkare hjälper också till att diagnostisera eventuella anomalier i tid.

Olika faktorer kan orsaka denna typ av förändring av bettet.

  • Arv och genetik: storleken på tänderna och käken är ofta lika hos flera familjemedlemmar.
  • Dåliga vanor: att suga på tummen, använda nappflaska eller napp för länge samt att andas genom munnen är några exempel på repetitiva beteenden som kan förändra hur ett barns bett formas.
  • För tidig förlust av mjölktänder: om barnet tappar sina mjölktänder i förväg på grund av karies, infektioner eller trauman, fylls inte deras funktion att skydda utrymmet för de vuxna tänderna. De permanenta tänderna växer då fram på fel ställen, vilket förändrar bettet.

Behandlingar för bettfel hos barn

Ortodontisk behandling är nödvändig för att lösa dessa typer av tandproblem hos barn. Valet av vilken typ av behandlingsmaterial barnet kommer att få beror på typen av bettfel, deras ålder och fallets svårighetsgrad.

Uppfångande ortodontisk vård är användbar när barnet fortfarande har mjölktänder i munnen och är nödvändig för att styra tand- och käktillväxten. När de vuxna tänderna har kommit fram är fasta tandställningar ett val – och många andra alternativ svarar mot olika behov.

I dagsläget är det också ett alternativ att använda genomskinliga tandställningar när det gäller att behandla dessa problem hos barn och tonåringar.

Du kanske också är intresserad av: Tandreglering hos barn: Allt du behöver veta

Trauma

Trauma hos tänderna är ett annat vanligt förekommande tandproblem hos barn. Orsaken till dessa smällar på tänderna är ofta olyckor som inträffar i hemmiljön; som när barnet lär sig gå, under lekar eller vid sportutövande.

Trauma kan ske mot både mjölktänderna och de vuxna tänderna. De övre framtänderna är de som vanligen drabbas eftersom de är i den mest utsatta positionen.

Skador på tänderna kan påverka tandkronan, spräcka tanden helt, flytta dess position eller göra att den lossnar. Därpå kommer vanligtvis smärta, vävnadsblödning och stress från situationen.

Behandlingsformerna varierar beroende på vilken typ av vävnad som påverkas och vilken typ av tänder som är involverade. Men rekommendationen när du upptäcker skador i munnen är att omedelbart konsultera en läkare. Om tanden har slagits ur munnen bör du hitta den och transportera den i en lämplig vätska, så som mjölk.

Som vi redan har nämnt kommer tandläkaren att bestämma den bästa behandlingen för ditt specifika fall:

  • Användandet av fluor och eftervård
  • Restaurering eller fyllningar
  • Rotbehandlingar
  • Återimplanterandet av tanden samt att immobilisera den med skenor

Omedelbar tandläkarkonsultation, när olyckan precis har inträffat, förbättrar prognosen för dessa tandproblem hos barn. Eftervård med grundläggande kost och noggrann munhygien samt att följa tandläkarens råd kan också hjälpa.

När ska man gå till tandläkaren?

Det är vanligt att föräldrar är osäkra på när de ska ta sina barn till tandläkaren. Vissa människor tror att det bara är nödvändigt när något slags symptom uppstår i munnen.

Barn bör dock besöka en läkare för första gången innan de fyller ett år, även om det kanske inte finns några uppenbara problem med munnen. I konsultationen kommer tandläkaren att undersöka munnen på den lille för att upptäcka eventuella problem. De berättar även hur föräldrarna bäst kan ta hand om barnets mun.

Att upptäcka problem i munnen tidigt undviker komplicerade, obekväma och ofta dyra behandlingar. På detta sätt kan du också stoppa komplikationer som problem och smärtsamma situationer ofta orsakar hos barn.

Kontroller var sjätte månad är nödvändiga för att säkerställa korrekt utveckling av käken och tänderna som kommer fram. Tandläkaren vill också diagnostisera de problem som har dykt upp under rådande situation. I vissa fall kan de föreslå tätare kontroller om ett barns risk att drabbas av vissa problem motiverar det.

Ett barn med dåliga tänder som visar kameran sina tänder
Smärta betyder inte alltid att det finns ett oralt problem hos barn. Regelbundna kontroller gör att tandläkare kan upptäcka andra osynliga problem.

Rekommendationer för tandproblem hos barn

Många av de tandproblem hos barn vi har nämnt är vanliga men kan förebyggas. Goda hygienvanor från tidig ålder och ett hälsosamt beteende kan göra skillnad.

Att uppmärksamma följande tips kan hjälpa till att undvika tandproblem hos barn:

  • Utöva adekvat munhygien: Rengöring av ett barns mun bör börja så tidigt som möjligt, även innan tänderna ens börjar träda fram. Du bör då utföra detta med en fuktig trasa. Den vuxne bör göra detta tills barnet kan göra det ordentligt själv. De bör rengöra tänder, tandkött och tunga tre gånger om dagen med en tandborste som har mjuka borst och tandkräm som innehåller fluor, om barnet är moget nog att inte svälja tandkrämen. Du bör komplettera rengöringen med tandtråd och, om tandläkaren föreslår, med munvatten för barn.
  • Ät en hälsosam kost: Att äta en varierad kost, rik på näringsämnen och med bra kalcium- och vitamininnehåll hjälper de små att växa. Du bör undvika produkter som är rika på raffinerat socker som godis, bakverk och läsk. Ge inte sockerdrycker till spädbarn, eller nappar doppade i honung eller socker för att lugna dem.
  • Kontrollera och ta bort dåliga vanor: Du bör motverka repetitiva och skadliga vanor som påverkar barnets munhälsa, som om de suger på tummen eller använder en nappflaska eller napp efter 2 års ålder. Du bör också lösa problem som onykofagi (nagelbitning), atypisk sväljning eller att andas genom munnen.
  • Använd tandskydd: Att använda dessa när vid sportutövande kan hjälpa till med att förhindra skador på tänderna.
  • Besök tandläkaren: Genom att konsultera en tandläkare tidigt och regelbundet kan du upptäcka och behandla alla problem i förväg. Vårdpersonalens uppgift är också att hjälpa vuxna att ta hand om sina små barns munnar. Förebyggande metoder i konsultationsrummet, som att applicera fluor lokalt, kan hjälpa till med att undvika framtida tandproblem hos barn.

Att undvika tandproblem hos barn

Det finns många tandproblem som kan drabba barn. Dessa påverkar inte bara hur deras munnar fungerar (att äta, tala eller tugga); de kan också förhindra sociala relationer genom att skapa problem med självsäkerhet och -känsla.

Av den anledningen är tidiga och regelbundna konsultationer, förutom hälsosamma vanor och god munhygien, avgörande. En frisk mun möjliggör ett lyckligt leende under hela barndomen och därefter!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Revelo Navarrete, Carlos Eduardo. Prevalencia y severidad de caries de la primera infancia y sus factores de riesgo en niños de edad preescolar. BS thesis. Quito: UCE, 2019.
  • Echeverria-López, Sonia, et al. “Determinantes de caries temprana de la infancia en niños en riesgo social.” International journal of interdisciplinary dentistry 13.1 (2020): 26-29.
  • Pitts, N., R. Baez, and C. Diaz-Guallory. “Caries de la primera infancia: La Declaración de Bangkok del IAPD.” REVISTA ODONTOLOGÍA PEDIÁTRICA 19.1 (2020): 45-48.
  • Cárdenas, Shyrley Díaz, Sthefanie del Carmen Pérez Puello, and Miguel Angel Simancas-Pallares. “Caries dental en niños de la primera infancia de la ciudad de Cartagena.” Ciencia y Salud Virtual 10.2 (2018): 51-62.
  • Chuchuca Mite, Givanna Doménica. Prevalencia de gingivitis en niños de 5 a 8 años de edad de la Escuela Coronel Luciano Coral de Guayaquil. BS thesis. Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología, 2019.
  • Lugo, Carmen, and Irasema Toyo. “Hábitos orales no fisiológicos más comunes y cómo influyen en las maloclusiones.” Revista Latinoamerica de Ortodoncia y Odontopediatría. Ortodoncia. ws edición electrónica marzo (2011).
  • López, Adriana Buitrago, et al. “Asociación entre maloclusiones y hábitos orales en niños de 4 a 11 años.” Revista Colombiana de investigacion en Odontología 4.10 (2013): 43-55.
  • Oliveira-del Río, Juan A., Alcira M. Alvarado-Solórzano, and Betty E. Guanotoa-Lincango. “Características de traumatismo dental en niños de 5-13 años de edad.” Polo del Conocimiento 3.5 (2018): 150-159.
  • Martínez, Ana Karen Garibay, et al. “Traumatismo dental en pacientes pediátricos que acuden a una clínica universitaria de odontopediatría: un análisis retrospectivo de historias clínicas.” Pediatría (Asunción): Organo Oficial de la Sociedad Paraguaya de Pediatría 45.3 (2018): 206-211.
  • García, B., and Ballesta–A. Mendoza–P. Planells. Odontopediatría. La evolución del niño al adulto joven. Madrid-España: Ripano, 2011.
  • Leache, Elena Barbería, et al. Odontopediatría. Masson, 1995.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.