Akut infektiös artrit: orsaker, symptom och behandling
Akut infektiös artrit (eller akut septisk artrit) är en sjukdom där synovialmembranet, ett tunt membran som omsluter och skyddar insidan av ledkapseln, sväller.
I kapseln produceras en särskild substans, ledvätskan, som möjliggör dess funktioner. Detta är ett slags smörjmedel för lederna som minskar skador.
Det finns det två typer av artrit beroende på utvecklingsförloppet. Å ena sidan finns det kronisk artrit vilket är då tillståndet inte försvinner efter att man har behandlat orsakerna till sjukdomen, och detta lider patienten av under resten av livet. Å andra sidan finns också akut artrit där sjukdomen försvinner efter behandling.
Artriten påverkar vanligtvis samma led symmetriskt på båda sidor av kroppen. Dessutom kan den också påverka andra omgivande inre strukturer som ben och brosk etc.
Symptom på akut infektiös artrit
Som en allmän regel kan man uppleva en rad olika symptom i samband med denna sjukdom. Några av de vanligaste är:
- allmän trötthet
- aptitlöshet
- feber som varierar i intensitet
- sporadisk frossa
- intensiv smärta eller obehag i lederna
- svullnad eller inflammation i de drabbade områdena tillsammans med en rödaktig ton (utöver det vanliga)
- muntorrhet (särskilt på morgonen) eller röda ögon
- en känsla av domningar i lederna som känns särskilt på morgonen.
Orsaker till akut infektiös artrit
De smittämnen som orsakar denna sjukdom kan verka direkt (patogenen verkar i leden) eller indirekt (den skadliga mikroorganismen har startat en infektion i ett visst område och sedan flyttat till dessa strukturer).
I båda fallen kommer patientens immunsystem att försöka motverka infektionen genom att producera och transportera ett stort antal leukocyter till området. Detta är vanligtvis orsaken till ledinflammationen. Det finns även ytterligare klassificeringar beroende på vilken typ av smittämnen som orsakar sjukdomen. I enlighet med dessa kan det röra sig om något av följande:
- Bakteriell artrit orsakad av gonokocker, streptokocker eller stafylokocker. Som en allmän regel är infektiös artrit en del av denna kategori.
- Viral artrit är ett tillstånd som orsakas av vissa typer av virus, såsom parvovirus B19, röda hund eller hepatit (B och C).
- Vid ovanliga fall utvecklas det från en infektion av en parasit eller svamp.
Diagnos av akut infektiös artrit
Som en allmän regel genomför vårdpersonalen att en rad medicinska procedurer för att identifiera denna sjukdom och därmed utesluta andra åkommor med liknande egenskaper. Procedurerna kan innefatta följande:
- Ett test där specialister kontrollerar symptomen som patienten upplever.
- Läkaren studerar patientens medicinska historia.
- Med en synovialvätskeanalys testar läkaren en liten mängd av detta ämne för laboratoriegranskning för att bekräfta eller utesluta förekomst av patogener.
- Andra rutintester som blod- eller urinanalys kan förekomma.
Läs svaren på de vanligaste frågorna om artrit
Behandling
Målet med behandlingen är att eliminera den utlösande infektionen och mildra eventuella symptom. Således kan följande behandlingsformer bli aktuella:
- En läkare kan förskriva antibiotika för infektiös artrit orsakad av bakterier.
- Patienten kan bli ordinerad icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och smärtstillande medel (för att lindra smärta eller obehag).
- Alternativt kan man immobilisera den drabbade leden (till exempel genom att spänna en skena på den).
- Slutligen kan läkaren rekommendera sjukgymnastik för att återställa patientens ledstyrka och rörelseomfång.
Det är vanligt att läkaren rekommenderar alla dessa åtgärder tillsammans, och detta kan förbättra patientens tillstånd drastiskt.
En komplex patologi
Sammanfattningsvis så kräver patienter med infektiös artrit tidig diagnos samt snabb behandling. Annars är risken stor för att komplikationer uppstår. Därför är det viktigt att konsultera en läkare så snart som möjligt i närvaro av ovanstående symptom.
Detta kanske intresserar dig
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
García P, Irribarra L, Ramírez V, Cervilla V, De La Barra R, Montiel F, et al. (2000). Rendimiento del estudio microbiológico en el diagnóstico de la infección osteoarticular. Revista chilena de infectología, 17(2), 101-108.
-
Matos T, Fernández S, Gómez, M, Sebastián M, Martínez, F, Lozano J. (2011). Osteomielitis y artritis séptica. In Sociedad Española de Infectología Pediátrica (eds). Protocolos de infectología (pp. 205-220). Ergon Madrid.
-
Saavedra-Lozano J, Calvo C, Carol R, Rodrigo C, Núñez E, Obando I, et al. (2015). Documento de consenso SEIP-SERPE-SEOP sobre el tratamiento de la osteomielitis aguda y artritis séptica no complicadas. In Anales de Pediatría (Vol. 82, No. 4, pp. 273-e1). Elsevier Doyma.