Olika typer av synovialleder i kroppen

december 26, 2019
Synovialleder omges av synovialkaptseln, som omsluter synovialhålan och förenar benen i leden. Läs vidare för att lära dig mer om dem!

Det finns olika typer av synovialleder, eller äkta leder, i kroppen. De sammankopplar två ben och utgörs av ett hålrum med brosk och vätska. I denna artikel ska vi titta lite närmre på dessa leder.

Kännetecken hos synovialleder

Leder i armarna

Först och främst har lederna ett lager av brosk som täcker de artikulerande ytorna hos skelettet. Benytorna kommer därför aldrig i direkt kontakt. När dessa leder syns på röntgen verkar de ha gott om utrymme.

Det andra karaktärsdraget hos synovialleder är närvaron av en artikulär kapsel. Den består i princip av ett inre synovialmembran och ett yttre, fibröst membran.

Synovialmembranet

Detta membran klär den inre ytan av kapslarna kring synovialleder och senskidor (rörformade kanaler av bindväv). Den har generellt sett kontakt med det fibrösa membranet och synovialledvätskan.

Synovialmembranet är vaskulariserat och producerar synovialledvätska. Denna ansamlas i ledhålan och smörjer ledytorna.

Slutna blåsor kan dyka upp utanpå lederna, där de bildar bursae eller senskidor. Blåsorna bildas ofta mellan strukturer som senor och leder, senor och ben eller hund och ben för att minska friktionen.

Upptäck: Antiinflammatorisk mat – 7 nyttiga alternativ

Det fibrösa membranet

Det fibrösa membranet utgörs i sin tur av tät, oregelbunden bindväv som omger och stabiliserar leden.

Delar av det fibrösa membranet kan tjockna för att bilda ligament som vidare stabiliserar leden. Ligament som ligger utanför kapseln tillhandahåller ofta en stärkande struktur.

Andra karaktäristiska strukturer hos synovialleder

Det finns ytterligare strukturer inom synovialmembranet som karaktäriserar dessa leder. Dessa inkluderar:

  • Artikulära diskar: vanligtvis består dessa av fibrobrosk. De absorberar sammantryckande krafter, justerar sig efter förändringar i ledytan vid rörelser och ökar rörelseförmågan hos leden.
  • Artikulära fettdynor: dessa ligger ofta mellan synovialmembranet och kapseln. De kommer in i och lämnar dessa områden under rörelser.

Läs även: Varför lederna är viktiga – nödvändiga tillskott

Typer av synovialleder

Kroppen har följande typer av synovialleder:

Knälederna är viktiga

  1. Glidleder: dessa möjliggör glidande rörelse när en ben rör sig över ett annat. Ett exempel är den akromioklavikulära leden som ligger i axelns överkant.
  2. Gångjärnsleder är leder som möjliggör böjning och utsträckning i ett plan. Ett exempel är armbågen.
  3. Vridleder möjliggör rörelse runt en axel, vilket innebär att de reglerar rotationsrörelser. Ett exempel är leder i underarmen.
  4. Kombinationsleder: dessa leder möjliggör rörelse mellan en axel med begränsad rotation runt en andra axel. De består av två konvexa kondyler. Ett exempel är knäleden.
  5. Kondyloida leder möjliggör rörelse inom två vinkelräta axlar och passiv eller sekundär rörelse i en tredje axel. De tillåter därför böjning, utsträckning, abduktion och adduktion. Detta är fallet i handleden.
  6. Sadelleder: dessa möjliggör samma rörelse som de kondyloida lederna, men med större rörelseförmåga. De tillhandahåller böjning, utsträckning, abduktion och adduktion.
  7. Kulleder möjliggör alla rörelser förutom glidning. De tillhandahåller böjning, utsträckning, abduktion, rotation och adduktion. Höften är ett exempel på denna typ av led.

Slutsats

Om vi inte hade några leder skulle benen i kroppen inte kunna röra sig. Tack vare våra leder kan vi göra olika rörelser, såsom att böja oss, rotera och röra på armar och ben.

  • Padrós Soler, G., Galán Ortega, A., Guillén Campuzano, E., Hortas Nieto, M. L., Marín Soria, J. L., Muñoz Pérez, M., & Noguera Bennaser, A. (2004). Recomendaciones para el estudio del líquido sinovial. Química Clínica.

  • Iturriaga, V., Mena, P., Oliveros, R., Cerda, C., Torres, D., & del-Sol, M. (2018). Importancia del Líquido Sinovial en la Articulación Temporomandibular y sus Implicancias en la Patología Articular. International Journal of Morphology. https://doi.org/10.4067/s0717-95022018000100297

  • Aguado Jódar, X. (1992). Diferencias y similitudes entre el rozamiento deslizantes y de giro. Fuente: Serway R. A.. Física. Editorial McGraw-Hill.