Varför det smittar av sig att gäspa
I många år har man med flera olika teorier försökt förklara varför varför det smittar av sig att gäspa. Men det finns fortfarande inga avgörande bevis. Vad säger de rådande hypoteserna? Ta reda på det här!
Vet du varför det smittar av sig att gäspa? Nästan två tredjedelar av människor är känsliga för detta fenomen. Med andra ord kommer dessa instinktivt att upprepa en gäspning när de ser någon annan gäspa.
Faktum är att gäspningen är en av de minst förstådda av alla vanliga typer av mänskligt beteende. Forskare har alltså ännu inte gett någon förklaring till varför vi gäspar. Detta trots att detta beteende tenderar att vara vanligt förekommande även hos andra djur som katter, hundar, apor, fåglar osv.
Gäspningen sker oftast precis innan vi går och lägger oss, när vi vaknar, när vi är hungriga och när vi har tråkigt. Även bara det faktum att du läser den här artikeln kan få dig att gäspa. Och har du märkt att den har en imponerande förmåga att smitta av sig?
Det smittar av sig att gäspa: Teorier om varför vi gäspar
Eftersm detta beteende existerar måste det bero på att det har någon fördel. Vad kan det vara? I många år har flera hypoteser försökt förklara det. Låt oss titta på några av de mest accepterade.
Hypotesen om syresättning
Dess mest avlägsna prejudikat verkar vara hos Hippokrates, som hävdade att en gäspning eliminerar använd luft och förnyar kroppen med ren och frisk luft. Denna hypotes verkar motsvara det faktum att när syrehalten sjunker på grund av dåsighet, skulle gäspningen vara ett snabbt sätt att få in syre i kroppen.
Det är i alla fall en kontroversiell teori som forskare påpekar att ännu inte har testats. Därför kan hypotesen varken bekräftas eller uteslutas i sin helhet.
Hypotesen om att gäspningar aktiverar
Om vi är vakna och vid medvetande, gäspar vi när vår vakenhetsnivå sjunker på grund av dåsighet, tristess etc. Genom att gäspa omdirigerar vi vår uppmärksamhet och det ger oss ett nödvändigt extra tillskott av pigghet. Även om denna teori verkar logisk har den inte blivit empiriskt bevisad till 100 %.
Vi ska inte utesluta den här hypotesen, det är bara det att vi behöver mer forskning för att kausalt kunna koppla nivån av uppmärksamhet med gäspningen.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Morgontrött och sömndrucken – därför vaknar du på dåligt humör
Hypotesen om kroppstemperatur
Detta är den hypotes som har uppnått mest dragkraft de senaste åren, eftersom det är den som ger mest övertygande data. Enligt en studie av Gallup, A. C., & Eldakar, O. T. (2013) hjälper gäspningar till att sänka temperaturen för att kyla ner hjärnan och få den att fungera bättre.
Data visar tydligt att det före en gäspning sker en temperaturökning som minskar snabbt efter varje gäspning. Om du vill undvika att gäspa kan du uppnå en liknande temperatursänkande effekt genom att lägga en trasa fuktad med mycket kallt vatten på pannan.
Dessa data har dessutom framgångsrikt blivit replikerade i andra studier, varför det finns en betydande trovärdighet som talar för denna hypotes. Studiens huvudforskare menar dock att ovanstående tre hypoteser sitter ihop och att även om denna senaste har större giltighet, bör vi inte utesluta möjligheten att det finns ett samband mellan de tre.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Sex tips för att skapa ett enkelt och vilsamt sovrum
Anledningar till varför det smittar av sig att gäspa
Som vi nämner ovan brukar de flesta gäspa när de ser någon annan göra det, och samma sak händer med andra djur. Det finns två teorier som förklarar detta. Här är detaljerna:
- Gäspningen hjälper till att synkronisera gruppbeteende. Det är en del av imitationsbeteende. Till exempel tenderar sociala djur att utföra specifika beteenden samtidigt. Det är till exempel att äta, röra på sig, ha samma hållning osv.
- Den andra teorin hänvisar till empati. Att se vilken gäspning som helst skulle alltså aktivera hjärnans empatikretsar, inklusive spegelneuroner, som fungerar som en intern reflektion av de rörelser vi observerar i andra.
Vi har i den här artikeln tittat på tre hypoteser som verkar förklara orsaken till att vi gäspar. Dessutom har vi gått igenom några av anledningarna till att gäspningar smittar. Vad tror du själv om allt detta?
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gallup, A. C., & Eldakar, O. T. (2013). The thermoregulatory theory of yawning: what we know from over 5 years of research. Frontiers in neuroscience, 6, 188.
- Harvey, D. J., Merry, A. H., Royle, L., Campbell, M. P., & Rudd, P. M. (1996). Justice, nature & the geography of difference.
- Isaacowitz, D. M., & Stanley, J. T. (2011). Bringing an ecological perspective to the study of aging and recognition of emotional facial expressions: Past, current, and future methods. Journal of nonverbal behavior, 35(4), 261.
- Norscia, I., & Palagi, E. (2011). Yawn contagion and empathy in Homo sapiens. PloS one, 6(12).