Vad innebär kognitiv omstrukturering?
Kognitiv omstrukturering anses idag vara ett oumbärligt element i den terapeutiska processen. Sedan psykologen Albert Ellis formade teorin i mitten av nittonhundratalet har framgången med denna metod alltjämt gjort den viktig.
I allmänna termer hänvisar kognitiv omstrukturering till att förändra patienternas mentala scheman, vilket gör dem mer adaptiva. Det är ett sätt att omdirigera en persons livserfarenhet mot hälsosammare resultat, allt genom dess egna mentala resurser.
Låt oss ta en närmare titt.
Vad innebär en kognitiv omstrukturering?
Människans psyke är en komplex enhet. Specialister är överens om att det har ett viktigt inflytande på mänskligt beteende. I linje med detta går kognitiv omstrukturering ut på att man samtalstekniker för att modifiera de psykiska mönster som leder patienter till problem.
Till exempel använder psykologer sig av sokratisk dialog inom psykoterapi för att patienten själv ska nå de nödvändiga svaren för sin förbättring. Med andra ord spelar terapeuten rollen som en vägledare och använder retoriska frågor så att personen kan omstrukturera sin kognition med hjälp av sina egna mentala resurser.
Kort sagt, kognitiv omstrukturering är en teknik för att uppnå de kognitiva beteendemodellerna som tillåter behandling. Den försöker förändra mänskligt beteende genom att förändra specifika kognitiva processer, såsom analys och tolkning av livserfarenheter.
Hur fungerar det?
Den kognitiva omstruktureringstekniken fungerar genom mental flexibilitet. Ju bättre människor visar en förmåga att införliva nya hanteringsstilar i sina liv, desto bättre blir resultatet av terapin.
Inom detta ramverk bör terapeuten använda patientens erfarenheter för att upptäcka var problemen uppstår och tillsammans med patienten komma fram till de bästa alternativen för att lösa problemen. Människor är ofta inte medvetna om att deras tankar är ursprunget till deras negativa beteenden.
Det är normalt att det uppstår mentala hinder under den terapeutiska processen. Dessa omedvetna försvarsmekanismer utgör en utmaning för vårdpersonalen som försöker få patienten att förstå sin verklighet alltmedan den sker runt omkring honom eller henne.
Tekniker för kognitiv omstrukturering
Sammantaget är teknikerna för kognitiv omstrukturering den uppsättning procedurer som terapeuterna använder för att uppnå en betydande och varaktig förändring i patienters mentala scheman. Låt oss titta närmare på de tekniker som de flesta psykologer använder inom psykoterapin.
1. Sokratisk dialog
Sokrates filosofi bygger på att ifrågasätta allt, och därmed hitta en mer objektiv syn på världen. På samma sätt använder den moderna psykologin specifika ifrågasättanden för att förändra patientens trossystem.
Under den sokratiska dialogen ställer psykologen specifika frågor som riktas mot de kognitiva fördomarna som människor ofta uppvisar. Till exempel, vilka bevis finns det? Prioriterar de fakta eller känslor mer? Et cetera.
2. Att döma tankar
I det här fallet är tanken att patienten ska ta på sig olika roller när det gäller dennas egna tankar. Patienten får anta flera roller, så som försvarsadvokat, åklagare och domare.
På så sätt hjälper man patienten att dissekera sina idéer, försvara dem och fatta det mest objektiva beslutet.
Du kanske också är intresserad av: Råd för att hjälpa någon med självmordstankar
3. Psykodrama
Psykodrama är en teknik där patienten ska spela upp en roll som om det vore i en pjäs. I detta rollspel konfronteras patienten med situationer som är svåra för denna, men som sker i en kontrollerad miljö. Till exempel kan en person med social fobi få spela rollen som sig själv under en viktig eller genant aktivitet.
Huvudsyftet med denna teknik är att göra patienten bekant med de situationer som motiverar dennas konflikter. Efter en tid, och med korrekt ingripande av terapeuten, kommer människorna efter denna terapi att kunna möta sina rädslor adaptivt.
4. Nedåtpil
Denna strategi är en stöttepelare inom den kognitiva omstruktureringsprocessen. Under dessa sessioner ställer terapeuten en rad frågor för att identifiera tankar som stödjer irrationella föreställningar.
När de irrationella idéerna väl har identifierats går terapeuten vidare till retoriska frågor angående de dysfunktionella tankestrukturerna som inte passar med verkligheten. Till exempel, vad skulle hända i livet om en sådan tanke var sann?
Dessa typer av frågor bör ställas tills patienten har uttömt sina svar. Syftet är att patienten ska inse hur oproportionerlig dennas upplevda nöd är, samt förstå att situationen kan hanteras.
5. Paradoxal avsikt
Denna resurs använder man för att arbeta med ångestproblem. Metoden som används är att indikera för patienten precis motsatsen till vad de förväntar sig för att lösa sitt problem.
Ett exempel på paradoxal avsikt kan vara när en patient kommer på konsultation på grund av en oförmåga att uppnå erektion, och terapeutens rekommendation är att patienten försöker att inte få erektion. I det här fallet har personen sannolikt försökt allt för att uppnå en erektion utan framgång.
Istället för att prata om vad patienten förväntar sig, kommer terapeuten att föreslå motsatsen till honom. Det vill säga att försöka att inte uppnå en erektion med sin partner. Detta överraskar sinnet och kan leda personen till ett tillstånd där problematiken i hans undermedvetna blir en uppgift som kan lösas genom viljan. Tack vare terapeutens indikationer försvinner därmed ångesten, om det lyckas.
När rekommenderar specialister kognitiv omstrukturering?
Kognitiv omstrukturering är effektivt när det inte finns några underliggande störningar. Om patienten uppvisar en fysisk-kemisk obalans bör specialisten remittera denna till en psykiatriker för att inleda att samarbete. Men när konflikten är rent psykologisk fungerar oftast kognitiv omstruktureringsterapi enskilt.
Studier visar att genom att förändra människors dysfunktionella kognition kan deras beteende bli mer adaptivt och hälsosammare. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är en av de mest populära och validerade behandlingsformerna idag.
Vem kan tillämpa kognitiv omstrukturering?
Sammantaget kan psykologer som har utbildat sig inom kliniska områden tillämpa kognitiva omstruktureringstekniker vid behandling. Vissa psykiatriker är dock även utbildade i psykoterapi och har då också de nödvändiga färdigheterna för att tillämpa de tekniker som vi nämnt i den här artikeln.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Dongil Collado, Esperanza. “Reestructuración Cognitiva: Un Caso de Estrés Postraumático.” Ansiedad estrés (2008): 265–288. Print.
- Bados, Arturo, and Eugeni García Grau. “La Técnica de La Reestructuración Cognitiva.” Universidad de Barcelona (2010): 1–63. Universidad de Barcelona. Web.
- Mejicanos, Diana del Rosario. “Reestructuración Cognitiva y Control de Ira.” Hilos Tensados 1 (2019): 1–476. Print.
- Froján Parga, María Xesús. “Categorización de La Conducta Verbal Del Cliente Durante La Reestructuración Cognitiva.” Análisis y Modificación de Conducta 36.153–154 (2010): n. pag. Análisis y Modificación de Conducta. Web.