Vad är spottkörtlarna i underkäken till för?

Spottkörtlarna i underkäken är inte lika kända som öronspottkörtlarna, men de uppfyller viktiga funktioner kopplade till salivproduktionen. Fortsätt läsa för att ta reda på mer om deras funktioner.
Vad är spottkörtlarna i underkäken till för?

Senaste uppdateringen: 23 september, 2020

Spottkörtlarna i underkäken kan också kallas glandula submandibularis och namnet hänvisar till deras anatomiska läge i halsen, under mandibeln (underkäken).

De är alltså en del av kroppens uppsättning av stora spottkörtlar, som består av glandula parotis (öronspottkörteln), glandula sublingualis (undertungspottkörteln) och glandula submandibularis (underkäkspottkörteln). Öronspottkörtlarna sitter en vardera vid varje kind, nära öronen, medan undertungspottkörteln  är belägen under tungan.

Spottkörtlarna i underkäken väger inte mycket, de väger bara cirka 15 gram vardera. Det är också bland de första som utvecklas i ett ungt foster. Som namnet antyder är bildningen av spott och saliv deras huvudfunktion.

Glandula submandibularis anatomi

Spottkörtlarna i underkäken består av bindväv och körtelvävnad. Det finns två körteltyper: serösa och mukösa. På motsvarande sätt innehåller bindväven de fibrer som ger struktur och form.

En kanal startar från själva körteln och har funktionen att föra saliv ut i munhålan. Denna submandibulära kanal är ungefär 5 cm lång.

Denna kanal mynnar ut i en öppning som är synlig och lätt att känna igen i munhålan. Man kan hitta den på vardera sidan om tungbandet under tungan. Ibland, för att ta reda på om kanalen är blockerad eller inte, kan läkaren stimulera körtlarna och kontrollera om saliv kommer ut.

De linguala nerverna och vissa grenar av ansiktsnerven når körtlarna för att kontrollera salivproduktion. Detta är ett område som har en rik blodförsörjning av artärer och vener, precis som hela munnen.

läkare undersöker spottkörtlarna i underkäken på patient
Tandläkare kan upptäcka ett hinder i den submandibulära kanalen genom att stimulera salivproduktionen.

Du kanske är intresserad av att läsa: 6 anledningar att ha aktivt kol i medicinskåpet

Salivens funktioner

Om vi ​​frågar vad spottkörtlarna i underkäken är till för, är salivproduktion det självklara svaret. De är en viktig del av salivsystemet.

Tillsammans med öronspottkörteln och undertungspottkörteln, plus de mindre spottkörtlarna, är dessa organ ansvariga för att förse munnen med saliv. Om vi ​​förstår salivens funktioner i kroppen kan vi förstå varför vi har spottkörtlarna i underkäken.

Saliv är en färglös vätska vars huvudsakliga funktion är att smörja munnen och förhindra att den torkar ut. På en hel dag kan en person producera upp till en och en halv liter av detta ämne. Dess funktioner är att:

  • Underlätta att svälja. När en person tuggar mat blir den uppblött av saliven innan den börjar sin resa till resten av mag- och tarmkanalen. Denna salivbeläggning smörjer matens passage och underlättar intaget.
  • Skydda slemhinnan. Saliv är ett kraftfullt antiseptiskt medel som skyddar slemhinnan. Det innehåller ämnen som förhindrar infektioner och stimulerar läkning när det uppstår ett sår i munnen.
  • Reglera surheten i den orala miljön. Maten vi äter kan vara sur eller basisk. När matens surhetsvärden är extrema kan de skada tandemaljen. För att motverka det neutraliserar saliven pH:t för vissa ämnen.
  • Bryter ner stärkelse. I saliv finns det ett enzym som kallas alfa-amylas som bryter ner stora kolhydrater för att göra dem mindre och underlätta deras upptag i blodomloppet. Saltsyran i magsäcken gör alfa-amylas inaktivt när det når magen.
kvinna sträcker ut tungan
Salivens huvudsakliga funktion är att smörja munnen. Dessutom fungerar det som en barriär mot smittsamma ämnen.

Ta reda på mer i den här artikeln: Kokosnötsolja för att förbättra munhälsan

Sjukdomar som påverkar spottkörtlarna i underkäken

Liksom alla organ i kroppen kan spottkörtlarna i underkäken drabbas av störningar och patologier. Det kan vara okänt för många, men tandläkare är väl medvetna om deras existens och tillhörande problem.

Ganska ofta uppstår spottkörtelstenar och de kan blockera den submandibulära kanalen. Deras tekniska namn är konkrement och de kan göra körteln inflammerad om de är för stora och hindrar salivens utflöde.

Spottkörtelstenar är mycket ovanliga hos barn men kan förekomma sporadiskt. Det finns en högre förekomst hos vuxna under 50 år.

Det kan också uppstå en infektion i dessa körtlar. Både virus och bakterier har potentialen att invadera vävnaderna i spottkörtlarna, inflammera dem och blockera den submandibulära kanalen.

Slutsatser om spottkörtlarna i underkäken

Spottkörtlarna i underkäken är organ som ingår i uppsättningen av stora spottkörtlar, tillsammans med öronspottkörteln och undertungspottkörteln. De har den väsentliga funktionen att producera saliven som vi använder dagligen.

I sin tur är saliv viktigt för matsmältningen, för att skydda munslemhinnan och för att ta hand om tänderna. Dessa processer blir negativt påverkade om det finns en brist eller frånvaro av saliv.

Slutligen, låt oss inte glömma att kanalen från spottkörteln i underkäken kan bli inflammerad och igentäppt med spottstenar. Kontakta en tandläkare om du har några symptom i detta munområde.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Otón, Eduardo Treviño, Ruth Sánchez Sánchez, and Manuel Fernández Domínguez. “Sialolitiasis en glándula salival menor: a propósito de un caso.” Científica dental: Revista científica de formación continuada 15.1 (2018): 15-18.
  • Gilloteaux J., Afolayan A. (2014). «Clarification of the Terminology of the Major Human Salivary Glands: Acinus and Alveolus are not Synonymous». The Anatomical Record. Oral Biology (American Association for Anatomy) 297 (8).
  • Contreras, Carlos, et al. “Ubicación anatómica de las glándulas salivales linguales ó glandulas salivales menores presentes en la lengua.” Acta odontológica venezolana 46.2 (2008): 240-241.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.