Vad är pseudoperception och vad har det för effekter?

Pseudoperception är förvrängningar i hur vi uppfattar en viss situation. Lär dig vad pseudoperception är och vilka effekter det har.

Skriven och verifierad av psykolog Maria Fatima Seppi Vinuales.

Senaste uppdateringen: 03 juni, 2023

Har du någonsin tyckt att du ser ett ansikte bland färgfläckarna på en vägg, eller en bild bland ådrorna på ett löv? Det har du förmodligen. Detta fenomen att se något “som om det vore där” är känt som en “pseudoperception”.

Detta är mycket vanligt och är inte förknippat med någon störning. Snarare återspeglar det komplexiteten i hjärnan när man tar emot väldigt mycket information och hanterar väldigt många stimuli samtidigt. Låt oss ta en närmare titt på vad detta fenomen handlar om.

Vad är pseudoperception?

Pseudoperception hänvisar till förändringar, fel eller förvrängningar i hjärnans uppfattningsprocess. Är detta då ett symptom på ett problem eller störning?

Nej, det behöver det inte vara. Det är snarare mer som en miss, nästan som en “uppenbar konsekvens”, som kommer av mängden information som sinnet tar emot, tolkar och bearbetar samtidigt.

För att förstå det bättre kan vi ta exemplet med en person som bär glasögon; när dessa är förskjutna, glider nedåt, kan personens syn bli suddig, dubbel eller konstig, tills de sätts tillbaka på plats för korrekt fokus.

Ibland händer samma sak i hjärnan: i närvaro av en stimulans eller under vissa miljöförhållanden – såsom trötthet – kan den uppleva vissa förnimmelser eller upplevelser som inte är helt korrekta.

Vår inre värld formas – bland annat – av uppfattningar som kan vara bilder, konceptuella scheman eller representationer. Därför kan ibland pseudoperception också baseras på dessa saker.

Det är mycket viktigt att skilja pseudoperception från hallucinationer. Det senare kan förekomma vid psykos eller schizofreni. De är inte samma sak och bör inte förväxlas; i fallet med hallucinationer finns det ingen korrespondens med ett föremål eller en person i den verkliga världen.

Några exempel på pseudoperception

Det finns olika typer av pseudoperception. Här är några exempel.

Mnesiska bilder

Dessa är minnen som dyker upp framför oss, men som förändrats från då de faktiskt uppstod. Inom denna typ finns eidetiska bilder, som är den mentala representationen av en sensorisk upplevelse som personen haft tidigare.

Detta kan till exempel hända när vi känner en yta som om den vore sammetslen eller hör ett ljud som om det vore en mjuk andning.

Hypnagogiska bilder

Detta är en annan typ av pseudoperception som uppträder i övergångsperioden mellan sömn och vakenhet, när medvetandenivån är lägre. De presenteras vanligtvis med bilder som ser ut som om de verkligen hände, vilket ger en känsla av att uppfattningen är verklig. Men i verkligheten utgör de faktiskt en del av vad som händer i drömmen.

Det är som om element blandas ihop. Således, under de sista minuterna innan vi vaknar eller när vi precis går in i drömmen, kan det tyckas för oss som att någon är i rummet eller att vi ser något röra sig vid fönstret. Sedan tar vi dessa kända delar av verkligheten och blandar dem med något som inte riktigt händer.

Sekventiella bilder

Denna typ av pseudoperception uppstår när vi tillbringat en stund med att titta på eller uppmärksamma samma stimulans. Om vi till exempel tittar på en löptävling där vi ser en person passera efter en annan, är det möjligt att när vi tittar bort till en annan punkt, är en första bild som visas för oss också en person som springer.

Dessa är också kända som “efterbilder“. Ibland visas de som en “kontrast” eller ett “negativ“. Det vill säga om vi under en längre tid tittar på en bild i svart och sedan placerar vår blick på en annan plats, är det vi ser en bild i vitt.

Pseudoperception och parasitiska bilder

Dessa uppstår från tillstånd av trötthet och utmattning. De uppträder även när stimulansen som orsakade dem har försvunnit och inte längre är närvarande. Ett exempel är när vi jobbar långa dagar eller mer än 10 timmar i sträck i samma rum.

På kvällen, när vi äntligen lagt oss ner i sängen, är det möjligt att en bild som liknar den på kontoret dyker upp som återskapar situationen. Dessa bilder är oftast påträngande – det vill säga de dyker upp “från ingenstans”. Men de försvinner också lätt, särskilt när vi märker dem.

Hjärnan är en komplex maskin

Pseudoperception är fenomen som alla människor kan uppleva. Det är inget du behöver oroa dig för. Tvärtom, de som forskar om hjärnan och dess funktion antyder att de – tillsammans med fantasin – är olika sätt att fungera för detta kreativa organ.

Det som är sant är att pseudoperception i vissa fall kan uppstå när vi har en trött och överstimulerad hjärna. Att lära sig att uppmärksamma dessa signaler är en bra idé för att ta bättre hand om din hjärna.